ALC – Active Learning Classroom, vad är det?

ALC-salen S41, C-huset


(Tack @campus_liu på Instagram för lån av bild!)

En del i att bygga ett helt nytt studenthus vid campus Valla innebär också att fundera över hur framtidens lärmiljöer kan se ut. Med anledning av den nya ALC-sal (S41) som nu finns i C-huset har vi även tagit fram en kort film om vad ALC-miljöer kan innebära.

Förhoppningsvis får vi som IKT-pedagoger anledning att utforska detta tänk kring en miljö för mer studentaktivt lärande, med det digitala och det analoga sammanflätat i kursens design.

0

IKT-spaning för 2013

Vad hände 2013 och vad kommer fortsätta påverka under 2014?

Det digitala innehållet

I begynnelsen var ordet. Ja, de textdrivna sidorna finns kvar (Wikipedia fortsätter utvecklas och användas) men kompletteras allt mer med innehåll av multimodal karaktär – som vi gärna konsumerar och producerar via en mobil enhet. Vikten av responsiv web design (dvs webbsidan känner av och anpassar sig efter vilken enhet som används för att besöka sidan) blir allt mer tydlig.

Vikten av kunskap inom programmering lyfts allt mer – och en del menar att det bör vara minst lika viktigt som många andra ämnen i svenska skolan. De startar CoderDojos, begrepp som digital slöjd nämns i relation till sk hackerspaces där bland annat Stockholm Makerspace är ett exempel. För iOS finns nu även appen Hopscotch, som lär barn (och vuxna) programmera.

Arkiv med kulturarvsfokus öppnas upp och har gjort under ett par år, men det blir allt mer som görs tillgängligt: Designarkivet i år, medan K-samsök och klassiska Projekt Runeberg har funnits med ett tag nu (Project Runeberg i över 20 år). Historiskt innehåll blir alltmer tillgängligt, men även SVT öppnar sina arkiv och museer öppnar upp sina samlingar digitalt. Biblioteken fungerar här som ett ovärderligt stöd – oavsett om det är arkiv eller litteratur som digitaliseras.

Teknikutvecklingen fortsätter gynna möjligheterna till produktion också – användarna kan skapa eget material, av multi-modal karaktär. Podcasten har fått en revival – dock främst med enbart ljud. Och detta hakar även i det som kommer att påverka oss inom en utbildningsorganisation: Kunskapsförmedling, öppna lärresurser och föreläsningar på webben.

IKT och utbildning 2013

2013 var på intet sätt unikt i att leverera ett antal “buzzwords” vad gäller IKT och utbildning. Surf/lärplattornas genombrott resulterar i reflektioner kring användningsområden i skolans värld, recensionssidorna Skolappar och Pappas appar blir högaktuella. Skolan stöttas av entusiastdrivna projekt, medan Skolverket rapporterar att det fortfarande finns yrkesverksamma lärare som inte har tillgång till en egen dator.

I år har vi pratat om MOOC (Massive open online course) och OER (Open educational resources) som aldrig förr – även om begreppen som sådana funnits ett tag, så spiller detta även in på en pågående diskussion kring universitetens uppdrag, hur öppna vi ska vara när det kommer till kunskap och funderingarna kring hur detta går att applicera och använda i utvecklingen av ett huvudsakligen campusbaserat universitet.

Och så förstås – flipped classroom (flip teaching, inverted classroom, flippat klassrum etc), ett begrepp som för många kommit att enbart handla om film. Men – det är (oavsett vald teknik) snarare en fråga om att “vända” på pedagogiken och göra läxan i klassrummet och ta del av innehållet/föreläsningen hemma. I samband med detta dyker även olika lösningar för responssystem upp – ja lite mer digitala än vanlig, analog handuppräckning.

Vi pratar alltmer spel i relation till lärande, spelvärlden och den verkliga världen går alltmer ihop och skapar tankar om ARG (Alternate reality game). Att bygga in element från spelvärlden i t ex MOOC-kurser är en alltmer vanlig implementering av det som kallas gamification. En som hävdar att gaming kan göra världen bättre är Jane McGonigal som har en sevärd föreläsning på TED: Gaming can make a better world.

Teknik 2013

3D-skrivare har blivit billigare och skapar intressanta diskussioner om möjligheterna att skriva ut egna reservdelar i hemmet, mer medicinskt inriktade utskrifter såsom organ för transplantation, men också mer kontroversiella utskrifter – såsom vapen och förfalskade juveler diskuterades under 2013.

Surf/lärplattan har nu fått sitt ordentliga genombrott – och det påverkar varje ny verksamhet där den kommer till användning. Den dyker upp i svenska hem, men också i skola, äldreomsorg och på arbetsplatser. Och den stora frågan 2013 har varit att hitta de bästa apparna – baserat på de behov användaren har.

Den största teknik-hypen kretsade kring Googles glasögon, “Google glass” som till en början enbart testades av en person i Sverige, Eva Mårell-Olsson, en forskare vid Umeå universitet. Nu återstår att se om hypen kan fångas upp och leda till någonting mer. Den hakar i tanken om förstärkt verklighet (augmented reality) – men frågan är när denna typ av teknik blir kommersiell på en bred front. Läs gärna mer i IDG:s artikelserie om Google Glass.

Individen och samhället…och alla de där som vill veta vad du tycker och tänker

2013 var året då vi lärde oss förkortningar som NSA, FRA, PRISM – och att det hängde ihop med övervakning på nätet, något som funnits med i den politiska agendan för bl a Piratpartiet under ett par år nu. Men i och med detta lyftes frågorna allt mer – och det är fortfarande något vi bör få mer kunskap om för att kunna greppa vad det kan innebära i förlängningen. Till det kommer även diskussionen kring att några få “giganter” styr agendan kring lagring och hantering av personuppgifter – en agenda som är svår att få ta del av. Hur Google och Facebook kommer använda sin makt över nätet ska bli intressant att se framöver.

Och i anslutning till detta behöver vi även lyfta diskussionen kring hur vi även i framtiden ska skapa ett digitalt samhälle – där alla ska ha möjlighet att vara delaktiga och även få möjlighet att lära sig hur vi ska hantera informationsflödet, begreppet medie- och informationskunnighet må komma från UNESCO:s rapport från 2011 – men det har allt oftare påtalats som en viktig kunskap inför framtidens digitala värld. Att kunna värdera, hantera och kritiskt granska källor – det är en av de viktigaste kunskaperna att ta med sig in i 2014 – även om det för många anses som självklart. För – bara för att du föds in i den digitala världen innebär det inte att du därmed kan allt om hur information sprids.

Så ska du endast lära dig en förkortning från 2013, så lär dig: MIK – medie och informationskunnighet. Och givetvis – lär dig och andra hur du ska kritiskt granska, använda och konsumera det innehåll som finns i dagens informationsflöde.

0

Flipped högskoleklassrum: Vilken typ av problem vill du lösa?

Diskussioner kring användandet av flipped classroom som pedagogisk modell hamnar väldigt fort i en diskussion om teknik. Och då tenderar en stor del att stänga av för vidare diskussion. Men varje pedagog som vill applicera det här tänket i sin undervisning bör till att börja med fundera över:

Vilken typ av problem vill du lösa?

Du har din studentgrupp och du har ditt uppdrag: Att förmedla ditt innehåll på ett pedagogiskt sätt.

Vad kan då problemen vara?

1) Geografiska problem – finns studenterna på fler campus? Finns föreläsaren på annan ort? Är din kurs campusbaserad eller ges den på distans?
2) Problem att motivera studenterna att närvara vid föreläsningarna
3) Studenterna slutför inte kursen/tar inte sina poäng
4) Svårighet att hitta rätt lokaler för rätt studentgrupp.
5) Du vill utvidga och utveckla ditt innehåll – utan att behöva lägga ner alltför stora resurser på att skapa nytt inför varje nytt kurstillfälle.

Till detta kommer även det egna intresset att utveckla sin pedagogiska kompetens. Att skapa sig ett tänk som flipped classrum innebär är på sätt och vis att börja fundera över vilken typ av inlärningsstil som studenterna har, och hur du kan anpassa ditt innehåll efter detta. Och om det nu visar sig att peer-learning är en framgångsrik metod – hur får du det att fungera även inom ditt ämnesområde.

För att tydliggöra mitt resonemang tänkte jag låta ett eget påhittat case illustrera varje del i den här serien för att visa på ett tillvägagångsätt (av många).

Flipped högskoleklassrum – ett tänkbart scenario

Min grupp är ett gäng lärarstudenter, ca 60 st – där hälften av gruppen finns i Norrköping, hälften i Linköping. En del reser relativt långväga enbart för det som är schemalagt. Budgeten på kursen är tight, jag kommer sköta de flesta föreläsningar på egen hand, men bjuder även in 1-2 externa gäster. Kursens tema är barn och ungdomars språk.

Problemen jag finner är: de geografiska aspekterna, tight budget och samtidigt känner jag att jag vill ta in lite nyare exempel och uppdatera mitt innehåll. Studenterna förväntas även redovisa uppgifter både uppdelade i grupper och var och en. Frågan är hur mycket jag behöver jobba vidare med just den här omgången, vad vill jag prioritera? Och hur mycket tid vill jag lägga på en förändring i mitt kursupplägg?

Detta är därför utgångsläget – i ett tänkbart scenario där jag då väljer att använda mig av flipped classroom. I nästa blogginlägg om det flippade högskoleklassrummet kommer jag ta upp lite innehållsmässiga resurser sk OER (Open educational resources).

0

Flipped högskoleklassrum

Begreppet flipped classroom måste ändå ses som 2013 års raket inom begreppsvärlden kring IKT. Det och MOOC.

Men i vanlig Anna-ordning försöker jag informera om att även i det här fallet är det begreppet i sig som utgör trenden. Det som ligger i begreppet flipped classroom är en vidareutveckling av den undervisning som sker i klassrummet. Du vänder på det, enkelt förklarat: Läxan görs i klassrummet, föreläsningen/innehållet tar eleven/studenten del av hemma.

De som använder det med framgång (exempelvis Daniel Barker och vår egen LiU-anställde Magnus Moberg) har i grund och botten satt sig ner med ett problem som behöver lösas och någonstans finns även en tanke kring det som forskning visar kring peer-learning: Kunskap tenderar att fästa bättre om eleven/studenten får arbeta tillsammans för att lösa problemet. Det här är något som Hälsouniversitetet tagit fasta på länge, genom att använda problem-baserat lärande. Även Psykologprogrammet vid LiU arbetar framgångsrikt med detta, de använder t ex verktyget Peerwise.

Problem som behöver lösas kan vara allt från lokalbrist, dålig genomströmning av studenter, omotiverade elever/studenter, hög frånvaro, sämre prestationer i relation till uppsatta mål. Och notera gärna – än så länge har jag faktiskt inte en enda gång nämnt ordet teknik. Att flippa sitt klassrum är framförallt en pedagogisk metod, i andra hand en fråga om teknikanvändning. Tekniken är ett verktyg som tas fram där det känns relevant. Men – tekniken kan aldrig ersätta en god pedagog.

Så, jag tänkte blogga i en serie kring flipped classroom – där jag lyfter fram olika (goda) exempel på hur andra arbetat med tänket. Ibland används teknik såsom film, ibland används något helt annat. Precis så som det ska vara, när en god pedagog anpassar sitt innehåll för den grupp elever/studenter hen ska möta.

0