Dubbelkvart

Ta del av kunskap från bibliotekspersonal.

 

Dubbelkvart är universitetsbibliotekets korta, öppna lunchföreläsningar där vi presenterar matnyttiga, inspirerande och tankeväckande tips och tankar till kaffet på en dubbelkvart.

Vi håller till i Studenthusets Forskarlounge på våning fyra fredagar udda veckor 12.15-12.45. Tanken är att man ska kunna hinna till Studenthuset även om man undervisat/blivit undervisad och kunna lyssna med en kopp kaffe i handen.

 

Vad kommer det att handla om? I höstens program kan vi skönja några teman.

+ Många som kommer till Studenthuset för första gången undrar var vi har gjort av med alla böcker. Ett modernt bibliotek är så mycket mer än sina böcker! Det handlar de två första tillfällena om: “Varför finns det inga böcker på biblioteket” och “varför ska man ha bibliotek när Google finns”.

+ Vi får många frågor om bibliometri. På den här lunchföreläsningen får veta lite mer, varför många tycker det är viktigt och vad siffrorna egentligen står för. Detta är temat för  föreläsningen “Bibliometri: din forskning räknas!

+En riktig skräll förra året var Plan S, där ett antal europeiska forskningsfinansiärer gått samman för att stärka open access-publiceringen. Om Plan S får full genomslagskraft kommer den att förändra publiceringsvärlden. Vad handlar Plan S och Open Science om och vad kan det komma att innebära för den som forskar? Lär dig mer på föreläsningen “Plan S och Open Science berör alla forskare”

+ Två föreläsningar handlar om studenternas informationskunskap, och om hur biblioteket jobbar tillsammans med universitetsläare för  att göra studenterna informationskompetenta, och skapa förutsättningar för att de ska förbli informationskompetenta också i framtiden. Detta handlar föreläsningarna “Att planera undervisning med biblioteket” och “Vad är halveringstiden för en ingenjör – livslångt lärande i praktiken”

+ En dubbelkvart fokuserar på hur en forskare kan sprida sin forskning tidseffektivt. Lär dig mer på “Hur blir jag läst? Researchgate, DiVA och Wikipedia när forskningen är färdigskriven”

 

 

För mer information, kontakta Kristin Krantz eller Johanna Nählinder.

Du vet väl om att vi gärna skräddarsyr information för dina behov? Vi kan göra kortare dragningar, längre föreläsningar och inspirerande hands-on workshops inom en rad ämnen. Vill du veta mer, passar inte tiden eller vill du ha mer än en dubbelkvart? Vi kommer gärna till er. Kontakta oss så ordnar vi det!

 

Dubbelkvart folder 2

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

0

Publicera dig gratis i Springer Nature OA-tidskrifter. Nytt avtal.

Forskare vid LiU och publicerad i en Springer Nature OA-tidskrift? Grattis! Via ett nationellt avtal med Springer Nature är publiceringsavgifterna redan betalda för närmare 600 tidskrifter. Avtalet löper juli 2019 – december 2021.

 

**This blog post is also available in English**

 

Avtalet gäller publicering i nästan alla rena OA-tidskrifter från Springer Nature. Exempel på tidskrifter som ingår är Nature Communications och Scientific Reports.  Avtalet inkluderar också ett antal tidskrifter från BioMed Central, SpringerOpen journals och Nature Research.

Just det här avtalet inkluderar INTE så kallad hybrid-publicering (där man betalar extra för att göra en artikel öppet tillgänglig i en prenumerationstidskrift). Det täcks under ett annat avtal. Är du osäker på om din tidskrift är med eller inte? Kontakta oss på biblioteket@liu.se!

För att du ska få dina publiceringsavgifter betalade är det viktigt att du i kontakten med förlaget:

* Anger att du är knuten till LiU, det vill säga att din LiU-anknytning framgår av din affiliering
* Att du är correspoding author
* Att du använder din @liu-adress

 

Nature Springer identifierar dig på detta sätt som LiU-forskare och biblioteket veriferar detta. Med andra ord behöver du som LiU-forskare inte göra mycket förutom att ange ”rätt” kontaktuppgifter. Hälften av publiceringsavgiften kommer att betalas av LiU och hälften av forskningsfinansiärerna VR, Formas, Forte och Vinnova.

I det nya publiceringslandskapet blir open access allt viktigare. Forskningsfinansiärer och stater sluter upp bakom principen att det är viktigt för demokratin att alla ska kunna få tillgång till forskning. Idag är den allra mesta forskning bakom betalväggar och alltså inte tillgänglig för alla de som via skattesedeln finansierat forskningen. OA är alltså viktigt men det är svårt att förändra publiceringssystemet eftersom det är uppbyggt av stora förlag som till stor del finansierar sin verksamhet via prenumerationsavgifter. Genom avtal som Springer Nature Fully Open Access bidrar lärosätena och forskningsfinansiärerna till ett publiceringssystem där fler får möjlighet att läsa forskningen samtidigt som inte de enskilda forskarna behöver betala för att publicera sig.

P.S: har du submittat i en ren OA-tidskrift som inte är med i Springer Nature? Vi har fortfarande pengar kvar i vårt OA-stöd!

 

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

3+

LiU tvåa i Sverige i open access-publicering

Leidenrankningen 2014–2017 visar att Linköpings universitet ligger tätt efter Stockholms universitet när det gäller open access-publiceringar vid svenska universitet och högskolor.

När Leidenrankningen 2019 publicerades i våras var det första gången som open access-publiceringar ingick i mätningen. Leidenrankningen samlar in data från Web of Science och hanteras av Centre for Science and Technology Studies (CWTS) vid Universiteit Leiden, Nederländerna. Det visade sig att Linköpings universitet kommer på andra plats i Sverige när det gäller andelen open access-publiceringar (59,1 procent) åren 2014–2017.

LiU:s forskare är också bäst i Sverige på att parallellpublicera sina artiklar, det som kallas för grön OA, med 54,3 procent.

Detta är vi givetvis väldigt glada och stolta över och vi tror att det kommer att hända mycket på området kommande år. Vi har redan, sedan 2017, tecknat avtal för publiceringar i hybridtidskrifter samt inrättat en tillfällig fond för att stödja rena OA-publiceringar. Det ska därför bli spännande att följa utvecklingen och vår väg mot öppen vetenskap i kommande mätningar. Vi fortsätter att satsa på nya avtal med olika aktörer när det gäller open access.

Leidenrankningen 2019

Läs mer om vilka avtal LiU är anslutna till samt vilken hjälp du som forskare kan få här:
Open access

Tillfälligt OA-stöd vid LiUB

Skrivet av Tanja Lundqvist och Maria Svenningsson, bibliotekarier Vallabiblioteket

1+

ResearchGate för ovilliga

** this blogpost is also available in English**

Många drar sig för att lägga tid på ResearchGate. Man uppfattar det som tidsödande och det kan vara svårt att se hur man kan ”räkna hem” den tid man lägger ner.

Visst tar det tid att skapa och underhålla en RG-profil. Men den tid du lägger på att skapa och underhålla en RG-sida kan ses som en investering i din professionella identitet, din egen forskning och göra att den blir läst. Enligt ett bloginlägg i den ansedda bloggen Scholarly Kitchen har RG idag ansenligt mer trafik än Google Scholar. Att synas på RG är alltså ett bra och effektivt sätt att bli läst (och i förlängningen alltså citerad).

För den som inte har tid att läsa hela denna blogpost avslutas inlägget med ett förslag på hur du kan arbeta med RG.

Vad är RG?

RG kan beskrivas som ett socialt nätverk för forskare (kallas ibland för en ASNS- Academic social network site) och ger forskare bland annat möjlighet att skapa en ”researcher profile”. Enligt RG själva har de idag mer än 125 miljoner medlemmar. RG är ett kommersiellt företag och det är inte uppenbart hur deras affärsmodell ser ut. Med andra ord är det osynligt hur de tjänar pengar på den forskning som forskare lägger upp. Också intressant att notera är att RG är fokuserad på sitt ASNS  i en bransch som kännetecknas av få aktörer som har många intressen i stora delar av forskningsprocessen.

Två skäl att lägga tid på RG

Genom att ha en genomarbetad (men inte nödvändigtvis överarbetad) researcher profile kan man uppnå två saker:

  • RG är ett effektivt skyltfönster för din forskning. Tittar man tex på de fulltexter som länkas från Google Scholar ser man att många, många kommer från just RG. Som jag återkommer till längre ner i detta inlägg är detta bra – men också problematiskt.
  • Ett enkelt sätt att nätverka. Genom att uppge sina forskningsintressen och presentera sin forskning ger man möjligheter för andra forskare att hitta dig och din forskning. På detta sätt blir RG ett tidseffektivt sätt att nätverka som kan fungera som ett komplement till till exempel konferenser.

Tre sätt på vilket RG kan öka din synlighet

Det finns många funktioner på RG. Det här inlägget fokuserar på de som jag tror är de viktigaste för att synliggöra dina forskningspublikationer och din forskningsinriktning.

1. Ett skyltfönster för din professionella identitet. Fyll i din profil på RG. Profilen hittar du under ”my profile” och vidare under ”info”. Finns du på Twitter fyller du i ditt twitter-namn. Extra viktigt är att du fyller i ditt ORCID och att du lägger in en bild på dig själv. Detta stärker din professionella identitet.

2. En intresseväckande publikationslista. På många ställen där man kan uppge en research profile uppger man data om sina publikationer (tex genom att skriva in referenserna på dem). På RG ber man dig istället att lägga upp publikationerna. RG anger att man kan lägga upp publikationerna öppet eller dolt. För att nyttja RG på ett smart sätt utan att vara olaglig är det viktigt att tänka till.

Oftast har du som forskare inte kvar rättigheterna till din artikel och får alltså inte lägga upp artiklar. Om du är forskare vid LiU kan du här använda dig av en tjänst, Publication Visibility, som hjälper dig att se exakt vilka av dina artiklar du faktiskt kan lägga upp direkt på RG. Det är färre än du tror! Flödesdiagrammet nedan hjälper dig med hur du kan tänka.

 

3. Hur vill du använda RG som ett sätt att nätverka?

Vilka vill du ska kommentera din forskning? Har du skrivit ny forskning (se ovan angående hur du kan lägga upp den på lagligt sätt) kan du välja ut vilka du önskar ska kommentera din forskning. Detta kan användas strategiskt, men det är viktigt att inte spamma dina peers. Då uppnår du inte ditt mål – tvärtom.

Genom att ”skapa ett projekt” synliggör man det man jobbar på just nu och kan också få följare på projektet. Genom att strategiskt arbeta med projekt har du möjlighet att synliggöra pågående forskning. Tre projekt som kan inspirera dig att hitta ett eget sätt att arbeta med projekt är Effective and efficient emergency response at the incident site of tomorrow,GREENFLEET  respektive Seeing organ function.

Om du är forskningsledare har du ytterligare ett sätt att synliggöra forskningen: lab. Ett lab består av en forskningsgrupp och skapas av forskningsledaren. Man kan bara ingå i ett lab. (Däremot kan man ha och ingå i flera olika projekt.) Använd funktionen lab för att visa på forskningsgruppens pågående arbete och hur den utvecklas mellan publikationerna.

Hur kommer jag igång?

RG är roligt att arbeta med. Följ RGs logik! För att du inte ska fastna (som man tenderar att göra på sociala medier) kan det vara bra att ha en checklista så att man arbetar strategiskt och lagligt. Vill ni ha hjälp med detta står bibliotekets forskningsstöd gärna till tjänst!

  1. Investera fyra minuter i filmen från University of the Bahamas och fundera över ditt mål med att vara aktiv på RG.
  2. Fyll i din profil. Glöm inte ORCID och en bild på dig själv.
  3. Utgå från din senaste publikationslista och se på vilket sätt du kan synliggöra dina publikationer. Tänk efter innan du lägger upp en fulltext! Om du är en produktiv forskare kanske du väljer att enbart lägga till tex artiklar. PubVis hjälper dig att se vad du kan lägga upp och att skapa titelblad. Om du inte har tillgång till PubVis kan Kudos ge dig en liknande funktion.
  4. Vilka vill du följa (och varför?) Precis som på (andra) sociala medier bygger RG på att man följer och har följare.
  5. Har du forskning du vill synliggöra i projekt? Bestäm dig för vilka andra forskare som ingår i projektet, lägg till beskrivning av projektet och vilka publikationer som ska knytas till det. Fundera över med vilken frekvens och med vilket innehåll du vill synliggöra projektet.

Det viktigaste till sist…

Skyltfönster får inte vara dammiga. Det är lätt att göra en punktinsats och sen lämna en researcher profile till sitt öde. Gör redan nu en plan på vid vilka tillfällen du går in och aktivt reviderar din RG-sida. På så sätt blir RG en strategisk del av din vetenskapliga kommunikation. Kntakta gärna forskningsstöd  på biblioteket@liu.se in du vill lära dig mer om forskningskommunikation eller bolla idéer!

Det här inlägget har bara tagit upp en publikationstyp: artiklar. Det har inte  tagit upp böcker, konferensbidrag, kapitel i böcker eller preprints eller forskningsdata. Det finns mer, mycket mer att utforska hos den kommersiella aktören RG.

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

1+

Forskningsstöd vid LiUB

Är du forskare och verksam vid Linköpings universitet? Vi på biblioteket har en rad tjänster att erbjuda dig, och vill gärna träffa dig. Om du undrar över något svarar vi snabbt på biblioteket@liu.se

** this blogpost is also available in English**

 

 

 

Tillgång till vetenskapliga publikationer. I våra fyra bibliotek har vi böcker och tidskrifter. Ditt LiU-kort fungerar självklart som bibliotekskort! Låna och låna om kan du även göra på våra hemsidor. Vi prenumererar även på ett stort antal tidskrifter, böcker och databaser, som är tillgängliga via nätet, antingen direkt eller via vår söktjänst Unisearch. Survival guide hjälper dig att hitta material som är fritt tillgängligt på nätet. Det du inte kommer åt på annat sätt kan vi ofta fjärrlåna gratis åt dig.

Strukturera dina sökningar. Löpare anlitar en coach för att förbättra sitt löpsteg. På samma sätt kan du som forskare se över din sökteknik genom att boka en bibliotekarie som är sökexpert. Du kan också, tillsammans med en bibliotekarie, göra en sökning exempelvis inför en litteraturöversikt eller forskningsansökan.

Referenshanteringsprogram , som Mendeley och Endnote, är idag mer än bara skapare av referenslistor. De fungerar också som forskarnätverk, samarbetsytor och PDF-bibliotek. Kontakta oss så hjälper vi dig att komma igång med grundfunktionerna!

Datahanteringsplan. Ibland kan du bli uppmanad att skriva en datahanteringsplan, exempelvis för en ansökan till Horizon 2020 eller VR. Kontakta oss så hjälper vi dig att komma igång. Via DiVA kan vi hjälpa dig att lagra mindre mängder forskningsdata i samband med publicering och koppla till dina publikationer.

Bibliometri innebär kvantitativ analys av publikationer och används förutom för att mäta forskningens genomslag även för att kunna visualisera samarbetsmönster och ämnesstrukturer. Bibliometrisk analys används ofta som ett komplement till peer review vid utvärdering av forskningsmiljöer. Vi informerar gärna om hur bibliometri kan vara ett stöd i arbetet med strategisk publicering, och hur du som enskild forskare kan använda bibliometri i exempelvis forskningsansökningar.

Plagiat och upphovsrätt. Som forskare berörs du i allra högsta grad av upphovsrätten – både när du skriver själv och när du använder dig av andras forskning. Om du är osäker kan vi ge dig råd i frågor rörande upphovsrätt i forskningen. Biblioteket kan hjälpa dig att undvika plagiat och självplagiering. Via oss kan du använda Similarity Check för att kontrollera din publikation mot ofrivillig plagiering. Similarity Check används av många förlag och tidskrifter. Vi informerar också om hur du kan använda Creative Commons-licenser.

Publicera strategiskt. Vi har kunskap om publiceringslandskapet och vetenskapliga tidskrifter. Du kan:
* Få råd om vilka tidskrifter som skulle kunna passa ditt manus genom den öppna tjänsten LiU Journal Inspiration
* Få råd om vilka tidskrifter som är högrankade och vilka som inte är seriösa
* Via tjänsten LiU Journal Check-Up få en snabb överblick över en tidskrift du vill kolla upp.
* Få information om tidskrifter där du som författare får rabatt på publiceringsavgiften (APC) via biblioteket: både via avtal och vårt tillfälliga OA-stöd.

Sprid din forskning! Det är viktigt att andra forskare kan hitta dina publikationer. Det behövs för att de ska bli lästa. Vi kan ge tips om dur du kan formulera titel och abstract för att optimera sökbarheten av din forskning. Om du dessutom registrerar dina publikationer i DiVA är det ännu större sannolikhet att de dyker upp i exempelvis Googlesökningar. Spara alltid författarversionen (sista versionen innan förlagets layout) av ditt manus. Har du registrerat en artikel i DiVA kommer vi att erbjuda dig att lägga upp den versionen i DiVA (parallellpublicera). Här kan programmet Publication Visibility hjälpa dig utifrån dina publikationer!  Det ökar möjligheten till större genomslag för din forskning. Vi kan också informera om hur du – lagligt – kan använda dig av forskarnätverk (som ResearchGate), sociala medier och andra verktyg för att din forskning ska nå potentiella läsare.

LiU E-press är LiUs eget förlag som publicerar open access-tidskrifter, konferensproceedings, serier samt databaser. V i ger professionellt stöd för tidskriftsredaktörerna att utveckla och sprida tidskrifterna och du kan gärna kontakta oss om du står i begrepp att starta en tidskrift. Vi kan ge dig som konferensarrangör ett bra stödsystem för att hantera inskickade abstracts och artiklar. Vi kan även publicera proceedings åt dig. Detta leder till bra exponering av artiklarna och gör att de går att hitta och referera till även efter konferensen. LiU E-press har en informativ webbsida med bra hjälpmedel och tjänster för forskare, tex hur man kan skapa publikationslistor, hur parallellpublicera i DiVA mm. Här finns även genvägar för att söka och registrera i DiVA.

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

0