Föreläsningar inom natur- och ingenjörsvetenskaperna

Den klassiska föreläsningen–t.ex. att föreläsaren presenterar sitt material med hjälp av Power point–har hamnat i dålig dager. Trots detta är det fortfarande en vanlig undervisningsform inom natur- och ingenjörsvetenskap och IKT-studion får många förfrågningar att spela in föreläsningar. Exakt hur dålig är det att föreläsa? En sammanställning av 225 studier visade att klassiska föreläsningar är överlag sämre än mer studentaktiva läraktiviteter (Freeman m.fl. 2014; video 1). Effektstorleken på 0.5 (Hedge’s g) är visserligen bara något större än gränsen på 0.4 som är medeleffekten av olika åtgärder (inom undervisning på grundskolan; Hattie 2008), men det räcker. Författarna påpekar att om undervisning vore en läkemedelsstudie så skulle den avbrytas: det alltså oetiskt att föreläsa när bättre undervisningsformer finns.

Alternativet till passiva föreläsningar är studentaktiva läraktiviteter. Det är genom att aktivt arbeta med kunskapen som flest studenter bäst tillägnar sig den. Det finns flera bra exempel på hur natur- och ingenjörsvetenskap kan ställa om. I USA har t.ex. The National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine publicerat en kostnadsfri e-bok (Kober 2013; video 2) som går igenom forskningsläget, och ger exempel och strategier för hur undervisning kan förbättras. De påpekar att enstaka inslag av föreläsning kan vara motiverad, men bör begränsas till ett minimum och kompletteras med en stor dos av studentaktivitet.

För att öka inslaget av studentaktivitet behövs kunskap både i att utforma läraktiviteter och i att designa kurser. På universitet och högskolor finns högskolepedagogiska avdelningar som anordnar sådana kurser (på LiU har vi Didacticum). Men trots genomgången kurs är inte säkert att lärare ändrar sin undervisning eller sin syn på lärande eller kursdesign. Brommesson m.fl. (2016) genomförde en enkätstudie av universitetslärare före och efter högskolepedagogiska kurser och fann ingen eller låg effekt av kursen på synen på, eller implementering av, aktiva lärformer.  Enligt Kober (2013) kan en anledning vara att man behöver ett stöttande sammanhang. Det kan vara kollegor med samma intresse eller en ledning som aktivt arbetar för bättre undervisning.

Inspelade föreläsningar är alltså inte en bra strategi för att digitalisera undervisningen. En  föreläsning blir inte en bättre, eller mindre oetisk (sensu Fereeman 2014), läraktivitet bara för att den blir digital. Frågan är snarare hur tekniken kan användas för aktivera studenterna. Den bloggposten har jag inte skrivit ännu, men om du är intresserad ger bl.a. Bates (2104) ett bra ramverk.

Referenser

0

Digitalisera din föreläsning – pedagogiska tankar, produktion och distribution

Nu finns första delen uppe på YouTube och i Lisam för dig som vill komma igång med att digitalisera din föreläsning baserat på en befintlig powerpoint. Tanken är att du tar del av materialet, gärna tillsammans med kollegor för att få till en diskussion kring hur en ska tänka kring ett asynkront format – dvs ett format där innehållet distribueras när det passar mottagaren. Förslagsvis digitalt, via en lärplattform.

 

Spellistan ovan består av 13 avsnitt samt en uppmaning att ta del av det våra kollegor Emma och Stina har producerat på bloggen: Värt att veta – IT-tips för dig som jobbar vid LiU

Spela in föreläsning i ppt from LiU Medicin & Hälsa on Vimeo.

0

Annas verktygslåda #7 Skapa rörliga bilder i Powerpoint

I det här avsnittet går jag igenom lite olika möjligheter att skapa rörelse i de bilder du använder. Det kan även gälla informationsdesign såsom pilar, ikoner, geometriska former, grafer m.m. En fördel i en digital presentation är just att det går att levandegöra ett exempel på ett annat sätt än det går att göra i en bok. Processchemat kan visas i de steg som det innebär, du behöver inte presentera all information i ditt diagram på en och samma gång. Även längre texter kan vinna på att presenteras successivt (om de nu inte kan bytas ut mot ett visuellt material).

Att använda visuella verktyg i ett lärande kan vara betydelsefullt för att stötta studenters lärande, men det är också viktigt att ha en pedagogisk tanke valen som görs. Ska det utgöra en del av en illustration, en gestaltning, en förklaring/instruktion av ett fysiskt objekt eller ska det beskriva ett skeende över tid.

För att skapa animationer har jag valt att använda två infallsvinklar: 1) Desktop-baserat, dvs vad går att göra i ditt vanliga presentationsprogram? 2) Vad går att göra i en mobil enhet?

Animationer i Keynote (iOSx) och Powerpoint (Windows)


Exempel på ett animerat process-schema i Powerpoint (för Mac)

De flesta som använt Powerpoint har nog noterat möjligheterna att skapa animerade övergångar, flygande rubriker och blinkande punktlistor. Det är lätt att hamna i en svårnavigerad gröt av rörelser som till slut står i vägen för innehållet. Det kan vara bra att börja med små experiment i sin kommunikation. Till att börja med kan en fundera över vilken typ av bilder, gärna enkla geometriska former som skulle vara användbara.

Den här bilden illustrerar två möjliga animationer, förändring i utseende samt rörelse. Objektet kan exempelvis byta färg, eller så går det att använda en sk ban-animation dvs du anger vilken bana objektet ska följa. I det här exemplet är det en linjär rörelse, men där går det att experimentera med olika typer av banor.

Den blå cirkeln blir gul, samt molnet har fått en bana att följa där jag i inställningarna kan ange bl a hastighet

Det går även att byta färg genom att laborera med transparens, men det brukar bli lite känsligt för de tillfällen så animationen ska visas via en projektor/duk eftersom färgerna då blir ännu mer urvattnade och du tappar en hel del tydlighet.

Storleksexempel

Ett annat exempel på lämplig förändring att animera är storlek. Minska/öka storleken på objektet, ställ det i relation till något annat objekt.

Distribution/exportera film

För användare av iOSx kan det vara problem med att exportera Powerpoint-animationen som en film (för distribution via exempelvis en lärplattform, YouTube eller dylikt), vilket jag i nuläget löser genom att göra en skärminspelning av animationen. Förhoppningsvis ska det gå bättre för dig med Windows-dator, skriv gärna en kommentar om du har erfarenhet av detta! Jag föredrar annars att arbeta med animationer i presentationsprogrammet Keynote som ingår i iOSx, men eftersom det är vanligare att vi får frågor kring Powerpoint har jag valt att börja med det.

I nästa avsnitt går jag igenom hur jag jobbar med animationer i Keynote samt i mobil enhet.

0