Arkiv för January, 2011

8 people like this post.

GÀstbloggare: Veronica Norén, LiU-alumn frÄn programmet för Personal- och arbetsvetenskap

Jag skulle bli bankdirektör, det bestĂ€mde jag redan nĂ€r jag var 4 Ă„r
men det blev inte riktigt sĂ„. Jag blev PA-konsult pĂ„ Tekniska Verken i Linköping och Ă€r otroligt stolt och glad över det. Har Ă€ndock inte hamnat allt för lĂ„ngt ifrĂ„n den finansiella sektorn eftersom jag Ă€r PA-konsult för elhandelsbolaget Bixia Ab (Tekniska Verken Ă€r majoritets Ă€gare av Bixia). Elhandel och bankvĂ€sendet Ă€r inte helt olika varandra, konkurrensutsatt tjĂ€nsteföretag bland stora jĂ€ttar och som handlar pĂ„ börsen (Nord Pool). Lite förenklat


Tekniska Verken, Linköping

NÀr jag funderar pÄ hur jag ska kunna förklara en typisk dag pÄ jobbet sÄ Àr det ganska svÄrt, för det blir ju inte alltid som man har tÀnkt sig. Ett telefonsamtal och sedan Àr det dags att Àndra dagens planering, mÀnniskor Àr charmigt oförutsÀgbara. Tycker man om snabba vÀndningar och besked med kort varsel, dÄ kan ett jobb som PA-konsult passa dig. Denna vecka Àr det affÀrsplanarbete med ledningsgruppen i Bixia och rekrytering av krafthandlare till Bixia Energy Management i VÀxjö. En spÀnnande vecka helt enkelt och lika spÀnnande att se om SJ tar mig fram och tillbaka till VÀxjö pÄ onsdag/fredag.

Att arbeta som PA-konsult betyder att du arbetar vĂ€ldigt brett, bĂ„de operativt och strategiskt. En perfekt blandning enligt mig. Eftersom tjĂ€nsten innebĂ€r att arbeta nĂ€ra cheferna i de organisationer som jag ansvarar för sĂ„ ger dig en vĂ€ldig insyn i de olika funktionerna. Det Ă€r riktigt hĂ€ftigt att vara med och se hur en verksamhet med dess personal utvecklas, kanske frĂ„n att sprattla och spreta till att bli ett gĂ€ng som fungerar klockrent. Men som sagt, det kan Ă€ven bli en resa Ă„t det andra hĂ„llet ocksĂ„. Ibland kan den dĂ€r lilla tuvan vĂ€lta ett stort lass
men det Ă€r dĂ„ det Ă€r viktigt att ha ett proaktivt arbete och försöka fĂ„ upp i tid. Enklare sagt Ă€n gjort ibland.

NĂ„got som Ă€r viktigt, och som jag har lĂ€rt mig med tiden, det Ă€r att kunna stĂ€nga av nĂ€r jag gĂ„r hem. Jag Ă€r inblandad i en hel del frĂ„gor och ibland Ă€r vissa frĂ„gor mer kĂ€nsliga och tuffa Ă€n andra och det Ă€r i dessa Ă€renden som det Ă€r viktigt att inte gĂ„ och Ă€lta pĂ„ min fritid. Ibland levererar jag besked eller hanterar frĂ„gor som inte Ă€r sĂ€rskilt populĂ€ra och jag vet att just dĂ€r och dĂ„ Ă€r troligen personen/personerna inte glada pĂ„ mig som person. Men det Ă€r hĂ€r det gĂ€ller att förstĂ„ att det Ă€r Ă€mnet/frĂ„gan som de inte uppskattar och inte mig (förhoppningsvis
). Som ny i yrket var det vĂ€ldigt lĂ€tt att ta det personligt
men det finns vĂ€l kanske lite sanning i ordsprĂ„ket att du blir klokare ju Ă€ldre du blir
Det gottiga i detta yrke Ă€r ju att vi fĂ„r Ă€ven vara delaktiga i de roliga hĂ€ndelserna som man ser att personer vĂ€xer av och detta Ă€r ju som tur Ă€r vanligare Ă€n motsatsen.

Hur som haver tycker jag mitt jobb Ă€r en utmaning och sĂ„ hĂ€r i efterhand Ă€r det kanske bra (eller sĂ€krast) att jag inte blev bankdirektör
men vad som hĂ€nder i framtiden vet ingen


Veronica Norén

5 people like this post.

GÀstbloggare: Lena Miranda, LiU-alumn frÄn Medie- och kommunikationsvetenskap

Det du lĂ€r dig under dina universitetsĂ„r kan ingen ta ifrĂ„n dig. Det Ă€r kunskap du anammat blir din egen. Teori och kunskap Ă€r viktiga delar för din framtida karriĂ€r. Jag vill dock hĂ€vda att dina personliga egenskaper och din sociala förmĂ„ga Ă€ven de Ă€r avgörande för din framtida karriĂ€r. Din personlighet spelar stor roll för hur du lyckas applicera dina teoretiska kunskaper i praktiken – om mĂ€nniskor lyssnar pĂ„ dig och vill samarbeta med dig. Din sociala förmĂ„ga Ă€r avgörande för hur du kommer att lyckas. Att tillvarata studieĂ„ren och bygga ett nĂ€tverk som strĂ€cker sig utanför den egna utbildningen Ă€r ett tips. Du kommer aldrig att ha samma möjligheter att bygga ett brett nĂ€tverk, som kan vara till nytta för dig i din framtida karriĂ€r.

Min studietid erbjöd mÄnga möjligheter till engagemang. I kÄrer, sektioner, nationer och föreningar. Det nÀtverk jag byggde under mina studieÄr har jag till stora delar kvar i dag. Jag har trÀffat och lÀrt kÀnna mÄnga spÀnnande mÀnniskor under mina studieÄr, personer som bidragit till min utveckling och inspirerat mig i mina livsval.

Som till exempel Markus, min gode vÀn och kurskamrat, som liksom jag fick en av de ÄtrÄvÀrda reservplatserna pÄ Kulturvetarprogrammet 1993. Ambitiöse, kunskapssökande, stilistiske Markus, som var ett stort stöd under utbildningsÄren liksom under mina Är pÄ studentkÄren. Vi pluggade ihop, skrev artiklar tillsammans, utforskade de grafiska elementen ihop och varvade uppdrag och utmaningar med varandra.

Eller Jenny, men kĂ€ra vĂ€n och kĂ„rkollega, som jag lĂ€rde kĂ€nna 1994, dĂ„ hon stormade in pĂ„ fullmĂ€ktigemötet med snygg 90-talsfrilla och Ă€kta axelvaddar i kavajen. Jenny valdes till utbildningsansvarig för studentkĂ„ren SUL samma Ă„r som jag valdes till tidningsredaktör för kĂ„rtidningen SULan (nu Filosofen). Av Jenny har jag lĂ€rt mig mycket om förankring och om konsten att lyssna för att sedan lĂ€gga fram de mest konstruktiva lösningarna. Än i dag Ă€ter vi lunch med jĂ€mna mellanrum, och det Ă€r för mig ovĂ€rderligt att fĂ„ insikt i arbetsvardagen för en byrĂ„direktör.

Vad har du fÄ för nytta av ett nÀtverk? Att lÄngsiktigt bygga och underhÄlla ett nÀrverk skapar affÀrsmöjligheter. Du kan fÄ information som ger dig affÀrer, du kan fÄ nya kontakter som öppnar nya möjligheter och du kan via ditt kontaktnÀt fÄ tips om framtida jobbmöjligheter om du vill vidare i karriÀren. Att vara kÀnd i ett större sammanhang ökar dina möjligheter till goda referenser och omnÀmnande nÀr nÄgon söker en leverantör av en vara eller tjÀnst. 

PÄ LinkedIn har jag etablerat en grupp som heter Gamla kÄrvrak frÄn LiU, dÀr vi i dag Àr ett 80-tal personer som samlats, och emellanÄt diskuterar frÄgor som nu senast konsekvenserna av kÄrobligatoriets avskaffande. Det i sig Àr ett fantastiskt nÀrverk. Sociala medier gör det enkelt för oss att behÄlla kontakt med sÄ mÄnga fler mÀnniskor Àn vi tidigare klarat av. Se det som en möjlighet. Utan större anstrÀngning kan du bygga ett enormt nÀtverk för framtiden, redan under studietiden.

LĂ€s Lenas förra inlĂ€gg: “VĂ„ga göra det som kĂ€nns rĂ€tt”

13 people like this post.

GÀstbloggare: Sofia von Post, LiU-alumn frÄn Miljövetarprogrammet

NĂ€r jag började pĂ„ Miljövetarprogrammet 2001 sĂ„ trodde jag att jag ville jobba som miljökonsult eller som miljöchef pĂ„ nĂ„got företag. Bra kombination av att göra nĂ„got “gott” för vĂ€rlden samtidigt som man tjĂ€nar hyfsat bra med stĂ„lars, tĂ€nkte jag. Men ganska tidigt under första Ă„ret, kanske var det pĂ„ en förelĂ€sning som marknadsföringsgruppen anordnat med miljöchefen pĂ„ Schenkers, sĂ„ insĂ„g jag att ska man arbeta med miljöfrĂ„gor pĂ„ ett företag som inte har miljö som affĂ€rsidĂ© sĂ„ innebĂ€r det att man mĂ„ste vara beredd pĂ„ att kompromissa. Money talks. Samma gĂ€ller inom kommun, lĂ€nsstyrelsen, statliga verk osv. PĂ„ en arbetsplats dĂ€r verksamheten har en annan utgĂ„ngspunkt Ă€n att göra vad som Ă€r bĂ€st för miljön sĂ„ kommer man alltid tvingas att tumma pĂ„ miljöns vĂ€lfĂ€rd och vĂ€ga den mot vad som Ă€r bĂ€st för den egna verksamheten. För en person som ser det som ett kall att försöka minska vĂ„r miljöpĂ„verkan, sĂ€llan lĂ€mnar ett rum utan att slĂ€cka lampan, maniskt drar ut kontakten till apparater som inte anvĂ€nds, visar stressymtom nĂ€r en bil gĂ„r pĂ„ tomgĂ„ng, alltid mĂ„ste pĂ„peka nĂ€r en vĂ€n slĂ€nger nĂ„got i fel sorteringskĂ€rl osv sĂ„ kĂ€ndes inte det rĂ€tt att vĂ€lja denna karriĂ€rbana.

DÀrför sitter jag nu hÀr som underbetald miljövetare med ett arbete som jag Àr överkvalificerad för och kÀnner mig privilegierad. Privilegierad över att fÄ arbeta pÄ en organisation som aldrig kompromissar om miljön, som inte lÄter sig köpas av företag eller stat och som inte tvekar att bryta mot lagen nÀr miljöns vÀlfÀrd ÄsidosÀtts. Det handlar förstÄs om Greenpeace. VÀrldens största oberoende miljöorganisation.

VÀgen till fast tjÀnst som kampanjassistent gick genom en praktikplats pÄ nÄgra veckor innan valet 2006 och nÄgra mÄnaders projektanstÀllning Äret efter som dÄvarande generalsekreteraren Lennart Daléus nÀrmaste hand. Jag har Àven hunnit assistera den efterföljande och nuvarande generalsekreteraren Mads Flarup Christensen samt den internationella kampanjchefen pÄ huvudkontoret i Amsterdam. Sedan i juli Àr jag tillbaka i Stockholm i min nuvarande position. Det hÀr Àr alltsÄ mitt första jobb efter examen, vilket innebÀr att jag hittills inte behövt prova pÄ vad det innebÀr att vara arbetslös (förutom nÄgra veckor i januari 2007). Jag Àr lyckligt lottad som inte behövt söka massa nya jobb och hoppa frÄn arbetsplats till arbetsplats under mina första Är ute i arbetslivet. Men jag tror samtidigt att det Àr vÀldigt nyttigt att prova pÄ mÄnga olika saker.

Inte för att mina arbetsuppgifter Àr enahanda. PÄ mitt bord finns bl.a distribution av bilder, kampanjkoordinering och -planering, sköta logistiken för diverse möten och rycka in i kampanjarbetet dÀr det behövs t.ex. för att göra research. Just nu Àr jag kontaktperson till vÄr advokat som företrÀder oss i Ätalet efter intrÄnget pÄ Forsmarks kÀrnkraftsomrÄde i somras. Detta utan att jag har nÄgra speciella förkunskaper inom juridik, bildhantering etc. DÀremot tror jag att den problembaserade pedagogiken pÄ Miljövetarprogrammet har gjort mig bra pÄ att lösa problem genom att sjÀlv söka den information jag behöver. Bredden pÄ utbildningen gör ocksÄ att nya omrÄden inte skrÀmmer mig.

Med Ären hÀr tror jag att jag har blivit ganska bortskÀmd och krÀsen nÀr det gÀller val av arbetsplats. Jag har vÀldigt svÄrt att tÀnka mig att arbeta nÄgonstans dÀr inte miljöns vÀlfÀrd kommer i första hand och dÀr kollegorna inte brinner av engagemang. För det Àr fÄ förunnat att jobba pÄ en arbetsplats dÀr folk blir lika engagerade i kÀrnkraftens vara eller icke vara och odling av GMO-grödor i naturen som huruvida Greenpeace(s) genitivform ska stavas med s eller inte. Greenpeace Àr inte bara ett jobb utan en del av ens identitet. Varför skulle vi annars jobba dygnet runt nÀr det Àr dags för en aktion, vara ifrÄn familj och vÀnner nÀtter och helger för otaliga mer eller mindre trista möten, och det till en lön som de flesta med ett jobb med motsvarande kvalifikationer skulle fnysa Ät?

Jag (lÀngst bak till höger) och mina kollegor bar torsken pÄ sin dödsbÀdd till jordbruksminister Eskil Erlandsson. Greenpeace och andra miljöorganisationer hade samlat 15000 namnunderskrifter med krav pÄ att han stoppar torskbegravningen i vÄra hav. 
GreenpeaceTorskenPÄSinDödsbÀdd11: (c)Greenpeace/Martin Edström. 080130 Stockholm, Sverige.

 

Alliansen diskuterade sin energiöverenskommelse med oppositionspartierna pÄ nÀringsdepartementet. Jag (till vÀnster) var dÀr med Greenpeace för att pÄminna politikerna om vad mÄnga verkar ha glömt: KÀrnkraften Àr ett överflödigt och riskfyllt inslag i framtidens energisystem.
EnergisamtalNĂ€ringsdepartementetGreenpeaceDemo005: (c)Greenpeace/Johanna Hanno. 12 februari 2009, Stockholm

2 people like this post.

Ska man sjÀlv minnas Lis Asklunds brevlÄdeprogram pÄ radio bör man ha varit ung under 40,-50-eller 60-talet. Programmet sÀndes mellan 1939 och 1968 och var, som jag har förstÄtt, omÄttligt populÀra. Sofia Seifarth, frÄn tema Kultur och samhÀlle, har forskat om dessa program och berÀttar, inom ramen för filfaks förelÀsningsserie Strimman, om det den 1 februari.

Sofia Seifarth

Den 8 mars Ă€r det dags för nĂ€sta Strimma och dĂ„ Peter Aronsson, ocksĂ„ han verksam inom tema Q, som förelĂ€ser om “gamla och nya attraktioner” och drivkraften bakom dessa. Ett exempel som lyfts fram Ă€r Astrid Lindgrens vĂ€rld i Vimmerby.

Peter Aronsson

FörelÀsningarna hÄlls i Humanistisk-samhÀllsvetenskapliga biblioteket i hus D, Campus Valla kl 15.30 till 17.00. Efter respektive förelÀsning bjuder vi pÄ fika. För att kunna bestÀlla rÀtt antal bullar och kaffe vill vi gÀrna att du anmÀler dig.

AnmÀlan hittar du hÀr:

Strimma med fika den 1 februari

Strimma med fika den 8 mars

Vill du lÀsa mer om StrimmaförelÀsningarna sÄ klickar du hÀr: Strimman 2010/2011

4 people like this post.

GÀstbloggare: Anders Robertson, LiU-alumn frÄn Maskinteknik

SÄ det kan gÄ: en M89 (med fokus pÄ materialteknik) som fastnat (?) i USA med jobbet fokuserat pÄ försÀljning, marknadsföring och business! Det var kanske inte vad man sÄg framför sig nÀr man tog det stora beslutet att börja plugga pÄ LiTH. Troligtvis ett av de bÀsta beslut nÄnsin i mitt inte alltför varken lÄnga eller korta liv. Hur hamnade jag hÀr?

Anders Robertson

NĂ€r det var dags att börja leta exjobb sĂ„ tittade man runt och funderade, och de hade nĂ„t som lĂ€t intressant pĂ„ Volvo i Göteborg. Jag hade alltid gillat bilar och Göteborg skulle ju enligt ryktet var ett trevligt stĂ€lle, sĂ„ varför inte? Göteborg visade sig vara ett trevligt stĂ€lle och exjobbet gick bra och ledde till anstĂ€llning. Jobbade med materialteknink pĂ„ Volvo i Göteborg i tvĂ„ Ă„r innan en intressant möjlighet dök upp – ett Ă„r hos Sveriges Tekniska Attacheer i Detroit. Det lĂ€t ju hur spĂ€nnande som helst och det var det ocksĂ„. Jag var forfarande utlĂ„nad frĂ„n Volvo sĂ„ jag spenderade halva min tid i Detroit med uppdrag för Volvo och andra hĂ€lften med andra konsultuppdrag. KĂ€ndes stort att flytta till USA och fĂ„ möjlighet att jobba med den typ av uppdrag jobbet förde med sig. Kontoret var lokaliserat i Ann Arbor som förutom Sveriges Tekniska Attacheers kontor huserar University of Michigan. Ett universitet som, Ă€ven med Amerikanska mĂ„tt mĂ€tt, Ă€r ett relativt stort universitet. Det kĂ€ndes nĂ€stan som man fĂ„tt en förlĂ€ngning pĂ„ sin egen studenttid, var det dĂ„ bara ca tvĂ„ Ă„r sedan jag tagit examen. Kollegorna pĂ„ kontoret var i samma sits och med ca 50 000 studenter runt hörnet kĂ€ndes det ganska lĂ€tt att passa in. Mycket utvecklande och spĂ€nnande bĂ„de professionellt och privat, framförallt dĂ„ jag ocksĂ„ trĂ€ffade jag min blivande fru just hĂ€r.

Ett Är blev tvÄ i Detroit innan stegen styrdes till Los Angeles eller, mer specifikt, Volvos Monitoring and Concept Center, VMCC, i Camarillo strax norr om Los Angeles. VMCC  fokuserar pÄ framtidsstudier och avancerad design och mitt jobb inriktatades pÄ framtida material och drivlinor för bilindustrin. Jag skulle nog kunna skriva ett par inlÀgg bara om jobbet pÄ VMCC men jag nöjer mig med att sÀga att jag hade förmÄnen att vara med att starta upp projekt P28 eller XC90. Lyckades ocksÄ med bedriften att gifta mig hÀr. DÄ min fru Àr frÄn Chicago, och jag frÄn Sverige, tyckte vi det var rÀtt att lÄta bÄda vÄra familjer och vÀnner resa en svÀng. Vi hade en hÀrlig cermoni pÄ stranden in Santa Barbara med 60 vÀnner och bekanta.

Anders med familj

Efter tvÄ Är pÄ VMCC sÄ styrdes kosan till Volvo Cars of North Americas (VCNA) huvudkontor som precis var i fÀrd med att flyttas frÄn New Jersey till Irvine i södra Los Angeles. Större delen av min tid pÄ VCNA har varit pÄ produkt- och businessidan, vilket innebar arbete med kommande eller nuvarande bilar och bilprojekt, bestÀmma utrusning, paket, priser med mera för att fÄ en god affÀr. Mycket spÀnnande. De sista tre-fyra Ären har jag spenderat med nÄgot som kallas Overseas Delivery, vilket innebÀr att en amerikansk kund köper en Volvo hÀr borta men istÀllet för att hÀmta upp bilen hos ÄterförsÀljaren sÄ flyger vi över kunden till Göteborg för upphÀmtning av bilen. Flygbiljetter ingÄr, ett par hotel nÀtter, samt sjÀlvklart ett besök pÄ fabriken och en Svensk köttbullelunch! Skapar oerhört nöjda och lojala kunder, som pratar om sina erfarenheter med vÀnner och bekanta. VÄr bÀsta markandsföringskanal Àr tidigare kunder. Det har varit speciellt intressant nu med social media och se hur vÄrt budskap har fungerat pÄ Facebook. Jobbet innebÀr ansvar för allt inom denna sÀljkanal, försÀljning, orderlÀggning, logistik, marknadsföring, PR, vinst, personal, utbilning av ÄterförsÀljare mm. Det kÀnns mÄnga gÄnger som att man inte Àr riktig bra pÄ nÄt men har bra koll pÄ det mesta. KÀnns det kanske bekant?

Hur har dÄ LiTH-tiden och utbildningen kommit till anvÀndning för mig? Personligen har jag inte löst en trippel integral sedan tiden som teknolog. Men en bra utbildning Àr ju en enorm dörröppnare, den ger en möjligheter som annars inte skulle vara inom rÀckhÄll. Dessutom bygger det sjÀlvförtroendet. Inget Àr omöjligt med lite tid och ibland en rejÀl dos jÀvlar anamma. Och det Àr ju mÄnga gÄnger inte den tekniska förmÄgan att kunna lösa en komplicerad ekvation som Àr viktig, utan tankesÀttet som krÀvs för att lösa den. Hur man angriper ett problem och hittar en lösning. Det har varit mycket viktig för mig.