Digitalt berättande i undervisning

Under tisdagen och onsdagen höll vi ett anförande i samband med Pedagogikdagarna här vid Linköpings universitet. Temat för vår miniföreläsning var Digitalt berättande i undervisning och i detta blogginlägg går jag igenom de viktigaste punkterna från föreläsningarna.

Skärmavbild 2015-03-19 kl. 11.56.30

Digitalt berättande i undervisning – egentligen inget nytt

Människans vilja och förmåga att skapa och berätta berättelser är inget nytt. Det är en viktig kulturbärare och det har även fångats upp i utbildningsväsendet som ett sett att kunna gestalta och arbeta med innehåll i ett syfte att lära.

Det digitala berättandet är en naturlig del av våra liv – den personliga berättelsen kommuniceras med lätthet via sociala medier, med hjälp av digitala verktyg som gör det möjligt att skapa både bild, ljud och video. Detta berättande har satts i händerna på alltfler och med en snabbhet som inte alltid skapar utrymme för reflektion och eftertanke – som oftast är det som behövs för att berättandet även ska kunna hjälpa till i en lärandeprocess.

Och varför lyfter vi från IKT-studion just detta?

Vi lånar väldigt gärna ut teknik – men vill även få till ett tänk kring hur tekniken kan användas för något mer än bara dokumentation. Ibland kanske vi ställer lite mycket motfrågor när vi får frågor om teknik – men, det som vi ser som vårt uppdrag är att hitta vägar med teknikens hjälp för att uppnå ett lärande. Vårt mål är att väcka nyfikenhet, stimulera nya idéer och tankar – hur vi tillsammans kan utveckla vårt pedagogiska uppdrag som universitet.

Skärmavbild 2015-03-19 kl. 12.47.46

Den multimodala utvecklingen och digitala infödingar

De studenter som kommer till universitetet idag är långt ifrån en, enda homogen grupp. Men, framförallt de yngsta omgärdas av en positiv fördom. De har fötts med internet från starten – och de må vara trendkänsliga, men de föds inte med en förståelse för hur digitala verktyg funkar i exempelvis i en lärandeprocess.

För – oavsett ålderskategori, så är vi rätt lika i vår grundläggande användning av digitala verktyg och internet. Vi spelar spel, googlar hälsofrågor och är sociala. Sen är det val av plattform och kanal som skiljer oss åt – men i grunden är vi rätt lika.

Du föds med andra ord inte med en självklar förståelse för vad internet är, hur det funkar, källkritik även av multimodalt innehåll.

Digital disconnect

Majoriteten av studenterna idag har tillgång till någon typ av enhet för att surfa, de flesta använder någon typ av chat/sms-tjänst och de har åtminstone i teorin tillgång till verktyg för att skapa multimodalt innehåll. Men, BYOD (Bring your own device) – trenden är inte alls särskilt jämnt utspridd, det skiljer sig fortfarande väldigt mycket mellan olika fakulteter, ämnesområden och även andra aspekter spelar in. Men – alla möter de oftast någon typ av LMS (Learning Management System) och det är där begreppet Digital disconnect är intressant. För även om ett LMS tenderar att likna andra sociala medier såsom bloggverktyg, Facebook, så är det ingen garanti för att studentgruppen känner sig motiverade att överföra den kunskapen till att använda den i ett lärande. Det behövs instruktioner, motivation och tydlighet från kursgivarens sida. Det är samma sak som gäller egentligen oavsett plattform och val av lärande-aktiviteter – en tydlig pedagogisk regi är nödvändig för att kunna motivera studenterna.

Skärmavbild 2015-03-19 kl. 12.52.33

Att börja med digitalt berättande i undervisning

Utmaningen ligger till en början i att hitta berättelsen, hitta temat, idén som ska ligga till grund för ett arbete med gestaltning med hjälp av digitala verktyg. Till detta kommer även en tydlig struktur – där det är upp till kursansvarig att dels skapa sig en uppfattning om vilken typ av studentgrupp det är som ska genomföra uppgiften (val av teknik, ämne, tidsram) och även fundera över hur öppen eller styrd uppgiften ska vara. Till detta kommer också en struktur för det moment som är nästan viktigast: Feedback och reflektion under pågående arbete och efteråt. Ska studenterna ge varandra feedback eller ska det vara läraren enbart?

Givetvis är det viktigt att fundera över teknikval – men, försök att fundera över vad som är good enough. Det viktigaste är ändå berättelsen – tekniken utvecklas ju och förändras. De val som görs ska gå att motivera i relation till temat och den berättelse som ska framföras. Börja gärna i det analoga – med manus av storyboard-format.

Varför digitalt berättande i undervisning?

Att få jobba med ett ämne, tillsammans med andra, på ett mer kreativt sätt tenderar att skapa större engagemang för ämnet. I bästa fall ger det en djupare och mer långsiktig förståelse för innehållet. Dessutom är det ett sätt att bearbeta innehåll – som då även kan tilltala olika sinnen. I en väldigt textdriven lärmiljö ger detta en möjlighet att använda andra sinnen med hjälp av multimodala verktyg.

Dessutom – och det är en fråga vi driver även från IKT-studions håll, ger det studenter en värdefull övning i hur digitala verktyg funkar, hur de går att använda för berättande men också för exempelvis presentationsmaterial. Något som blir en allt viktigare kompetens inom arbetslivet.

I nästa blogginlägg kommer det handla om ett konkret projekt som genomfördes i samarbete med Jörg Schminder, där masterstudenter i en gasturbinkurs fick använda sig av digitalt berättande för att skapa pedagogiska filmer om komplext, tekniskt innehåll.

 

Resurser för dig som är nyfiken på digitalt berättande

0

Flipped högskoleklassrum

Begreppet flipped classroom måste ändå ses som 2013 års raket inom begreppsvärlden kring IKT. Det och MOOC.

Men i vanlig Anna-ordning försöker jag informera om att även i det här fallet är det begreppet i sig som utgör trenden. Det som ligger i begreppet flipped classroom är en vidareutveckling av den undervisning som sker i klassrummet. Du vänder på det, enkelt förklarat: Läxan görs i klassrummet, föreläsningen/innehållet tar eleven/studenten del av hemma.

De som använder det med framgång (exempelvis Daniel Barker och vår egen LiU-anställde Magnus Moberg) har i grund och botten satt sig ner med ett problem som behöver lösas och någonstans finns även en tanke kring det som forskning visar kring peer-learning: Kunskap tenderar att fästa bättre om eleven/studenten får arbeta tillsammans för att lösa problemet. Det här är något som Hälsouniversitetet tagit fasta på länge, genom att använda problem-baserat lärande. Även Psykologprogrammet vid LiU arbetar framgångsrikt med detta, de använder t ex verktyget Peerwise.

Problem som behöver lösas kan vara allt från lokalbrist, dålig genomströmning av studenter, omotiverade elever/studenter, hög frånvaro, sämre prestationer i relation till uppsatta mål. Och notera gärna – än så länge har jag faktiskt inte en enda gång nämnt ordet teknik. Att flippa sitt klassrum är framförallt en pedagogisk metod, i andra hand en fråga om teknikanvändning. Tekniken är ett verktyg som tas fram där det känns relevant. Men – tekniken kan aldrig ersätta en god pedagog.

Så, jag tänkte blogga i en serie kring flipped classroom – där jag lyfter fram olika (goda) exempel på hur andra arbetat med tänket. Ibland används teknik såsom film, ibland används något helt annat. Precis så som det ska vara, när en god pedagog anpassar sitt innehåll för den grupp elever/studenter hen ska möta.

0

Angående det pedagogiska språnget

Ett nytt begrepp myntades under 2012: Det pedagogiska språnget.

Det är en viktig, för att inte säga avgörande del i utvecklingen för Linköpings universitet vad gäller att fortsätta som ett attraktivt universitet. Konkurrensen har börjat hårdna om studenter och då gäller det att slipa sina resurser.

Den del vi i IKT-studion ser fram emot är flera ansatser som tangerar vår verksamhet. Både utvecklingen av ett virtuellt campus (LISAM) och spaningen gällande kreativa lärmiljöer ligger nära våra egna områden – där även vi försöker hålla koll på utvecklingen. Redan idag erbjuder vi flera tänkbara workshops för t ex lärarstudenter inom sociala medier och vi jobbar gärna mer med kursansvariga som är nyfikna på vad det finns för tekniska lösningar för distansmoment i annars campusbaserade kurser. Vi samarbetar också väldigt gärna med pedagoger om hur det går att använda IKT (informations- och kommuniktionsteknik) i undervisningen.

Läs gärna mer om vilka områden vi kan på vår hemsida: Vilka områden kan vi?

Även om vi i nuläget inte kan serva hela LiU, så är vi mer än gärna en del i det pedagogiska språnget.

 

0