Om Utställning som forskningskommunikation på Linköpings universitetsbibliotek

 

Människan i medicinen – en utställning som nu går in på sista månaden på Medicinska biblioteket, Campus US. Posterutställningen har skapat insikter om medicinsk humaniora och visar upp forskning från ett antal forskare på institutionen Tema. Jelmer Brüggemann har som drivande kraft tillsammans med Medicinska biblioteket skapat en utställning för besökande medicinstudenter och forskare på Campus US. Under början av mars vandrar utställningen över till Campus Vallabiblioteket i Studenthuset och kan ses där fram till terminsslutet vt20. I höst kommer Människan i medicinen till biblioteket på Campus Norrköping!

 Bild från Människan i medicinen på Medicinska biblioteket, utställning november 2019 - mars 2020

Bild från Människan i medicinen på Medicinska biblioteket, utställning november 2019 – mars 2020

Utställningar som forskningskommunikation på biblioteket är en av de verksamheter som utvecklas på LiU biblioteken för att föra fram forskningen på LiU. Genom att visa upp forskning i utställningar som kommunicerar mer direkt når man en bredare publik än vanligtvis inom det egna forskningsområdet. Nästa utställning på Medicinska biblioteket invigs den 7 april och kommer att lyfta det nu mer än 30-åriga samarbetet med Moi University i Kenya.

Genom arbetet med utställning får forskaren möjlighet att sätta den egna forskningen i en annan kontext, pröva kontakter med nya och kanske oväntade grupper utifrån och finna nya kontaktytor. Den typen av forskningskommunikation stärks nu inom Linköpings universitetsbibliotek, (LiUB). Man har under senaste åren ökat kompetensen och utvecklat den utställningsverksamhet som redan finns hos biblioteken på LiUB.

Många forskare upplever det som berikande att få in nytt ljus på forskningen. Exempel på det är t ex utställningar som Tjejer & teknik som forskaren Ulrika Sultan och bibliotekarien Maria Svenningsson skapat tillsammans  – just nu finns utställningen att se i biblioteket på Campus Norrköping.

 Bild från Tjejer & teknik på Vallabiblioteket i Studenthuset, Campus Valla augusti 2019 – februari 2020

Bild från Tjejer & teknik på Vallabiblioteket i Studenthuset, Campus Valla augusti 2019 – februari 2020

Forskaren kan meritera sig ytterligare med utställningen genom att lägga till den i DiVA i form av konstnärlig output. Vilket man kan se prov på här då biblioteket på Campus Norrköping producerat en välbesökt utställning: Tåg i tid(en) som i skapades då Linköpings universitet  stod värd för den internationella forskningskonferensen Rail Norrköping 2019. Här finns information om hur man utför en sådan dokumentation i DiVA.

Bild från Tåg i tid(en) på Campus Norrköpings bibliotek 2019

Bild från Tåg i tid(en) på Campus Norrköpings bibliotek 2019

Linköpings universitet har dessutom infört ett bidrag, VFN (Verifiering för nyttiggörande) som man som forskare kan söka bl a för att kunna uppmuntra spridning av sina forskningsresultat till en bredare publik och i olika media som t ex en utställning.

Fler utställningar på LiUB – fler utställande forskare sökes!
Nu är förhoppningen att fler forskare ska vilja och kunna ställa ut sin forskning med hjälp av biblioteket på Linköpings universitet. De utställningsarenor som finns är Studenthuset/biblioteket i Valla, Campus Norrköpings bibliotek samt Campus US bibliotek.
En av de stora inspiratörerna för utställningsverksamheten på LiUB hämtas från Forskarnas galleri – en mångårig och framgångsrik utställningsverksamhet som drivs av biblioteket (Orkanenbiblioteket) på Malmö Universitet.

Skrivet av Catrin Petersson, bibliotekarie LiUB

Kontaktpersoner/utställning Linköpings universitetsbibliotek:
Kerstin Annerbo
Catrin Petersson
Maria Svenningsson

1+

DIY forskningskommunikation: Skyltfönster och punktinsatser

Det är en sak att skriva forskning, en annan sak att den blir läst. Den dåliga nyheten är att även om du publicerat dig i en välkänd tidskrift finns risken att ingen citerar artikeln. Den goda nyheten är att du kan göra mycket själv för att få din forskning läst.

Nedan föreslår jag en sorts DIY forskningskommunikation som utgår från att din forskning förtjänar både skyltfönster och punktinsatser.

Skyltfönster ska inte vara dammiga

Skyltfönster är ställen där din forskning syns. Då och då går du in i ditt skyltfönster och uppdaterar det. Två skyltfönster som du får på köpet som LiU-forskare är LiUs hemsida och DiVA. Var rädd om dem! Hemsidan hjälper att synliggöra din forskning åt den målgrupp som den är skriven för. Ta din kommunikatör till hjälp att göra den bra, och se till att inte glömma den engelska översättningen.

DiVA är underskattat som skyltfönster. DiVA är LiUs institutionella repositorium som samlar information om LiU-forskares publikationer. I DiVA finns uppgifter (sk metadata) om publikationer  som sökmotorer behöver för att återfinna den, och dessa metadata gör alltså att information om publikationen kan spridas över nätet. På biblioteket samlar vi in information om publikationer där det låter sig göras (dvs främst från WebOfScience). En del publikationer läggs alltså in automatiskt in i DiVA, men kontrollera då och då att alla publikationer finns med!

En extra bonus med DiVA är att du kan välja vilka typer av publikationer som du vill ha i skyltfönstret. Botanisera gärna litegrann bland de olika typerna av publikationer du kan registrera i DiVA: kanske har du lite forskningsdata (i samband med publikation) eller patent du vill lägga upp i ditt skyltfönster?

Utöver LiU-hemsidan och DiVA kan du välja ett par skyltfönster till. Innan du drar igång, tänk på att skyltfönster måste hållas uppdaterade! Ett dammigt skyltfönster är inget bra sätt att ta hand om sin forskning. Några skyltfönster vill jag särskilt framhålla. På ORCID och Google Scholar profile kan du lägga upp dina publikationslistor. Här hittar du lite tips på hur du smidigt kan få ut informationen från DiVA. Professionella nätverk för forskare (ResearchGate, Academia, Mendeley) håller på att bli generella. Innan du lägger tid på att ställa i ordning de professionella skyltfönstren kan du tänka på om dina kollegor finns där – då blir det mycket mer relevant för dig att synas just där.

Punktinsatser: äntligen accept!

Skyltfönstren finns där ständigt. Punktinsatserna gör du när det händer något du vill förmedla, som exempelvis en publicering eller nya forskningsmedel. Den version av ditt manus  när du har arbetat in alla kommentarer från peer reviewers, men innan förlaget gjort sin layout (den versionen kallas ofta författarversion eller postprint) är viktig att spara – den kommer vi att kunna hjälpa dig att lägga upp i fulltext i DiVA så småningom. Men redan när du fått accept kan du skicka in den till din forskningskommunikatör! Hen kommer då att kunna se om det är något de kan hjälpa dig att sprida information om i sina kanaler.

När din publikation är publicerad se då till att:

  1. uppdatera dina skyltfönster!
  2. Använd dina kanaler för att berätta att din artikel är tillgänglig! Det är mycket individuellt vilka  kanaler du har och vill använda. Några vanliga och effektiva kanaler är Twitter (ta gärna kontakt med oss forskningsstod@bibl.liu.se så hjälper vi dig att komma igång), FaceBook (se till att göra inlägget publikt) och LinkedIn. Har du blogg eller hemsida är det utmärkta kanaler. Glöm inte dina forskarkontakter! Kanske är de intresserade av din publikation?
  3. Överväg att redigera relevant artikel på Wikipedia och gör en referens till din publikation.

 

Vi kommer gärna ut och talar om hur du kan tänka för att göra forskningen tillgänglig och anträffbar för de som kan vara intresserad av den!

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

0

IJAL – en etablerad tidskrift

 

I höstas intervjuade vi redaktören i vår nystartade tidskrift ATENA didaktik. Nu ska ni få träffa en redaktionsassistent på en av LiU E-press mest etablerade tidskrifter IJAL (International Journal of Ageing and Later Life)!

Fyra frågor till Joy Torgé som är redaktionsassistent på  IJAL

IJAL - International Journal of Ageing and Later Life

Vad är IJAL och vad för slags forskning publicerar ni?

IJAL startades 2006 och tidskriftens fokus är äldre och åldrande utifrån ett socialt och kulturellt perspektiv. I våra aims and scope betonar vi att artiklarna i IJAL ska vara teoretiskt intressanta, det vill säga att de bidrar till teoriutveckling inom äldreforskning, eller genom empiriska fynd bidrar i teorinära diskussioner i olika frågor kring äldre och åldrande.

IJAL har haft en stadig Open Access-publicering av 2 nummer per år, helt utan att ta ut publiceringsavgifter från författarna. Hur kan ni upprätthålla en tidskrift med hög kvalitet utan att ta betalt?

Bild på Joy Torgé när hon jobbar vid datorn

Joy Torgé, redaktionsassistent vid tidskriften IJAL

Jag tycker IJAL har lyckats etablera sig genom att hitta sin nisch bland tidskrifter om äldreforskning. Många tidskrifter som handlar om äldre och åldrande fokuserar på de medicinska och vårdinriktade aspekter av att bli gammal. Det finns färre tidskrifter som fokuserar på samhällsvetenskapliga aspekter av åldrande, åldersroller och syn på äldre, och uttryckligen fokuserar på att främja teori.

Open Access är viktigt, och var vår möjlighet vid uppstarten att konkurrera mot stora etablerade tidskrifter i samma fält. Vår founding editor Lars Andersson hade kontakter i fältet och bjöd in kända forskare och pionjärer inom socialgerontologi att vara med i Editorial Board och att skriva artiklar till det första numret. Förut träffade jag många som trodde att alla Open Access-tidskrifter var oseriösa – Det kan inte var längre från sanningen eftersom de oseriösa brukar ju vilja ha betalt. Men nu märker jag att den negativa attityden mot Open Access har vänt. Fler och fler forskare förstår fördelarna för sin forskningsspridning och vill publicera i Open Access, vilket gynnar oss.

Sedan flera år tillbaka har IJAL fått sina kostnader finansierade av tidskriftsbidrag från FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd). FORTE har också en tydlig Open Access policy for spridning av forskning. Att vi publiceras av ett universitetsbibliotek ger också en kvalitetsstämpel för tidskriften.

IJAL har en ny webbplats och har gått över till att använda systemet OJS (Open Journal Systems) för att ta emot bidrag och hantera granskningsprocessen för artiklar. Vad ser du för för- och nackdelar med det nya systemet?

Jag är jätteglad för vårt skifte till OJS. Förut så hade vi koll på alla manuskript i en jättelik Excel-fil. Det systemet var personberoende eftersom jag som skötte Excelfilen måste hålla den uppdaterad för varje inskickning, reviewförfrågan och beslut etc. Dessutom fanns allt underlag, som manuskript och reviews, bara i mejlkonversationer. Var jag på semester så avstannade administrationen, eller så var jag tvungen att hitta en ersättare för vissa funktioner som att svara på mejl för att bekräfta manusinskickning. Med OJS kan alla i redaktionen ha en översikt i realtid och processen är mindre sårbar. En annan stor fördel är att alla filer, som manus, reviews, revideringar etc. lagras i samma webb-baserade. Vi sparar massor av arbete och mejl mellan oss i redaktionen för att organisera och hålla koll på olika versioner av filerna. OJS är skräddarsydd för den process som vi redan arbetar med. Ett översiktligt, användarvänligt, allt-i-ett system.

Nackdelar är att det vi i uppstartsfasen upptäcker lite småbuggar då och då, men personalen på LiU E-press brukar hjälpa oss med att lösa dem. Jag tror också att ju mer vi använder systemet det här första året, kommer vi också upptäcka att vi kan göra förbättringar i våra mejlmallar, förtydliga våra rutiner och så vidare. En del funktioner är också lite svårare att hitta i OJS, i alla fall om man är ny, som hur man förlänger deadlines for reviewers. Men de grejerna tror jag blir lättare i takt med att vi blir mer vana användare.

Är det några speciella teman som ni planerar framöver?

Vi har precis fått in en intresseanmälan från en forskare för ett special issue-tema och det ligger hos bedömning nu hos redaktionen så inget är bestämt än. Men vårt senaste nummer var en special issue med temat Transnational mobilities of care in old age care.

Skrivet av Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör vid Linköping University Electronic Press

 

2+

Vad kostar det att publicera Open Access?

Information till LiU-forskare som har för avsikt att söka forskningsmedel från Riksbankens jubileumsfond.

Riksbankens jubileumsfond efterfrågar uppgifter om kostnader för att sprida forskningsresultat, inklusive uppgifter om kostnaden för open access-publicering. Det är flera faktorer att ta hänsyn till när man gör en sådan uppskattning och så här tänker vi på biblioteket.

Uppskatta hur många artiklar som är rimligt att ni publicerar per år. Hur mycket kostnaden blir per artikel beror sedan på var och hur man väljer att publicera sig.

Om man publicerar sig i någon av de tidskrifter som ingår i de ”read and publish”-avtal som biblioteket har med vissa förlag, så blir det ingen kostnad för forskaren för OA-publicering. I dag har biblioteket avtal med såväl Elsevier, Wiley, Taylor & Francis, Sage och Springer. Läs mer om vilka förlag som biblioteket har avtal med, och vilka tidskrifter som ingår för respektive förlag här: https://liu.se/artikel/rabatt-publiceringsavgift.

Om man istället väljer att publicera sig i en tidskrift som inte ingår i något av bibliotekets avtal varierar kostnaden för OA-publicering ganska mycket. Vi rekommenderar att man räknar med en genomsnittlig kostnad på minst 25000 kronor per artikel, men notera att priserna kan variera kraftigt mellan olika tidskrifter. Vet man vilka tidskrifter som man brukar eller vill publicera sig i kan man titta på kostnaden för de tidskrifterna, exempelvis genom tidskriftens hemsida eller på DOAJ.

 

Skrivet av Anneli Gottfridsson, bibliotekarie, Avdelningen för medieförsörjning

1+

“Dubbelkvart” aktuellt från biblioteket om forsknings- och undervisningsstöd

** This blogpost is also available in English **

“Dubbelkvart” kommer till Norrköping

“Dubbelkvart” är namnet på Universitetsbibliotekets korta, öppna lunchföredrag om aktuella frågor inom forsknings- och undervisningsstöd.  På Campus Norrköping blir det fem tillfällen under vårterminen 2020.

Vi håller till i Utsikten, plan 7 i Kåkenhus så ta med din kaffekopp efter lunchen och kom och lyssna. Samtliga tillfällen kl. 12.15 – kl. 12.45. Se datum nedan.

Vårens program tar upp  Bibliometri, Plan S och Open Science, Att sprida sin forskning, Planera undervisning med biblioteket och Alumners tillgång till kvalificerad information.  Föredragen kommer att  hållas på engelska.  Se fullständigt program nedan.

Har du frågor får du gärna vända dig till Kerstin Annerbo eller Britt Omstedt, Campus Norrköpings bibliotek.

 

 

 

1+