Vad kostar det att publicera Open Access?

Information till LiU-forskare som har för avsikt att söka forskningsmedel från Riksbankens jubileumsfond.

Riksbankens jubileumsfond efterfrågar uppgifter om kostnader för att sprida forskningsresultat, inklusive uppgifter om kostnaden för open access-publicering. Det är flera faktorer att ta hänsyn till när man gör en sådan uppskattning och så här tänker vi på biblioteket.

Uppskatta hur många artiklar som är rimligt att ni publicerar per år. Hur mycket kostnaden blir per artikel beror sedan på var och hur man väljer att publicera sig.

Om man publicerar sig i någon av de tidskrifter som ingår i de ”read and publish”-avtal som biblioteket har med vissa förlag, så blir det ingen kostnad för forskaren för OA-publicering. I dag har biblioteket avtal med såväl Elsevier, Wiley, Taylor & Francis, Sage och Springer. Läs mer om vilka förlag som biblioteket har avtal med, och vilka tidskrifter som ingår för respektive förlag här: https://liu.se/artikel/rabatt-publiceringsavgift.

Om man istället väljer att publicera sig i en tidskrift som inte ingår i något av bibliotekets avtal varierar kostnaden för OA-publicering ganska mycket. Vi rekommenderar att man räknar med en genomsnittlig kostnad på minst 25000 kronor per artikel, men notera att priserna kan variera kraftigt mellan olika tidskrifter. Vet man vilka tidskrifter som man brukar eller vill publicera sig i kan man titta på kostnaden för de tidskrifterna, exempelvis genom tidskriftens hemsida eller på DOAJ.

 

Skrivet av Anneli Gottfridsson, bibliotekarie, Avdelningen för medieförsörjning

1+

Söka information i arbetslivet

*this post is also available in English*

Kära LiU-alumn i arbetslivet!

Nu har du börja utöva allt det du pluggat in och nu kan du börja förverkliga dina drömmar! Men du kommer tyvärr snart till en punkt där du inser att du inte längre har tillgång till allt ett universitet har att erbjuda – och i synnerhet inte längre ett universitetsbibliotek. Men förtvivla inte! Du har ändå tillgång till en stor mängd information som ligger fritt tillgänglig.

Arbetsgivare efterfrågar personer med analytisk förmåga, problemlösningsförmåga och det som vi inom biblioteks-och informationsvetenskapen kallar informationskompetens. Högskolebibliotekens utmaning ligger inte bara att hjälpa studenter till bra underlag för sina examensarbeten utan också i att förmå dem kunna överföra de erfarenheter de därvid förvärvar under studietiden till sin nya kontext i arbetslivet.(Axelsson, Brage, Gustafsson Åman & Öström 2017).
Med detta blogginlägg vill jag ge dig som alumn några tips om hur du efter examen kan fortsätta att söka information på ett strategiskt vis. Och du student som står inför att gå ut i arbetslivet – du kan också ha stor nytta av detta. Förbered dig!

Kollegan – din viktigaste resurs.

Du kommer full med nya kunskaper men det vanligaste felet en nyutbildad kollega gör är att inte fråga. Dina arbetskamrater kanske har stött på problemet tidigare. Finns det ett dokumentarkiv? Kolla där – det kan finnas liknande uppgifter som gjorts tidigare. Det är inte säkert att den hjälpsamma kollegan bara finns på din egen arbetsplats. Gå med i LiU:s Alumninätverk för att hålla kontakt och ha personer att ställa frågor till.

Google – en bra början – men fastna inte där!

Som du vet speglas dina tidigare sökningar i det du får som träffar i Google – den ger dig det du bör förvänta dig. Men se efter vilka producenter av information som presenteras i träfflistan och sök vidare hos dem t.ex. på deras webbsidor. Eller leta direkt efter de som kan tänkas producera information. Vem bör veta något om detta?

Allt som publiceras och ges ut i Sverige registreras av Kungliga biblioteket i nationalkatalogen Libris. Glöm inte heller att myndigheter och verk, forskningsinstitut samt kommuner, landsting och länsstyrelser som producerar mycket användbart material som ofta finns tillgängligt via deras webbplatser. Kanske kan du få hjälp av ämnesguiden Resurser i arbetslivet.

Open Access -fritt publicerad forskning – en fantastisk källa

Med en viss fördröjning publiceras nästan all svensk forskning fritt tillgängligt. Med några olika tekniker kan du få tag i den. Survival guide är en bra karta som visar hur du kan gå till väga.

Ett sätt är  att installera Unpaywall som hjälper dig att få tag på gratisversionerna av de artiklar du finner med hjälp av Google. Ett annat är att installera Google Scholar button i din webbläsare. Du kan söka i öppna arkiv som PubMedCentral eller Arxiv. Mycket av LiU-forskningen publiceras i vår eget digitala publikationsdatabas DiVA, som är ett bra ställe att söka på.

Rapporter och offentligt material

Allt som publiceras och ges ut i Sverige registreras av Kungliga biblioteket i nationalkatalogen Libris. Glöm inte heller att myndigheter och verk, forskningsinstitut samt kommuner, landsting och länsstyrelser som producerar mycket användbart material som ofta finns tillgängligt via deras webbplatser. Kanske kan du få hjälp av ämnesguiden Resurser i arbetslivet.

Bibliotek

Alla Sveriges folkbibliotek väntar på dig. Har du ett universitetsbibliotek i närheten på din nya ort så är det bara att gå dit, de är offentliga och allt material blir till gängligt för dig när du befinner dig på plats, via avtal med förlagen om s.k. walk in use.

Kajsa Gustafsson Åman , Förste bibliotekarie, avdelningschef Campus Norrköpings bibliotek LiU

Dubbelkvart på bibblan: Föredrag på fredag den 17 januari 2020, klockan 12.15-12.45 i Forskarloungen, plan 4 i Studenthuset på Campus Valla.

0

Alumni information seeking in working life

*detta inlägg finns också på svenska*

Finding information in your working life

As a recent or not so recent LiU Alumn you have already noticed that all the fantastic information resources that the University library makes accessible to you is no longer as easily available to you outside of our campuses. Do not despair, there are ways to reach freely available resources of high quality.

If you are still in Sweden, all Swedish university libraries, and their resources in the form of journals and databases, are open to the public on a “walk-in-basis” once you have registered for a library card.  If you don’t have a university nearby your local public library can  help you get an inter-library loan from a university library.

If you don’t have time to leave your office there are other solutions and the Survival guide below can be your map.
                                                                                                                                                                One way to access publications is to install Unpaywall which helps you localize free versions of articles you find using Google scholar. Depending on your discipline search in PubMedCentral or Arxiv.

LiU’s repository DiVA, where our researchers register and publish the results of their research, is still available to you of course. In the national version of DiVA you can find research results from most Swedish universities and some research institutes such as Sw. Meteorological and Hydrological Institute, Sw. Environmental Protection Agency, Sw. Transport Administration and Sw. National Road and Transport Research Institute.
Everything published and printed in Sweden is registered in the national catalogue Libris where you also find reports and publications from government agencies and research institutes often as pdf:s in full text.

Kajsa Gustafsson Åman, Senior librarian, head of Campus Norrköping library

1+

Openly accessible Nobel laureates

** denna blogpost finns även på svenska **

Have you read anything by this year’s Nobel laureates? If you have not read Olga Tokarczuk or Peter Handke, you’re in good company. The good news is that – if you want – you can read other Nobel laureates today. Free of charge!

 

We have looked at two of this year’s Nobel laureates, one in medicine (William Kaelin) and one in economics (Abhijit Banerjee) and examined accessibility to their publications.

Most publications by Kaelin and Banerjee can be accessed immediately, for free, since they are available open access. At the library we often and gladly tell about open access – OA – and its importance in making research reachable to everyone.

We based the analysis on the publication lists the researchers themselves have posted at Harvard (William Kaelin) and MIT (Abhijit Banerjee) respectively. We examined which and how many publications we could access without using a library login. We installed a free plug-in – UnPaywall – which marks with a green padlock if an open access version of the article is available. (Clicking on the padlock takes you to the open access version of the publication!)

 

What did we find?

Nobel laureates do not necessarily have long publication lists, judging by these two. Kaelin has on average published 5 articles per year, Banerjee on average 3.2. Quantity is not necessarily quality!

The vast majority of their publications can be accessed without using library subscriptions. 81% of Kaelin’s publications can be accessed, 100% of Banerjee’s. These are exceptionally high numbers. By comparison, LiU is the best in Sweden in parallel publishing with 54.3 percent. However, we only looked at two Nobel laureates: maybe it is a coincidence that the proportion of OA is so high?

Not all OA is equal. Both researchers had created links to the publications from the publication lists. Most of Kaelin’s links went to PubMed and on to OA versions via the UnPaywall-green padlock. Banerjee’s links went directly to the publication, and in many cases to rough OA: the publications we accessed were copied from books, obviously downloaded via library subscriptions etc and there were no cover pages indicating publication venue. Maybe Banerjee acted in violation of the contracts he signed with the publishers?

What does your publication list in DiVA look like? At LiUB, we check if and when you can post your publications on DiVA without breaking your contracts with the publishers. If you have uploaded a full text in DiVA, we include a cover page stating where the text was originally published.

Admittedly, we have only looked at two Nobel laureates, but still: do as the Nobel laureates: publish with quality and with open access!

 

Written by Johanna Nählinder, co-ordinator of research support, LiUB.

 

How did we do it?

We chose the Nobel Prize in Physiology or Medicine and The Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel, believing these prizes have candidates from disciplines with different publication patterns. We took the first laureate (alphabetical order) and googled the name + “publication list” and ended up on the publication lists at their respective HEI. The lists were copied down into Excel. We followed the links of the publications in the publication lists and noted which publications received a green padlock in UnPayWall and which had direct links.

 

 

 

1+

Öppet tillgängliga nobelpristagare

 

**This blog post is also available in English**

Har inte du heller läst något av årets nobelpristagare? Om man vill läsa Olga Tokarczuk eller Peter Handke får man nog ge sig till tåls. De goda nyheterna är att du – om du vill – kan läsa andra nobelpristagare redan idag. Helt gratis!

Vi har tittat på två av årets nobelpristagare, en i medicin (William Kaelin) och en i ekonomi  (Abhijit Banerjee) och undersökt hur lätt det är att hitta deras publikationer.

Det allra mesta av Kaelin och Banerjee kan du få tag på redan idag, helt gratis, eftersom det är tllgängligt open access. På biblioteket berättar vi ofta och gärna om öppen tillgång – open access eller OA – och att det är viktigt för att alla ska kunna ta del av forskning.

Vi utgick från de publikationslistor forskarna själva har lagt upp på Harvard  (William Kaelin) respektive MIT (Abhijit Banerjee) . Vi undersökte vilka och hur många publikationer vi kunde få tillgång till – utan att använda oss av biblioteksinlogg. Vi installerade ett gratis plug-in – UnPaywall – som markerar med ett grönt hänglås om det finns en open access-version av publikationen. (Och klickar man på hänglåset kommer man till publikationen – rekommenderas varmt!)

Vad hittade vi?

Nobelpristagare är inte nödvändigtvis storpublicerare. I alla fall att döma av vad de här forskarna tagit upp på sina publikationslistor. Kaelin har i snitt publicerat 5 artiklar per år, Banerjee i snitt 3,2 artiklar per år. Kvantitet är inte nödvändigtvis kvalité!

Det allra, allra mesta går att komma åt även utan tillgång till biblioteksprenumerationer. 81% av Kaelin går att komma åt, 100% av Banerjee. Detta är exceptionellt bra siffror. Som jämförelse kan nämnas att LiU är bäst i Sverige på parallellpublicering med 54,3 procent. Vi tittade ju bara på två nobelpristagare: kanske är det en slump att andelen OA är så hög?

Det är skillnad på OA och OA. I båda fallen hade forskarna skapat länkar till publikationerna. De flesta av Kaelins länkar gick till PubMed. Därifrån hittade vi i de allra flesta fall OA-versioner via gröna hänglåset på UnPaywall. Banerjees länkar gick direkt till publikationen, och i många fall var det ful-OA: publikationerna vi kom åt var kopierade ur böcker, uppenbart nedladdade via biblioteksprenumerationer etc och det fanns inga försättsblad som visade direkt i dokumentet var artikeln var publicerad. Kanske har Banerjee agerat i strid med de kontrakt han skrivit på med förlagen i samband med publikation.

Hur ser din publikationslista i DiVA ut? På LiUB kollar vi om och när du kan lägga upp dina publikationer på DiVA utan att bryta mot dina kontrakt med förlagen. Om du har laddat upp fulltext i DiVA inkluderar vi ett försättsblad där det framgår var texten ursprungligen var publicerad.

Visserligen har vi bara tittat på två nobelpristagare, men ändå: gör som nobelpristagarna: publicera med kvalité och med öppen tillgång!

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

 

Hur gjorde vi?

Vi valde nobelpriset i medicin respektive riksbankens pris till Alfred Nobels minne med utgångspunkten att kandidater till dessa pris torde komma från två discipliner med olika publiceringsmönster. Vi tog respektive förstanamn (bokstavsordning). Vi googlade namn samt ”publication list” och hamnade på deras publikationslistor på respektive lärosäte. Listorna kopierades ner i Excel. Eftersom publikationerna var länkade följde vi dem och noterade vilka publikationer som fick ett grönt hänglås i UnPayWall och vilka vi kom direkt till.

3+