Utställningar på biblioteket: tjejer & teknik

Utställningar är ett annat sätt att presentera forskning

 

När du kommer till Studenthuset, kika lite extra under trappan på plan 3 (entresolplanet). Där finner du nämligen Vallabibliotekets utställningsplats.

Den första utställningen “tjejer <3 teknik” har bibliotekarie Maria Svenningsson samordnat. Den är baserad på teknikpedagogen och doktoranden Ulrika Sultans arbete och forskning.

Fotograf: Peter Igelström

En grundläggande idé i utställningen är att teknik kan vara något annat. Centralt är två Barbiedockor vars kläder är skapade enligt DIY-trenden. Att lära sig använda en limpistol kan vara ingångsporten till att ett vidare teknikintresse. “Teknik behöver inte vara hårt och svart. Det kan också vara att utifrån youtube-klipp kunna skapa Barbiekläder”, säger Maria Svenningsson.

Fotograf: Peter Igelström

 

Jag tänker att utställningen vill få oss att se och ifrågasätta vår bild av vad tjejer och teknik är. Utställningen måste upplevas. Du är välkommen!

 

P.S: Har du inte vägarna förbi? Få ett smakprov i filmen!

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

1+

Dubbelkvart

Ta del av kunskap från bibliotekspersonal.

 

Dubbelkvart är universitetsbibliotekets korta, öppna lunchföreläsningar där vi presenterar matnyttiga, inspirerande och tankeväckande tips och tankar till kaffet på en dubbelkvart.

Vi håller till i Studenthusets Forskarlounge på våning fyra fredagar udda veckor 12.15-12.45. Tanken är att man ska kunna hinna till Studenthuset även om man undervisat/blivit undervisad och kunna lyssna med en kopp kaffe i handen.

 

Vad kommer det att handla om? I höstens program kan vi skönja några teman.

+ Många som kommer till Studenthuset för första gången undrar var vi har gjort av med alla böcker. Ett modernt bibliotek är så mycket mer än sina böcker! Det handlar de två första tillfällena om: “Varför finns det inga böcker på biblioteket” och “varför ska man ha bibliotek när Google finns”.

+ Vi får många frågor om bibliometri. På den här lunchföreläsningen får veta lite mer, varför många tycker det är viktigt och vad siffrorna egentligen står för. Detta är temat för  föreläsningen “Bibliometri: din forskning räknas!

+En riktig skräll förra året var Plan S, där ett antal europeiska forskningsfinansiärer gått samman för att stärka open access-publiceringen. Om Plan S får full genomslagskraft kommer den att förändra publiceringsvärlden. Vad handlar Plan S och Open Science om och vad kan det komma att innebära för den som forskar? Lär dig mer på föreläsningen “Plan S och Open Science berör alla forskare”

+ Två föreläsningar handlar om studenternas informationskunskap, och om hur biblioteket jobbar tillsammans med universitetsläare för  att göra studenterna informationskompetenta, och skapa förutsättningar för att de ska förbli informationskompetenta också i framtiden. Detta handlar föreläsningarna “Att planera undervisning med biblioteket” och “Vad är halveringstiden för en ingenjör – livslångt lärande i praktiken”

+ En dubbelkvart fokuserar på hur en forskare kan sprida sin forskning tidseffektivt. Lär dig mer på “Hur blir jag läst? Researchgate, DiVA och Wikipedia när forskningen är färdigskriven”

 

 

För mer information, kontakta Kristin Krantz eller Johanna Nählinder.

Du vet väl om att vi gärna skräddarsyr information för dina behov? Vi kan göra kortare dragningar, längre föreläsningar och inspirerande hands-on workshops inom en rad ämnen. Vill du veta mer, passar inte tiden eller vill du ha mer än en dubbelkvart? Vi kommer gärna till er. Kontakta oss så ordnar vi det!

 

Dubbelkvart folder 2

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

0

DiVA in your coffee room

Du vet väl att DiVA är viktig för din karriär?

Den 16 maj var tre personer från bibliotekets Forskningsstöd i fikarummet Brage i Temahuset för att finnas på plats för att svara på frågor kring DiVA – vårt system för att registrera och publicera de publikationer som produceras vid LiU. Många från TEMA kom och fikade och fick samtidigt svar på sina frågor.

Bland de frågor som vi kunde ge svar på var frågan vilka publikationer som bör läggas upp i DiVA. I  DiVA kan man ju lägga upp allt från forskningsdata, arbetsrapporter och konstnärlig output till refereegranskade artiklar.

Vi fick också frågor om vår tjänst Publication Visibility som hjälper dig att se exakt vilka av dina publikationer som kan läggas upp på tex ResearchGate och om vårt forskningsstöd i stort. En forskare blev glatt överraskad när hen fick höra om vårt OA-stöd.

En tjänst som visade sig vara lite av en doldis är den publikationslista som vi genererar utifrån DiVA där det bland annat står hur många nedladdningar din artikel har i DiVA, hur många citeringar i WebOfScience och hur många altmetricspoäng. Väl värt att prova!

Skulle du vilja att vi kommer till din avdelning/institution? Hör av dig till oss på biblioteket@liu.se!

 

Skrivet av Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör Epress med kompletteringar av Johanna Nählinder

1+

ResearchGate för ovilliga

** this blogpost is also available in English**

Många drar sig för att lägga tid på ResearchGate. Man uppfattar det som tidsödande och det kan vara svårt att se hur man kan ”räkna hem” den tid man lägger ner.

Visst tar det tid att skapa och underhålla en RG-profil. Men den tid du lägger på att skapa och underhålla en RG-sida kan ses som en investering i din professionella identitet, din egen forskning och göra att den blir läst. Enligt ett bloginlägg i den ansedda bloggen Scholarly Kitchen har RG idag ansenligt mer trafik än Google Scholar. Att synas på RG är alltså ett bra och effektivt sätt att bli läst (och i förlängningen alltså citerad).

För den som inte har tid att läsa hela denna blogpost avslutas inlägget med ett förslag på hur du kan arbeta med RG.

Vad är RG?

RG kan beskrivas som ett socialt nätverk för forskare (kallas ibland för en ASNS- Academic social network site) och ger forskare bland annat möjlighet att skapa en ”researcher profile”. Enligt RG själva har de idag mer än 125 miljoner medlemmar. RG är ett kommersiellt företag och det är inte uppenbart hur deras affärsmodell ser ut. Med andra ord är det osynligt hur de tjänar pengar på den forskning som forskare lägger upp. Också intressant att notera är att RG är fokuserad på sitt ASNS  i en bransch som kännetecknas av få aktörer som har många intressen i stora delar av forskningsprocessen.

Två skäl att lägga tid på RG

Genom att ha en genomarbetad (men inte nödvändigtvis överarbetad) researcher profile kan man uppnå två saker:

  • RG är ett effektivt skyltfönster för din forskning. Tittar man tex på de fulltexter som länkas från Google Scholar ser man att många, många kommer från just RG. Som jag återkommer till längre ner i detta inlägg är detta bra – men också problematiskt.
  • Ett enkelt sätt att nätverka. Genom att uppge sina forskningsintressen och presentera sin forskning ger man möjligheter för andra forskare att hitta dig och din forskning. På detta sätt blir RG ett tidseffektivt sätt att nätverka som kan fungera som ett komplement till till exempel konferenser.

Tre sätt på vilket RG kan öka din synlighet

Det finns många funktioner på RG. Det här inlägget fokuserar på de som jag tror är de viktigaste för att synliggöra dina forskningspublikationer och din forskningsinriktning.

1. Ett skyltfönster för din professionella identitet. Fyll i din profil på RG. Profilen hittar du under ”my profile” och vidare under ”info”. Finns du på Twitter fyller du i ditt twitter-namn. Extra viktigt är att du fyller i ditt ORCID och att du lägger in en bild på dig själv. Detta stärker din professionella identitet.

2. En intresseväckande publikationslista. På många ställen där man kan uppge en research profile uppger man data om sina publikationer (tex genom att skriva in referenserna på dem). På RG ber man dig istället att lägga upp publikationerna. RG anger att man kan lägga upp publikationerna öppet eller dolt. För att nyttja RG på ett smart sätt utan att vara olaglig är det viktigt att tänka till.

Oftast har du som forskare inte kvar rättigheterna till din artikel och får alltså inte lägga upp artiklar. Om du är forskare vid LiU kan du här använda dig av en tjänst, Publication Visibility, som hjälper dig att se exakt vilka av dina artiklar du faktiskt kan lägga upp direkt på RG. Det är färre än du tror! Flödesdiagrammet nedan hjälper dig med hur du kan tänka.

 

3. Hur vill du använda RG som ett sätt att nätverka?

Vilka vill du ska kommentera din forskning? Har du skrivit ny forskning (se ovan angående hur du kan lägga upp den på lagligt sätt) kan du välja ut vilka du önskar ska kommentera din forskning. Detta kan användas strategiskt, men det är viktigt att inte spamma dina peers. Då uppnår du inte ditt mål – tvärtom.

Genom att ”skapa ett projekt” synliggör man det man jobbar på just nu och kan också få följare på projektet. Genom att strategiskt arbeta med projekt har du möjlighet att synliggöra pågående forskning. Tre projekt som kan inspirera dig att hitta ett eget sätt att arbeta med projekt är Effective and efficient emergency response at the incident site of tomorrow,GREENFLEET  respektive Seeing organ function.

Om du är forskningsledare har du ytterligare ett sätt att synliggöra forskningen: lab. Ett lab består av en forskningsgrupp och skapas av forskningsledaren. Man kan bara ingå i ett lab. (Däremot kan man ha och ingå i flera olika projekt.) Använd funktionen lab för att visa på forskningsgruppens pågående arbete och hur den utvecklas mellan publikationerna.

Hur kommer jag igång?

RG är roligt att arbeta med. Följ RGs logik! För att du inte ska fastna (som man tenderar att göra på sociala medier) kan det vara bra att ha en checklista så att man arbetar strategiskt och lagligt. Vill ni ha hjälp med detta står bibliotekets forskningsstöd gärna till tjänst!

  1. Investera fyra minuter i filmen från University of the Bahamas och fundera över ditt mål med att vara aktiv på RG.
  2. Fyll i din profil. Glöm inte ORCID och en bild på dig själv.
  3. Utgå från din senaste publikationslista och se på vilket sätt du kan synliggöra dina publikationer. Tänk efter innan du lägger upp en fulltext! Om du är en produktiv forskare kanske du väljer att enbart lägga till tex artiklar. PubVis hjälper dig att se vad du kan lägga upp och att skapa titelblad. Om du inte har tillgång till PubVis kan Kudos ge dig en liknande funktion.
  4. Vilka vill du följa (och varför?) Precis som på (andra) sociala medier bygger RG på att man följer och har följare.
  5. Har du forskning du vill synliggöra i projekt? Bestäm dig för vilka andra forskare som ingår i projektet, lägg till beskrivning av projektet och vilka publikationer som ska knytas till det. Fundera över med vilken frekvens och med vilket innehåll du vill synliggöra projektet.

Det viktigaste till sist…

Skyltfönster får inte vara dammiga. Det är lätt att göra en punktinsats och sen lämna en researcher profile till sitt öde. Gör redan nu en plan på vid vilka tillfällen du går in och aktivt reviderar din RG-sida. På så sätt blir RG en strategisk del av din vetenskapliga kommunikation. Kntakta gärna forskningsstöd  på biblioteket@liu.se in du vill lära dig mer om forskningskommunikation eller bolla idéer!

Det här inlägget har bara tagit upp en publikationstyp: artiklar. Det har inte  tagit upp böcker, konferensbidrag, kapitel i böcker eller preprints eller forskningsdata. Det finns mer, mycket mer att utforska hos den kommersiella aktören RG.

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

1+

DIY forskningskommunikation: Skyltfönster och punktinsatser

Det är en sak att skriva forskning, en annan sak att den blir läst. Den dåliga nyheten är att även om du publicerat dig i en välkänd tidskrift finns risken att ingen citerar artikeln. Den goda nyheten är att du kan göra mycket själv för att få din forskning läst.

Nedan föreslår jag en sorts DIY forskningskommunikation som utgår från att din forskning förtjänar både skyltfönster och punktinsatser.

Skyltfönster ska inte vara dammiga

Skyltfönster är ställen där din forskning syns. Då och då går du in i ditt skyltfönster och uppdaterar det. Två skyltfönster som du får på köpet som LiU-forskare är LiUs hemsida och DiVA. Var rädd om dem! Hemsidan hjälper att synliggöra din forskning åt den målgrupp som den är skriven för. Ta din kommunikatör till hjälp att göra den bra, och se till att inte glömma den engelska översättningen.

DiVA är underskattat som skyltfönster. DiVA är LiUs institutionella repositorium som samlar information om LiU-forskares publikationer. I DiVA finns uppgifter (sk metadata) om publikationer  som sökmotorer behöver för att återfinna den, och dessa metadata gör alltså att information om publikationen kan spridas över nätet. På biblioteket samlar vi in information om publikationer där det låter sig göras (dvs främst från WebOfScience). En del publikationer läggs alltså in automatiskt in i DiVA, men kontrollera då och då att alla publikationer finns med!

En extra bonus med DiVA är att du kan välja vilka typer av publikationer som du vill ha i skyltfönstret. Botanisera gärna litegrann bland de olika typerna av publikationer du kan registrera i DiVA: kanske har du lite forskningsdata (i samband med publikation) eller patent du vill lägga upp i ditt skyltfönster?

Utöver LiU-hemsidan och DiVA kan du välja ett par skyltfönster till. Innan du drar igång, tänk på att skyltfönster måste hållas uppdaterade! Ett dammigt skyltfönster är inget bra sätt att ta hand om sin forskning. Några skyltfönster vill jag särskilt framhålla. På ORCID och Google Scholar profile kan du lägga upp dina publikationslistor. Här hittar du lite tips på hur du smidigt kan få ut informationen från DiVA. Professionella nätverk för forskare (ResearchGate, Academia, Mendeley) håller på att bli generella. Innan du lägger tid på att ställa i ordning de professionella skyltfönstren kan du tänka på om dina kollegor finns där – då blir det mycket mer relevant för dig att synas just där.

Punktinsatser: äntligen accept!

Skyltfönstren finns där ständigt. Punktinsatserna gör du när det händer något du vill förmedla, som exempelvis en publicering eller nya forskningsmedel. Den version av ditt manus  när du har arbetat in alla kommentarer från peer reviewers, men innan förlaget gjort sin layout (den versionen kallas ofta författarversion eller postprint) är viktig att spara – den kommer vi att kunna hjälpa dig att lägga upp i fulltext i DiVA så småningom. Men redan när du fått accept kan du skicka in den till din forskningskommunikatör! Hen kommer då att kunna se om det är något de kan hjälpa dig att sprida information om i sina kanaler.

När din publikation är publicerad se då till att:

  1. uppdatera dina skyltfönster!
  2. Använd dina kanaler för att berätta att din artikel är tillgänglig! Det är mycket individuellt vilka  kanaler du har och vill använda. Några vanliga och effektiva kanaler är Twitter (ta gärna kontakt med oss forskningsstod@bibl.liu.se så hjälper vi dig att komma igång), FaceBook (se till att göra inlägget publikt) och LinkedIn. Har du blogg eller hemsida är det utmärkta kanaler. Glöm inte dina forskarkontakter! Kanske är de intresserade av din publikation?
  3. Överväg att redigera relevant artikel på Wikipedia och gör en referens till din publikation.

 

Vi kommer gärna ut och talar om hur du kan tänka för att göra forskningen tillgänglig och anträffbar för de som kan vara intresserad av den!

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

0