Att koppla av är att koppla ner – eller?

Skärmtid tillsammans

Hoppas sommaren varit vilsam – och att du som förälder inte hamnar alltför djupt i den rätt vanliga känslan av skärmskam efter en semester där barnen kanske fick sitta lite väl mycket med en digital medieenhet. Själv har jag oftast en vision om vad vi ska hitta på tillsammans, men sen kommer olika intressen, behov och väder emellan. (Om nu JAG vill sträck-titta ikapp min favoritserie, hur kan jag då neka barnen att göra detsamma med sina favoriter?) Det jag märkte i sommar var att det fanns mer tid att diskutera med främst 7-åringen kring det han gillar att titta på just nu på YouTube: filmer som visar hur en förbereder mat inför produktfotografering. Vilka knep som finns för att få glassen att se extra god ut i en mattidning? Ett bra tillfälle att diskutera att alla bilder inte går att lita på.

Till den vanligt förekommande oro över vad alla dessa skärmar gör med våra barn, tillkommer även samhällsdebatten kring digitalisering. Och just när det berör barn är det många känslor som rörs upp. Det är lätt att drabbas av dåligt samvete!

Men det börjar bli tydligt att debatten är cyklisk och även förutsägbar. Det är många olika discipliner inom akademien som känner sig manade att ge input i frågor som rör digitalisering, skärmar, data- och tv-spel, lägg därtill ett stort antal debattörer som drivs av en blandning av både magkänsla, erfarenhet och entreprenörsskap. Just nu är det tydligt bland storsäljarna inom hälsa- och livsstilsgenren att det pratas om beroendeproblematik i relation till spel och skärmar.

Det synsättet har fått ökat intresse med anledning av WHO:s val att ge data- och tv-spelsberoende en egen sjukdomskod enligt deras ICD-system. Ett gäng välrenommerade läkare inom olika specialistområden har fått säga sitt men detta beslut har även kritiserats av forskare inom de områden som också studerar hur människan påverkas av digitalisering – såsom pedagogik, psykologi, sociologi och kommunikation: A weak scientific basis for gaming disorder: Let us err on the side of caution.

Och medan diskussionen pågår kring den vetenskapliga grund WHO valt att luta sig mot, snappar media och politiker upp delar av debatten och gör det klickvänligt och tillspetsat. Inte har vanligt folk tid att invänta en långsam, akademisk process – de vill veta nu! Anekdotisk bevisföring gör sig bättre i media, än långsiktiga, kvantitativa undersökningar.

Inför ledighet behövs det med andra ord nyheter kring nedvarvning. Och det finns givetvis en värdering i vad det innebär. Att koppla av är att koppla ner. Att bara vara ska ske i den “riktiga världen”, med andra människor. Gärna i någon typ av naturskön miljö. Det pratas detox, digital detox. Den digitala världen är beroendeframkallande och lösningen är att stänga av och göra saker “på riktigt”.

Men tänk då om den digitala världen är den som gör livet uthärdligt? Att du aldrig varit så social som när du spelar med andra online? Att normen är en aktiv, utåtriktad, naturmänniska innebär inte att alla orkar, kan och vill leva upp till den. Tänk om det vore så lätt om lösningen på all stress bland barn och unga var att alla satte sig med en grupp kompisar på en vacker fjälltopp och bara tog in naturen genom varenda por!

Det jag saknar är fler positiva exempel på när den digitala världen kan skapa möjligheter och förutsättningar att göra sånt som de flesta vetenskaper ändå är ense om att vi mår bra av: motion och social interaktion.

  1. Danskurser med fokus på Fortnite moves blir fullbokade, av pojkar som annars inte sökt sig till dansskolan.
  2. Mats – vars föräldrar förstod efter hans död vilken betydelse hans spelande hade haft för honom.
  3. E-sportmästaren Emil “HeatoN” Christensen ger träningstips – ”Det kommer göra att ni presterar bättre i spelet – jag lovar!”

Nyansera synen på vilka aktiviteter som har högre status än andra och försök att se möjligheterna med att låta båda världar dra nytta av varandra. Det kräver lite mer av en som förälder, att hitta rätt. Det kanske upplevs som lättare att bli tränare i fotbollslaget än att börja spela data- och tv-spel med barnen. Men – att nätvandra ska förhoppningsvis vara lika naturligt för föräldrar att göra som att nattvandra framöver.

Sommaren blev en bra chans för mig att sätta mig in i vad som är intressant just nu för min 7-åring, och även om det ibland är fråga om smått obegripliga kulturyttringar så försöker jag att inte vara alltför kritisk. Vi läser Harry Potter och kollar YouTube-klipp som visar olika sätt att göra egna trollstavar. Vi bygger legovärldar, som utgör scenografi för en hel rad med egna filmer. Han skickar en film av sina senaste danssteg till sin äldre kusin, som han under sommaren dansat/spelat Just Dance ihop med.

Hur det än är, så finns det mer positivt med den digitala utvecklingen än negativt och det är viktigt att inte låta skärmskammen ta över alltför mycket även om det är svårt ibland.

3+

Sommarnöjet fixat: Digital kultur-bingo!

Sommar och semester, vad passar då bättre än en bingobricka som är en variant av de läsbingobrickor som brukar florera i närliggande verksamheter. Den här går dock ut på att pricka in lite aktiviteter som ligger inom vårt område: Digital kultur!

Brickan finns av interaktivt karaktär via Thinglink (för större bricka, klicka dig vidare till Thinglink) samt i en utskriftsvänlig version här nedan.

Lycka till!

Utskriftsvänlig version (länkar finns nedan)

IKTBINGO printable version

Digital kultur-bingo

1. Redigera på Wikipedia
2. Skapa pixelart
3. Lokalisera en geocache
4. Skapa ett collage med hjälp av Pixlr
5. Kolla in #boktips på Instagram, och bidra gärna själv med ett tips där
6. Lyssna på en podcast
7. Prova något nytt via Instructables
8. Färglägg en mandala i en mobil enhet (exempel på app för Android)
9. Recensera en restaurang eller något turistmål via Google maps.
10. Spela in din röst och lägg på något knasigt filter (exempel för Android)
11. Testa time-lapse-fotografering med en mobil enhet
12. Bidra med en bild (eller ljud, video) till Wikimedia commons
13. Gör en egen meme, extra verktyg eftersom det varit en del strul med första tipset: Meme generator. (Bonus Know your meme, för att få lite koll på vilka meme som finns)
14. Bygg en fidget spinner (och försök förbättra konstruktionen eller använda andra material än lego)
15. Pärla ditt namn i binär kod (eller morse-alfabetet med korta/långa pärlor)
16. Läs en e-bok (sökning på e-bok i Libris av Selma Lagerlöf som exempel)

ENJOY! miniborderBLOGGENnr2

0

Augmented reality – mer än att jaga Pokémons

Vad kan vi då lära oss av Pokémon Go och det som kallas för augmented reality (förstärkt verklighet)? En skicklig pedagog kan använda spelet för att öva en hel drös med förmågor – varför inte diskutera kartor och riktningar, volym och massa, avstånd och även samarbete och reflektion kring de konstverk som finns i spelet och i verkligheten.

Jag lyfte ur just AR (augmented reality) och synade det lite extra. Ett för mig användbart exempel var Googles tjänst Google Översätt som finns som app i mobila enheter. Denna app har utökats med en slags textigenkänningsfunktion vilket gör att du med hjälp av din mobilkamera kan scanna av den text du vill få översatt från IRL till URL. Låt mig demonstrera!

googletranslate1

1. Placera texten som ska scannas innanför klamrarna som dyker upp på skärmen.

googletranslate3

2. Texten identifieras och markeras med hjälp av rutor.

googletranslate4

3. Bra jobbat Google!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Just i det här exemplet har jag redan från början indikerat att det är engelska som ska översättas till svenska.

Identifieringen går snabbt – och även om det är en blandning av olika teckensnitt så lyckas appen läsa av texten och ge en helt okej översättning.

QR-koder

Ett sätt att bygga in mer information i ett analogt presentations och/eller marknadsföringsmaterial är att använda QR-koder. Det har funnits ett tag och skulle kunna användas mycket mer – men har inte riktigt slagit särskilt brett. Steget att ladda ner en scannings-app, scanna av en kod när den dyker upp och sen få del av digitalt innehåll verkar inte vara lika lockande som en och annan marknadsförare eller kommunikatör hoppats på. Det stannar lätt i en klubb för inbördes nördar. Men det är något som hela tiden utvecklas och det är fortfarande av intresse att bevaka och hålla sig uppdaterad.

Låt teckningar få liv!

Ett lekfullt sätt att använda denna princip att scanna av något IRL för att få ytterligare en dimension URL finns i många olika versioner men de två jag har testat var bl a LandscapAR och Chromville.

landscapAR

Epic fail med LandscapAR

Principen för LandscapAR kändes klockren – rita topografiska figurer med linjer som indikerar höjd och se dina landskap ta form med hjälp av appen. Trots att jag testade på tre olika enheter, med tre olika sorters tuschpennor, olika sorters belysning och papper så var det alldeles för buggigt. Tyvärr, eftersom jag tänkt utgå från en karta över LiU och skapa ett och annat berg på den rätt så blåsiga schlätten.

Chromville är en annan app inom segmentet AR och rita – men där en del av narrativet redan finns klart. Det finns färdiga scenarios och karaktärer att färglägga och interagera med via appen. Men också några färgläggnings-papper som du skriver ut, färglägger, scannar och sen får du en liten krabat att antingen mata och natta eller spela fotboll med i din mobila enhet (i det här fallet en iPad). Det var lite svårt att få min något gamla iPad att fånga logotypen som ska läsas av för att få se sin figur och jag lyckades aldrig göra något mål – men det gav ändå en känsla av hur många liknande appar funkar.

chromville2

Utskrivet och färglagt, hämtat från Chromvilles hemsida

 

Fil 007

Skärmdump från min iPad. Teckningen scannas via appen. Du kan interagera med filuren genom att trycka på skärmen.

chromville

Filur nr 2 kan buffa runt bollen, men lyckades inte göra mål.

Det här sättet att arbeta med att ge en teckning liv triggade även igång en idé som gav mig anledning att testa både stop motion-appen iMotion samt AR-appen Aurasma.

Avslutningsvis: En magisk teckning

experimentiMotion

 

Ungefärlig tidsåtgång: 40 minuter.

Jag tog det som fanns tillgängligt – min fyraårings teckningar, en skrivbordslampa, nyckelband, ritblock och en iPad med appen Aurasma och iMotion.

Först använde jag iMotion i min iPad för att göra en kort stop-motion-film. Jag skippade ljud den här gången, men ska jobba vidare med det när jag fortsätter utforskandet.

När denna film var färdig följde jag instruktionerna via recensionen av Aurasma hos Skolappar för att länka samman den fysiska teckningen med den digitala filmen.

Resulatet ser ni lite snabbt filmat här:

 

Konstnären bakom teckningarna konstaterade när hen såg sina verk få liv: Coolt mamma! Jag vill också pröva!

 

 

0

Pokémon Go – hur funkar det?

Eftersom jag spelat Ingress ett tag kändes det naturligt att själv prova på Pokémon Go – och det tog ett tag i början att sätta sig in i spelet, bortom det rätt uppenbara: att fånga in olika sorters Pokémon. Nu är det – i en miljö där det finns många spelare och därmed mycket Pokémon – smått beroendeframkallande. Det är dock intressant att i vanlig ordning försöka fundera över hur detta spel skulle kunna gå att använda i andra sammanhang än det rent uppenbara. Till en början trodde jag att Ingress skulle slå mycket bredare, men det var tydligen japansk animé som var grejen. Frågan är vad som går att använda när hypen har lagt sig? Och för att hitta nya användningsområden behövs en genomgång av vad spelet går ut på.

pokemongoDESK

Det sitter en arg sparv på mitt tangentbord!

Pokémon Go och genomslaget i media

Sommaren har gett oss nyheter om smått hysteriska episoder där det i bland annat New York skapades kaos efter ryktet om en ovanlig Pokémon som befann sig där. Det har även framförts kritik gällande spelare som letat Pokémon på ställen såsom Auschwitz och Minnesmuseet för Förintelsen i Washington – även kyrkogårdar och minnesplatser har fått ökat antal besökare pga detta. En del kyrkor har satt upp skyltar med budskap såsom: Besök gärna vår kyrkogård, men tänk på dem som sörjer och tänd gärna ett ljus inne i vår kyrka för någon du själv saknar. Detta ihop med en tydlig Pokémonsymbol.

Det rapporteras även om mäklare som använder hypen för att locka besökare och säkert även generera utrymme i media som gärna rapporterar  om annonser som utlovar s k lure på närliggande Pokéstop men också att reklamtext om att fastigheten har flera Pokéstops inom räckhåll. Hemnet har till och med utformat en egen guide om hur du fångar olika typer av Pokémon.

För en del företag har hypen räddat dem från konkurs – och detta helt baserat på att de råkar ligga i närheten av ett antal Pokéstops. Det går t ex att läsa om glass-caféet Mad Hatter som tripplat sin omsättning sen lanseringen av spelet. För en del har det varit ett medvetet drag att med pengar köpa sig lures (istället för att spela sig till dem) något ett café i Atlanta gjort för att locka både Pokémons och spelare till sin verksamhet. Givetvis med förhoppningen att de ska kunna sälja en och annan kaffe också till de zombie-liknande spelarna.

Det har även rapporterats om dumdristigheter och olyckor som går att koppla till spelet. Det spelas vid ratten (mycket dumt), ramlas nerför branter, personer har rånats och trillat över staket. För en del spelare är ingenting heligt och förbudsskyltar blir tydligen väldigt svårlästa. Och det är klart – med så extremt många användare finns det ju alltid en viss andel som kanske borde hitta en annan typ av aktivitet. Sunt förnuft – eller bristen på sådan är inte direkt spelets fel.

Det rapporteras även om människor som helt plötsligt hittar en motivation att ge sig ut – personer med olika Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) t ex: Pokémon får min autistiske son att vilja gå ut. Spelet ger motion, det går inte att komma någonstans genom att enbart sitta still och det motiverar även soffpotatisen (undertecknad) att gå den lilla extra omvägen för att nå ytterligare en nivå i spelet.

Vad går då spelet ut på?

Spelets grundidé

pokedex

Du ska jaga rätt på 250 stycken Pokémon och fånga in dem till din virtuella ryggsäck. Du når spelet genom att ladda ner appen till din mobila enhet och spelplanen är din fysiska omgivning/verklighet. Rör du dig så rör sig din avatar. Din verklighet förstärks eftersom spelet hela tiden är beroende av den fysiska världen och den plats du befinner dig på. Och för att det ska hända något behöver du röra på dig.

Det finns olika typer av Pokémon-figurer, som ger olika poäng och de har även olika egenskaper. Baserat på crowdsourcad geodata från spelet Ingress/Google består spelplanen/kartan av ett antal Pokéstops där det går att samla items eller Poké Gym för att träna / kriga sin Pokémon mot andra. Dessa stops/gym är sevärdheter, konstverk, kulturminnen, kyrkor, utsmyckningar m.m. och det går inte att nå dessa i spelet om du inte fysiskt befinner dig vid dem. Det finns fler Pokéstops än det finns Poké Gym. När du rör dig mellan olika stops / gym kan det dyka upp Pokémon på kartan. Dessa fångar du genom att kasta bollar som vid en träff kapslar in din Pokémon. Ju högre level du nått – desto svårare är det att fånga in dem, de kan nämligen göra motstånd och kan behöva mutas med exempelvis hallon (av den virtuella sorten).

I takt med att du levlar upp når du fler funktioner i spelet och det är först efter ett tag som du t ex kan välja ett lag (gul/röd/blå) eller besöka ditt lokala Poké Gym. Det blir då också intressant att ta hand om de Pokémon du fångat – du kan ladda dem, träna dem och utveckla dem till en annan sorts Pokémon.

Tre Pokémons i en:

Larv - puppa - fjäril

Du kan även gå runt och ruva virtuella ägg – de kläcks när du har gått ett visst antal kilometer. Har du tur kläcks något riktigt ovanligt!

Dagens 5 km...

Dagens 5 km…

Det märks att spelet är under utveckling – i början var det ofta segt och det händer nästan varje dag att någon funktion kraschar. Men det kommer hela tiden nya uppdateringar som även påverkar funktioner i spelet. Det är t ex på gång att kunna byta Pokémon med andra. Just denna snabbhet i att rulla ut förbättringar är det som gör att en inte tröttnar när det ibland är segt/kraschar.

...gav en Ekans!

…gav en Ekans!

 

Pokémon Go – en ordlista

  • Pokéstop – stationerna där du samlar bollar och dylikt. Finns IRL och URL.
  • (Poké) Gym – dessa är inte så intressanta förrän du kommit en bit, dels behöver du en Pokémon med relativt hög CP (Combat Power), dels behöver du själv ha valt lag. Här ställs Pokémon mot varandra i träning och strid.
  • Pokémon – japanska animé-figurer som hängt med i olika format sen mitten av 90-talet.
  • Pokédex – ditt Pokéarkiv, där samlas dina unika figurer
  • XP / HP / CP – olika typer av poäng, XP relaterar till dig som spelare, HP och CP relaterar till dina Pokémon
  • Poké Ball – bollformade kapslar som du kastar för att fånga in Pokémon. Du får tillgång till olika sorter i takt med att du levlar.

Funktioner och spelelement att ha koll på

  • Power up / evolve – när du fångar in Pokémon får du, utöver din Pokémon även poäng. Dessa går sedan att använda för att stärka upp eller utveckla din Pokémon.
  • Stardust / candy – är något du får när du fångar Pokémon. Det är en slags poäng som sedan går att använda för funktionerna powe up / evolve.
  • Potion / revive – används när du tränat / krigat med din Pokémon i ett gym för att stärka upp den igen.
  • Incubator / egg – dessa kommer efter hand via besök på Pokéstop och som bonus när du levlar. Lägg ett ägg i valfri incubator och när du gått X antal km kläcks de och ger dig en extra Pokémon.
  • Lure / incense – används för att locka till sig Pokémon till en plats eller till dig som person.
  • Poké Coin – en slags valuta som du kan tjäna in vid högre level via exempelvis Poké Gym.
  • Välja lag – görs efter level 5.
  • Samla medaljer – det finns alla möjliga mål att uppnå här, antal Pokémon, antal steg, antal strider i Poké Gym etc.

Här finns även fler guider, den första är bra för nybörjaren:

Six Pokémon Go Tips for the ultimate beginner 

Pokemon Go Guide

Hur kommer då detta spel och den teknik den bygger på (augmented reality och geobaserade tjänster) påverka oss framöver?

Fortsättning följer!

0

Pokémon-sommar

Det går väl knappast att återkomma efter sommarens ledighet utan att blogga några rader om sommarens stora snackis, spelet Pokémon Go som tog hela världen med storm vid lanseringen i juli. Med en smartphone eller tablet har människor i olika åldrar gett sig ut för att jaga små lustiga animerade figurer ute i verkligheten. Vad är det för spel och vilka ligger bakom detta spel?

Det har ju med tiden utkristalliserats ett antal “jättar” inom webb som de flesta känner till – Google är i det här fallet inblandat, men även The Pokémon Company som i sin tur ägs av spelföretaget Nintendo. Men som avsändare för just det här spelet står företaget Niantic. Hur hänger det hela ihop?

Keyhole och Field Trip

I begynnelsen fanns ett företag som sysslade med LBS dvs location based services och digitala kartbilder. Företaget grundades av John Hanke och hette då Keyhole och var i början av 00-talet tidiga med visualisering av geografiska data för digitala plattformar. Detta företag köptes upp av Google, Hanke blev då anställd av Google och kom att arbeta med Google Earth och efterföljande tjänsten Google Maps. John Hanke ville efter ett tag lämna Google för att utveckla nya idéer på egen hand men blev kvar i det som kom att kallas Niantic Labs där den första appen som utvecklades kom att heta Field Trip, en tjänst/app som skulle erbjuda användaren fakta och information i mobilen om den verklighet den befann sig i. Förstärkt verklighet – augmented reality i kombination med platsbaserade tjänster.

The world around you is not what it seems

2012 gav Niantic Labs ut spelet Ingress. I början var det via inbjudningar enbart som spelet gick att nå, men efter ett tag släpptes den som app till Android och efter ett tag även för dem som använde iPhone. Ingress kräver också att du rör dig ute i verkligheten för att kunna interagera med olika portaler (platser, konstverk, kyrkor, sevärdheter), du bygger, samarbetar, försvarar och skjuter ner motståndarlagets byggen. Du är en agent i en sci-fi-värld och det har arrangerats events både lokalt och globalt för de riktigt inbitna spelarna.

Och samtidigt hjälper dessa spelare till att samla in data, rapportera in nya portaler, korrigera felaktigheter och med hjälp av chatfunktioner som Google Hangout och nu senast Telegram kommunicerar agenter med varandra för att kunna hjälpas åt på olika sätt. Det skrivs att det saknas tutorials för nya användare – men, mycket av uppstartshjälpen får du i den här typen av forum av andra spelare. Och väldigt ofta sker sociala events som tårtätning och grillkväll i något portaltätt område.

Print screen Ingress

Skulpturparken vid LiU i spelet Ingress

Print screen Ingress

Skulptur IRL och portal i Ingress

Gotcha!

Niantic blir sedan ett eget företag – fortfarande med stort stöd av Google, både sett till data och finansiering. 2014 förekom ett aprilskämt som gick ut på att det i Google maps-appen dök upp Pokémons av olika slag – det blev en viral succé. Niantic plockade upp detta och vände sig till The Pokémon Company med en spelidé som byggde på Ingress och den data och struktur som samlats in med hjälp av det spelet. The Pokémon Company (där många var just Ingress-agenter) nappade och i juli 2016 dök Pokémon Go upp som app. Och resten – är som ni säkert vet Pokémon-mania!

Pokemon

Skulpturparken vid LiU i Pokémon Go

Pokemon

Samma skulptur som från Ingress men som ett Pokéstop

 

I nästa inlägg tänkte jag skriva lite mer om hur den här typen av spel kan komma att påverka oss och olika möjliga användningsområden: utbildning och marknadsföring.

0