ResearchGate för ovilliga

** this blogpost is also available in English**

Många drar sig för att lägga tid på ResearchGate. Man uppfattar det som tidsödande och det kan vara svårt att se hur man kan ”räkna hem” den tid man lägger ner.

Visst tar det tid att skapa och underhålla en RG-profil. Men den tid du lägger på att skapa och underhålla en RG-sida kan ses som en investering i din professionella identitet, din egen forskning och göra att den blir läst. Enligt ett bloginlägg i den ansedda bloggen Scholarly Kitchen har RG idag ansenligt mer trafik än Google Scholar. Att synas på RG är alltså ett bra och effektivt sätt att bli läst (och i förlängningen alltså citerad).

För den som inte har tid att läsa hela denna blogpost avslutas inlägget med ett förslag på hur du kan arbeta med RG.

Vad är RG?

RG kan beskrivas som ett socialt nätverk för forskare (kallas ibland för en ASNS- Academic social network site) och ger forskare bland annat möjlighet att skapa en ”researcher profile”. Enligt RG själva har de idag mer än 125 miljoner medlemmar. RG är ett kommersiellt företag och det är inte uppenbart hur deras affärsmodell ser ut. Med andra ord är det osynligt hur de tjänar pengar på den forskning som forskare lägger upp. Också intressant att notera är att RG är fokuserad på sitt ASNS  i en bransch som kännetecknas av få aktörer som har många intressen i stora delar av forskningsprocessen.

Två skäl att lägga tid på RG

Genom att ha en genomarbetad (men inte nödvändigtvis överarbetad) researcher profile kan man uppnå två saker:

  • RG är ett effektivt skyltfönster för din forskning. Tittar man tex på de fulltexter som länkas från Google Scholar ser man att många, många kommer från just RG. Som jag återkommer till längre ner i detta inlägg är detta bra – men också problematiskt.
  • Ett enkelt sätt att nätverka. Genom att uppge sina forskningsintressen och presentera sin forskning ger man möjligheter för andra forskare att hitta dig och din forskning. På detta sätt blir RG ett tidseffektivt sätt att nätverka som kan fungera som ett komplement till till exempel konferenser.

Tre sätt på vilket RG kan öka din synlighet

Det finns många funktioner på RG. Det här inlägget fokuserar på de som jag tror är de viktigaste för att synliggöra dina forskningspublikationer och din forskningsinriktning.

1. Ett skyltfönster för din professionella identitet. Fyll i din profil på RG. Profilen hittar du under ”my profile” och vidare under ”info”. Finns du på Twitter fyller du i ditt twitter-namn. Extra viktigt är att du fyller i ditt ORCID och att du lägger in en bild på dig själv. Detta stärker din professionella identitet.

2. En intresseväckande publikationslista. På många ställen där man kan uppge en research profile uppger man data om sina publikationer (tex genom att skriva in referenserna på dem). På RG ber man dig istället att lägga upp publikationerna. RG anger att man kan lägga upp publikationerna öppet eller dolt. För att nyttja RG på ett smart sätt utan att vara olaglig är det viktigt att tänka till.

Oftast har du som forskare inte kvar rättigheterna till din artikel och får alltså inte lägga upp artiklar. Om du är forskare vid LiU kan du här använda dig av en tjänst, Publication Visibility, som hjälper dig att se exakt vilka av dina artiklar du faktiskt kan lägga upp direkt på RG. Det är färre än du tror! Flödesdiagrammet nedan hjälper dig med hur du kan tänka.

 

3. Hur vill du använda RG som ett sätt att nätverka?

Vilka vill du ska kommentera din forskning? Har du skrivit ny forskning (se ovan angående hur du kan lägga upp den på lagligt sätt) kan du välja ut vilka du önskar ska kommentera din forskning. Detta kan användas strategiskt, men det är viktigt att inte spamma dina peers. Då uppnår du inte ditt mål – tvärtom.

Genom att ”skapa ett projekt” synliggör man det man jobbar på just nu och kan också få följare på projektet. Genom att strategiskt arbeta med projekt har du möjlighet att synliggöra pågående forskning. Tre projekt som kan inspirera dig att hitta ett eget sätt att arbeta med projekt är Effective and efficient emergency response at the incident site of tomorrow,GREENFLEET  respektive Seeing organ function.

Om du är forskningsledare har du ytterligare ett sätt att synliggöra forskningen: lab. Ett lab består av en forskningsgrupp och skapas av forskningsledaren. Man kan bara ingå i ett lab. (Däremot kan man ha och ingå i flera olika projekt.) Använd funktionen lab för att visa på forskningsgruppens pågående arbete och hur den utvecklas mellan publikationerna.

Hur kommer jag igång?

RG är roligt att arbeta med. Följ RGs logik! För att du inte ska fastna (som man tenderar att göra på sociala medier) kan det vara bra att ha en checklista så att man arbetar strategiskt och lagligt. Vill ni ha hjälp med detta står bibliotekets forskningsstöd gärna till tjänst!

  1. Investera fyra minuter i filmen från University of the Bahamas och fundera över ditt mål med att vara aktiv på RG.
  2. Fyll i din profil. Glöm inte ORCID och en bild på dig själv.
  3. Utgå från din senaste publikationslista och se på vilket sätt du kan synliggöra dina publikationer. Tänk efter innan du lägger upp en fulltext! Om du är en produktiv forskare kanske du väljer att enbart lägga till tex artiklar. PubVis hjälper dig att se vad du kan lägga upp och att skapa titelblad. Om du inte har tillgång till PubVis kan Kudos ge dig en liknande funktion.
  4. Vilka vill du följa (och varför?) Precis som på (andra) sociala medier bygger RG på att man följer och har följare.
  5. Har du forskning du vill synliggöra i projekt? Bestäm dig för vilka andra forskare som ingår i projektet, lägg till beskrivning av projektet och vilka publikationer som ska knytas till det. Fundera över med vilken frekvens och med vilket innehåll du vill synliggöra projektet.

Det viktigaste till sist…

Skyltfönster får inte vara dammiga. Det är lätt att göra en punktinsats och sen lämna en researcher profile till sitt öde. Gör redan nu en plan på vid vilka tillfällen du går in och aktivt reviderar din RG-sida. På så sätt blir RG en strategisk del av din vetenskapliga kommunikation. Kntakta gärna forskningsstöd  på biblioteket@liu.se in du vill lära dig mer om forskningskommunikation eller bolla idéer!

Det här inlägget har bara tagit upp en publikationstyp: artiklar. Det har inte  tagit upp böcker, konferensbidrag, kapitel i böcker eller preprints eller forskningsdata. Det finns mer, mycket mer att utforska hos den kommersiella aktören RG.

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

1+
Posted in forskningsstöd and tagged , .

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *