Digitalt berättande – gör din egen film i DigiMaker

 

DigiMaker är bibliotekets makerspace och är öppet för alla med LiU-anknytning. En del av DigiMakers verksamhet fokuserar på att göra det möjligt att spela in och redigera enklare filmer och/eller ljudupptagningar.

Med enkel utrustning, lite tricks och knep kan man utan större svårigheter skapa filmsekvenser och ljudinspelningar. En ihopklippt och redigerad film med eller utan ljud, en inspelad ljudeffekt, en bearbetad ljudinspelning eller bara en kort inspelning mot green screen-bakgrund eller animation – bara fantasin och behoven sätter gränser!

Utrustning som vi har, och som periodvis går att låna kortare tider, är ipads, actionkamera, 360-kamera, podcast-utrustning och mikrofoner med olika anslutningar. Vi har också riggat green screen-tyg med belysning i våra lokaler och vi har material för rekvisita, bakgrunder och animationer. Även med denna enkla utrustning kan man få bra resultat!

Appar och mjukvara vi använder är så långt det går gratis nedladdningsbara, för att våra besökare själva ska kunna ladda ner dem och använda på sina egna enheter.

Vi samarbetar för att tillsammans med våra besökare skapa ett bra resultat! Vi tillhandahåller lokal, utrustning och en del tips för att komma igång med produktion och bearbetning – resten gör vi tillsammans och lär oss av varandra.

 

Använda DigiMaker

Vill du som lärare ha med någon av våra aktiviteter i din kurs? Kontakta oss så skräddarsyr vi en lösning som passar din kontext. Vill du som student eller du och din studiegrupp använda vår utrustning/lokal och/eller ha vår hjälp? Hör av dig så hittar vi en lösning som passar er.

Kontakta oss på biblioteket@liu.se, eller kom förbi på våra Drop in-tider om ni vill prata med oss och se vilken utrustning vi har:

• DigiMaker Valla, plan 5 i Studenthuset: tisdagar kl. 14-17 och torsdagar kl. 12-15
• DigiMaker Campus Norrköping, CNB, Flexsalen plan 4, onsdagar kl. 13-15

Besök gärna vår DigiMaker-guide för att läsa mer.

Vad sysslar vi mer med?  Under den närmsta tiden kommer vi att göra flera djupdykningar i verksamhetens olika delar här på bloggen. Läs övriga blogginlägg om DigiMaker:

DigiMaker – en gränsöverskridande plats med studentfokus

Skrivet av Emma Burman, koordinator DigiMaker

1+

DigiMaker – en gränsöverskridande plats med studentfokus

 

DigiMaker är bibliotekets makerspace och är öppet för alla med LiU-anknytning. Det är en arena där både digitala och analoga metoder kan testas, användas och delas – oavsett institutionstillhörighet.

Studenterna är vår primära målgrupp och verksamheten ska ständigt utvecklas utifrån faktiskt behov och studentmedverkan. För att säkerställa att DigiMaker så långt som möjligt är studenternas arena har vi anlitat studenter för öppethållandet.

Varför gör biblioteket detta? Biblioteket skapar ytor och förutsättningar för lärande och studier och vill med DigiMaker erbjuda en miljö för kreativa och visualiserande metoder som en del av lärandet. Det kan till exempel handla om att skapa enklare filmer med hjälp av green screen, göra utskrifter i 3D eller uppleva exotiska platser i VR.

Låg tröskel och högt i tak – det är DigiMakers motto! Hos oss är ingen expert! Vi arbetar och testar oss fram och lär oss av varandra och av våra misstag. Vi lär oss genom att testa oss fram och ha roligt.

Var finns DigiMaker och hur kommer man i kontakt med oss? DigiMaker finns för närvarande på Campus Valla, plan 5 i Studenthuset och på Campus Norrköpings bibliotek, i flexsalen på plan 4. Vi tar gärna emot studiebesök eller kommer till ett möte och presenterar vår verksamhet – mejla till biblioteket@liu.se för att boka något! Mer om DigiMaker och våra olika aktiviteter finns att läsa på https://guide.bibl.liu.se/digimaker.

Öppettider är tisdagar klockan 14-17 och torsdagar klockan 12-15 i DigiMaker Valla, och onsdagar klockan 13-15 i DigiMaker Campus Norrköping.

Vad pysslar vi med?  Under den närmsta tiden kommer vi att göra djupdykningar i verksamhetens olika delar här på bloggen. På återseende! Läs övriga blogginlägg om DigiMaker:

Digitalt berättande – gör din egen film i DigiMaker

Skrivet av Emma Burman, Koordinator DigiMaker

3+

LärarAkuten – studenter samtalar om läraryrkets utmaningar

 

Under hösten 2019 var det premiär för LärarAkuten, en samtalsserie om lärarrollen för studenter på lärarprogrammet vid LiU. Studenterna fick vid varje tillfälle läsa några korta texter och sedan diskutera sina känslor och erfarenheter utifrån vad de läst.

– Det var ett bra sätt att få lufta sina tankar om läraryrket på ett sätt som vi oftast inte gör på utbildningen annars, säger Daniel Lund som var en av de studenter som deltog.

Samarbete i Studenthuset

LärarAkuten arrangeras av biblioteket i samarbete med Studenthälsan och omfattade tre tillfällen under november. En grupp om fyra lärarstudenter hade anmält sig och träffades i Studenthuset för samtal ledda av bibliotekarien Marie Wiberg och psykoterapeuten Sofi Arenius från Studenthälsan.

Även en representant från Lärarförbundet och VFU-ansvarig på lärarutbildningen vid Linköpings universitet deltog i planeringen av LärarAkuten.

– Projektet var ett bra sätt för oss på biblioteket att samarbeta med andra verksamheter i det nya Studenthuset på Valla, berättar Magdalena Öström, som var den som initierade LärarAkuten.

Med texten som utgångspunkt

Paulina Axelsson var en av de studenter som deltog i LärarAkuten hösten 2019.

Paulina Axelsson var en av de studenter som deltog i LärarAkuten hösten 2019. Foto: Peter Igelström

Tanken är att samtalen ska ge studenterna igenkänningskänsla och att de ska veta att de inte är ensamma med sina tankar och känslor.

Vi är naturligtvis nyfikna på vad man diskuterade. Lärarstudenten Paulina Axelsson nämner några av de teman som kom upp i samband med LärarAkuten:

– Vi pratade bland annat om hur man kan ta sig an de första åren som ny lärare då man måste ha femtioelva bollar i luften samtidigt, hur man ska förhålla sig till elevers svårigheter och att se alla elever, hur man blir en bra ledare, hur man hanterar kontakten med föräldrar och blir respekterad i yrket.

Hon berättar vidare att varje text kunde ge upphov till högst olika tolkningar, men det var bara positivt eftersom det öppnade upp många olika tankar och perspektiv.

Biblioterapi

LärarAkuten har hämtat inspiration från konceptet biblioterapi, som under senare år har blivit stort i flera länder, till exempel Finland, Polen, USA och Storbritannien. Inom biblioterapi utgår man från litterära texter för samtal som ska främja hälsa och välbefinnande.

– Men i Sverige ligger vi ännu lite efter på detta område, berättar Marie Wiberg.

Själv förberedde hon sig på rollen som samtalsledare genom att gå en kurs om biblioterapi som gavs av Ersta Sköndal Bräcke högskola. Inför varje tillfälle av LärarAkuten valde hon ut några korta texter – prosa eller dikter – som sedan låg till grund för diskussionerna. Som samtalsledare ska man ha en tillbakalutad roll, främja trygghet i gruppen och hela tiden ha deltagarna i fokus, framhåller Marie.

Magdalena Öström berättar om hur tanken på LärarAkuten väcktes:

– Jag hade hört talas om begreppet biblioterapi sedan tidigare, men stötte på det i några examensarbeten jag råkade få se. Jag hade också läst om att lärarstudenter ofta upplever många känslor i samband med den första praktiken. Det fick mig att tänka att vi skulle göra något för lärarstudenter på universitetet.

Magdalena understryker att LärarAkuten inte handlar om terapi i regelrätt mening:

– Vi ser det mer som att LärarAkuten har en stödjande än en terapeutisk funktion.

Den funktionen tycks ha uppskattats av de studenter som deltog. Reflektion och eftertanke utan examination framhålls som betydelsefullt av studenterna Daniel och Paulina. Paulina Axelsson menar också att det kan vara av stort värde att bolla tankar kring lärarrollen med personer som inte själva är lärare eller verksamma inom skolans värld.

Magdalena Öström och Marie Wiberg från biblioteket jobbar med LärarAkuten. Foto: Peter Karlsson

”Ensam är inte stark”

LärarAkuten kommer förmodligen att återkomma i någon form framöver. Något liknande kan också komma att erbjudas andra grupper än lärarstudenter, avslöjar Marie Wiberg och Magdalena Öström.

Vad tyckte då de deltagande studenterna att LärarAkuten har gett dem inför de fortsatta studierna och det kommande yrkeslivet?

– Just nu läser vi en kurs om skolutveckling och skolutvärdering där jag faktiskt plockat inspiration från en av texterna vi läste i LärarAkuten till ett projekt, berättar Daniel Lund.

Paulina Axelsson menar att LärarAkuten har varit betydelsefull därför att det alltid finns ett behov av att diskutera även det mest vardagliga och uppenbara:

– Det finns kanske inga givna svar, men det är ändå skönt att höra att man inte är ensam om sina tankar kring yrket. Jag tycker sådana här samtal också uppmuntrar en till att jobba kollegialt i sitt framtida yrkesliv. Ensam är inte stark, utan tvärtom. Och det är bra om man får med sig det redan från universitetet.

 

Mer om LärarAkuten

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket

0

Kill two birds with one stone with Wikipedia

**Detta blogginlägg är också tillgängligt på svenska**

This blog post is not about Wikipedia as a source. Rather, I will focus on Wikipedia as a channel for research communication.

Studies indicate that Wikipedia can be an effective tool for research dissemination. For example, Wikipedia is a source frequently consulted by physicians and medical students.[1] Wikipedia is a universal encyclopedia, and its open source software allows everyone to contribute content.  Researchers can contribute by writing about research results in an accessible way and by providing references to their publications. For researchers, Wikipedia offers a venue for popularizing science and scholarship, and at the same time making their own research more visible, thereby killing two birds with one stone.

The structure of a Wikipedia article

There are a few elements common to all Wikipedia articles. Here is an example:

– The title of the article [1].

– The body text [2] has its first words written in bold. In this example, there are many references to other Wikipedia articles. These headwords are only hyperlinked the first time they occur in the text.

– External links (for example, to a publisher’s website) are listed under this heading [3].

– Under [4], references that occur in the text are listed.

– An often-forgotten feature is the categorization of articles [5]. This is a way to contextualize the article, which is of value to both readers and contributors.

– At the bottom of the page, the applicable Creative Commons license is given (CC BY-SA). Content on Wikipedia can be redistributed freely, if the source is referenced and the CC license is retained. (The CC BY-SA license has also been given to this blog post, as indicated at the bottom of the text.)

– At [7], you can edit the article.

– If you want to have a look “behind the scenes”, you can go to “View history” [8]. Here you can view earlier versions of the article, and when and by whom the article has been edited. In some cases, this can prove interesting reading indeed!

– At [9], it is indicated if you have logged in to Wikipedia or not.

The varying quality of Wikipedia articles

Some articles on Wikipedia are not very good. Others, on the other hand, are of high quality and well substantiated. By viewing the history of the article and its talk page (see Thomas Piketty) you will get a good indication if the subject matter is controversial or neglected (Paternopoli=not updated for a long time). This is one way of assessing the quality of the article. Other parameters to look at: does the article have references (Irpinia – good) or footnotes (even better)? Are referenced sources scholarly (Hofstede’s cultural dimensions)?

Wikipedia as a tool for research dissemination

As a researcher, you have a unique opportunity to help make Wikipedia better, and at the same time make your own research more visible. Before we go into how to do this in a smart way, remember to:

1. Never create an article about yourself. If you are important enough to have an article on Wikipedia, someone else will write one.

2. Never create a whole new article about your research. This is especially important if you are not a seasoned contributor on Wikipedia.

3. Never look at Wikipedia as a channel for marketing your own research. Try instead to enrich and nuance existing articles. If you approach Wikipedia in a humble way, it is more likely your contributions will last.

Instead, start with enriching an existing article

Locate an article related to your research field, add a few sentences with relevant information and reference an already published academic source. If you have published research on the subject, you have the opportunity to reference that. If you have written a press release, a popular account or a leaflet about your research this will help you write your Wikipedia article. Make sure to reference your own research publication!

If you get hooked and go on to create new articles, there are a few other things to keep in mind. Make sure to link the article to other articles in Wikipedia. Don’t create an “orphan” article, they are more likely not to survive. Put some extra effort in adding categories to your article – look at how similar articles have been categorized.

 

Learn to write in a new genre

Different audiences mean different uses of language. The style on Wikipedia is very different from that of a scholarly article. The best way to learn is by reading other Wikipedia articles, and begin practicing on a small scale. If you follow the advice above and start by enriching existing articles, you will likely not run into any problems. You will automatically fall into the style of existing content.

The technical aspect of editing will not present many difficulties. Edit the article in the text editing mode [7].

If you become a frequent contributor to Wikipedia, I recommend that you create your own account. If you only make a few edits a year, there is no need to have an account.  If you have an account, you can interact with other Wikipedians through your own user page and you get your own sand box to develop your articles. You can also create your own watchlist with articles that you are especially engaged with.

You are not the one in control!

If you think of Wikipedia as an endless project that is constantly being revised, it is easy to imagine that you own edits might not survive. Don’t lose faith if your contributions are deleted. Ask yourself why this happened, and try to learn from experience the next time you edit an article on Wikipedia.

Learn more

Which LiU researchers are Wikipedia editors? Swedish Wikipedia has 128 articles that have been edited by LiU researchers, the English version 42 (11 November, 2019)

Help: Wikipedia editing for researchers, scholars, and academics

Is your research already referred to at Wikipedia? Altmetrics holds the answer. The colour black on your ”Altmetric donut” indicate that your publication has been cited on Wikipedia. The easiest way to check this is through your DiVA publication list (create it here).

Want to learn more? We will gladly come to your department to hold talks or workshops!

By Johanna Nählinder, senior coordinator of reseach support, Linköping University Library, under CC BY-SA. Translated by Peter Igelström.

______________________________________________

[1] Metcalfe, D. & J. Powell (2011) Should doctors spurn Wikipedia J R Soc Med 104(12): 488-489.

0

Provperiod på Statista

** English version below **

Biblioteket erbjuder provperiod på Statista mellan den 1–31 oktober 2019.

Statista är en plattform som ger tillgång till kvantitativa data och statistik inom en stor mängd områden från mer än 20 000 källor. Förutom marknadsdata, finns också data som är relaterat till media, politik och andra områden.

Materialet kan laddas ner i olika format, till exempel PowerPoint, Excel, PNG eller PDF, och sedan användas i exempelvis presentationer.

Om du testar Statista och vill delge oss synpunkter eller intryck är du välkommen att kontakta oss på biblioteket@liu.se.

Gå till: Statista

 

Trial period: Statista

Linköping University Library offers a trial period for Statista between 1st of October and 31th of October 2019.

Statista is an international platform that provides quantitative data and statistics within a great number of areas from more than 20,000 sources.

All data can be downloaded in many different formats, such as PowerPoint, Excel, PNG or PDF.

You are welcome to send us your impressions and comments about Statista to biblioteket@liu.se.

Go to: Statista

0