IJAL – en etablerad tidskrift

 

I höstas intervjuade vi redaktören i vår nystartade tidskrift ATENA didaktik. Nu ska ni få träffa en redaktionsassistent på en av LiU E-press mest etablerade tidskrifter IJAL (International Journal of Ageing and Later Life)!

Fyra frågor till Joy Torgé som är redaktionsassistent på  IJAL

IJAL - International Journal of Ageing and Later Life

Vad är IJAL och vad för slags forskning publicerar ni?

IJAL startades 2006 och tidskriftens fokus är äldre och åldrande utifrån ett socialt och kulturellt perspektiv. I våra aims and scope betonar vi att artiklarna i IJAL ska vara teoretiskt intressanta, det vill säga att de bidrar till teoriutveckling inom äldreforskning, eller genom empiriska fynd bidrar i teorinära diskussioner i olika frågor kring äldre och åldrande.

IJAL har haft en stadig Open Access-publicering av 2 nummer per år, helt utan att ta ut publiceringsavgifter från författarna. Hur kan ni upprätthålla en tidskrift med hög kvalitet utan att ta betalt?

Bild på Joy Torgé när hon jobbar vid datorn

Joy Torgé, redaktionsassistent vid tidskriften IJAL

Jag tycker IJAL har lyckats etablera sig genom att hitta sin nisch bland tidskrifter om äldreforskning. Många tidskrifter som handlar om äldre och åldrande fokuserar på de medicinska och vårdinriktade aspekter av att bli gammal. Det finns färre tidskrifter som fokuserar på samhällsvetenskapliga aspekter av åldrande, åldersroller och syn på äldre, och uttryckligen fokuserar på att främja teori.

Open Access är viktigt, och var vår möjlighet vid uppstarten att konkurrera mot stora etablerade tidskrifter i samma fält. Vår founding editor Lars Andersson hade kontakter i fältet och bjöd in kända forskare och pionjärer inom socialgerontologi att vara med i Editorial Board och att skriva artiklar till det första numret. Förut träffade jag många som trodde att alla Open Access-tidskrifter var oseriösa – Det kan inte var längre från sanningen eftersom de oseriösa brukar ju vilja ha betalt. Men nu märker jag att den negativa attityden mot Open Access har vänt. Fler och fler forskare förstår fördelarna för sin forskningsspridning och vill publicera i Open Access, vilket gynnar oss.

Sedan flera år tillbaka har IJAL fått sina kostnader finansierade av tidskriftsbidrag från FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd). FORTE har också en tydlig Open Access policy for spridning av forskning. Att vi publiceras av ett universitetsbibliotek ger också en kvalitetsstämpel för tidskriften.

IJAL har en ny webbplats och har gått över till att använda systemet OJS (Open Journal Systems) för att ta emot bidrag och hantera granskningsprocessen för artiklar. Vad ser du för för- och nackdelar med det nya systemet?

Jag är jätteglad för vårt skifte till OJS. Förut så hade vi koll på alla manuskript i en jättelik Excel-fil. Det systemet var personberoende eftersom jag som skötte Excelfilen måste hålla den uppdaterad för varje inskickning, reviewförfrågan och beslut etc. Dessutom fanns allt underlag, som manuskript och reviews, bara i mejlkonversationer. Var jag på semester så avstannade administrationen, eller så var jag tvungen att hitta en ersättare för vissa funktioner som att svara på mejl för att bekräfta manusinskickning. Med OJS kan alla i redaktionen ha en översikt i realtid och processen är mindre sårbar. En annan stor fördel är att alla filer, som manus, reviews, revideringar etc. lagras i samma webb-baserade. Vi sparar massor av arbete och mejl mellan oss i redaktionen för att organisera och hålla koll på olika versioner av filerna. OJS är skräddarsydd för den process som vi redan arbetar med. Ett översiktligt, användarvänligt, allt-i-ett system.

Nackdelar är att det vi i uppstartsfasen upptäcker lite småbuggar då och då, men personalen på LiU E-press brukar hjälpa oss med att lösa dem. Jag tror också att ju mer vi använder systemet det här första året, kommer vi också upptäcka att vi kan göra förbättringar i våra mejlmallar, förtydliga våra rutiner och så vidare. En del funktioner är också lite svårare att hitta i OJS, i alla fall om man är ny, som hur man förlänger deadlines for reviewers. Men de grejerna tror jag blir lättare i takt med att vi blir mer vana användare.

Är det några speciella teman som ni planerar framöver?

Vi har precis fått in en intresseanmälan från en forskare för ett special issue-tema och det ligger hos bedömning nu hos redaktionen så inget är bestämt än. Men vårt senaste nummer var en special issue med temat Transnational mobilities of care in old age care.

Skrivet av Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör vid Linköping University Electronic Press

 

2+

Vad kostar det att publicera Open Access?

Information till LiU-forskare som har för avsikt att söka forskningsmedel från Riksbankens jubileumsfond.

Riksbankens jubileumsfond efterfrågar uppgifter om kostnader för att sprida forskningsresultat, inklusive uppgifter om kostnaden för open access-publicering. Det är flera faktorer att ta hänsyn till när man gör en sådan uppskattning och så här tänker vi på biblioteket.

Uppskatta hur många artiklar som är rimligt att ni publicerar per år. Hur mycket kostnaden blir per artikel beror sedan på var och hur man väljer att publicera sig.

Om man publicerar sig i någon av de tidskrifter som ingår i de ”read and publish”-avtal som biblioteket har med vissa förlag, så blir det ingen kostnad för forskaren för OA-publicering. I dag har biblioteket avtal med såväl Elsevier, Wiley, Taylor & Francis, Sage och Springer. Läs mer om vilka förlag som biblioteket har avtal med, och vilka tidskrifter som ingår för respektive förlag här: https://liu.se/artikel/rabatt-publiceringsavgift.

Om man istället väljer att publicera sig i en tidskrift som inte ingår i något av bibliotekets avtal varierar kostnaden för OA-publicering ganska mycket. Vi rekommenderar att man räknar med en genomsnittlig kostnad på minst 25000 kronor per artikel, men notera att priserna kan variera kraftigt mellan olika tidskrifter. Vet man vilka tidskrifter som man brukar eller vill publicera sig i kan man titta på kostnaden för de tidskrifterna, exempelvis genom tidskriftens hemsida eller på DOAJ.

 

Skrivet av Anneli Gottfridsson, bibliotekarie, Avdelningen för medieförsörjning

1+

Öppet tillgängliga nobelpristagare

 

**This blog post is also available in English**

Har inte du heller läst något av årets nobelpristagare? Om man vill läsa Olga Tokarczuk eller Peter Handke får man nog ge sig till tåls. De goda nyheterna är att du – om du vill – kan läsa andra nobelpristagare redan idag. Helt gratis!

Vi har tittat på två av årets nobelpristagare, en i medicin (William Kaelin) och en i ekonomi  (Abhijit Banerjee) och undersökt hur lätt det är att hitta deras publikationer.

Det allra mesta av Kaelin och Banerjee kan du få tag på redan idag, helt gratis, eftersom det är tllgängligt open access. På biblioteket berättar vi ofta och gärna om öppen tillgång – open access eller OA – och att det är viktigt för att alla ska kunna ta del av forskning.

Vi utgick från de publikationslistor forskarna själva har lagt upp på Harvard  (William Kaelin) respektive MIT (Abhijit Banerjee) . Vi undersökte vilka och hur många publikationer vi kunde få tillgång till – utan att använda oss av biblioteksinlogg. Vi installerade ett gratis plug-in – UnPaywall – som markerar med ett grönt hänglås om det finns en open access-version av publikationen. (Och klickar man på hänglåset kommer man till publikationen – rekommenderas varmt!)

Vad hittade vi?

Nobelpristagare är inte nödvändigtvis storpublicerare. I alla fall att döma av vad de här forskarna tagit upp på sina publikationslistor. Kaelin har i snitt publicerat 5 artiklar per år, Banerjee i snitt 3,2 artiklar per år. Kvantitet är inte nödvändigtvis kvalité!

Det allra, allra mesta går att komma åt även utan tillgång till biblioteksprenumerationer. 81% av Kaelin går att komma åt, 100% av Banerjee. Detta är exceptionellt bra siffror. Som jämförelse kan nämnas att LiU är bäst i Sverige på parallellpublicering med 54,3 procent. Vi tittade ju bara på två nobelpristagare: kanske är det en slump att andelen OA är så hög?

Det är skillnad på OA och OA. I båda fallen hade forskarna skapat länkar till publikationerna. De flesta av Kaelins länkar gick till PubMed. Därifrån hittade vi i de allra flesta fall OA-versioner via gröna hänglåset på UnPaywall. Banerjees länkar gick direkt till publikationen, och i många fall var det ful-OA: publikationerna vi kom åt var kopierade ur böcker, uppenbart nedladdade via biblioteksprenumerationer etc och det fanns inga försättsblad som visade direkt i dokumentet var artikeln var publicerad. Kanske har Banerjee agerat i strid med de kontrakt han skrivit på med förlagen i samband med publikation.

Hur ser din publikationslista i DiVA ut? På LiUB kollar vi om och när du kan lägga upp dina publikationer på DiVA utan att bryta mot dina kontrakt med förlagen. Om du har laddat upp fulltext i DiVA inkluderar vi ett försättsblad där det framgår var texten ursprungligen var publicerad.

Visserligen har vi bara tittat på två nobelpristagare, men ändå: gör som nobelpristagarna: publicera med kvalité och med öppen tillgång!

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

 

Hur gjorde vi?

Vi valde nobelpriset i medicin respektive riksbankens pris till Alfred Nobels minne med utgångspunkten att kandidater till dessa pris torde komma från två discipliner med olika publiceringsmönster. Vi tog respektive förstanamn (bokstavsordning). Vi googlade namn samt ”publication list” och hamnade på deras publikationslistor på respektive lärosäte. Listorna kopierades ner i Excel. Eftersom publikationerna var länkade följde vi dem och noterade vilka publikationer som fick ett grönt hänglås i UnPayWall och vilka vi kom direkt till.

3+

Nytt open accessavtal med storförlagen Wiley och SAGE

** This blogpost is also available in English **

 

Vad betyder detta för dig som forskare?

Att du fr.o.m. januari 2020 kan publicera dig open access utan kostnad i Wileys tidskrifter, både ren open access och i hybridtidskrifter.

Att du från fr.o.m. januari 2020 kan publicera dig open acess utan kostnad i SAGEs hybridtidkrifter. Publicerar du dig i en av förlagets rena open accesstidskrifter får du 20% rabatt (du kan än så länge ansöka om resterande belopp från vårt tillfälliga open access-stöd. https://www2.bibl.liu.se/oafond/login.aspx)

Detta är så kallade transformativa avtal som innebär att forskare kan sprida sin forskning öppet, och kan tillmötesgå forskningsfinansiärerna krav om open access. Tranformation består av att tidskrifterna på sikt blir helt öppet tillgängliga, och att kostnaden för avtalen förskjuts från att betala för läsning till att betala för forskarnas publiceringskostnader.

Linköpings Universitetsbibliotek har nu avtal med de största förlagen i världen – Springer, Taylor & Francis,och från årsskiftet Elsevier, Wiley och SAGE – samt ett antal mindre förlag och lärda sällskap. Det innebär att LiU-forskare kan publicera sig öppet tillgängligt i en stor mängd ledande tidskrifter utan någon kostnad. Du finner en fullständig lista över förlagsavtalen här: https://liu.se/artikel/rabatt-publiceringsavgift

 

Skrivet av Tanja Blixt, bibliotekarie avdelningen för medieförsörjning

1+

Nytt open accessavtal med Elsevier

** This blogpost is also available in English **

Vad betyder detta för dig som forskare?

Att du från januari 2020 utan någon kostnad kan publicera dig open access i Elseviers tidskrifter, inklusive Cell Press och flera lärda sällskap. Du har nu också tillbaka lästillgången till deras tidskrifter igen och behöver inte längre använda GetItNow eller fjärrlån för att komma åt Elsevierartiklar. Läs pressmeddelandet!

(FÖRTYDLIGANDE 191203: Kostnadsfri publicering av öppet tillgängliga artiklar gäller bara artiklar som skickas in till förlaget efter 1/1 2020. Hybridartiklar i The Lancet-tidskrifter samt vissa titlar från lärda sällskap täcks inte under avtalet.)

Efter ett och ett halvt år utan lästillgång till någon av Elseviers tidskrifter har nu Sverige på nationell nivå slutit ett så kallat transformativt avtal med förlaget. Från och med årsskiftet bekostar biblioteket open accesspublicering i majoritet av förlagets tidskrifter – både i rena open accesstidskrifter och hybridtidskrifter. LiU-forskare kan alltså publicera sig fritt hos förlaget utan att betala en krona. Att publicera under denna modell är förenligt med forskningsfinansiärerna krav om open access.

Sommaren 2018 brakade förhandlingarna med Elsevier ihop. Sverige var ett av flera länder som bröt med Elsevier då man inte kunde enas om open access och vi har sedan dess stått utan ett avtal. Det nya avtalet innebär att svenska lärosäten igen får lästillgång – men också fritt kan publicera sig.

I Sverige förhandlar biblioteken stora avtal med förlagen centralt, via konsortiet Bibsam. De avtal som sluts samförhandlar både läs- och publiceringskostnader för open access. När fler och fler publicerar sig open access ska läskostnaden sänkas så att man inte betalar dubbelt, i takt med detta betalar vi istället mer för att täcka publiceringsavgifter för LiU-forskare. Kostnaden förskjuts alltså från läsning till publicering. Detta löser problemet med att betala för redan öppet tillgänglig forskning. .

 

Läs mer om bakgrunden
Läs mer om LiU:s publiceringsavtal
Läs mer om den nya sortens avtal – transformativa avtal

Skrivet av Tanja Blixt, bibliotekarie på Avdelningen för medieförsörjning

1+