Ett försvar för slow-kulturen pÄ universitetet

Postad i: Didacticum den 15 November, 2018 av Per-Anders Forstorp

0 people like this post.

Det hÀr blogginlÀgget skulle egentligen ha varit fÀrdigt förra veckan. Men nu blev det inte sÄ.

Precis som mycket annat i den akademiska vĂ€rlden (och mĂ„nga delar av yrkeslivet i stort) lever de flesta av oss med sĂ„dana ouppfyllda krav och ’mĂ„sten’, och saker som ’borde’ ha blivit gjorda, sĂ„som missade deadlines, förseningar nĂ€r det gĂ€ller inlĂ€mningar och feedback, den dĂ€r boken som Ă€r till 80% fĂ€rdig som jag ’borde’ har skrivit ihop för lĂ€nge sedan. Precis som studenterna kan ocksĂ„ vi lĂ€rare prokrastinera. För en del av oss ackumuleras dessa ’mĂ„sten’ och ’borde[n]’ till en olycklig kombination av manus som ligger i skrivbordslĂ„dan (eller i den digitala motsvarigheten) och studenter/kollegor som med sviktande tĂ„lamod vĂ€ntar pĂ„ Ă„terkoppling. Detta kan leda till kĂ€nslor av otillrĂ€cklighet, försummelse och olust som inverkar pĂ„ vĂ„r sjĂ€lvkĂ€nsla. I vĂ€rsta fall kan det tillsammans med andra faktorer leda till depression och utmattning.

Ett sĂ€tt att bemöta sĂ„dana ouppfyllda ’underprestationer’ Ă€r att vĂ€nda det mot en sjĂ€lv. Och jag tror inte nĂ„gon av oss saknar förmĂ„ga till seriös sjĂ€lvkritik. TvĂ€rtom Ă€r vi nog pinsamt medvetna om vĂ„ra försummelser och en del av vĂ„ra liv gĂ„r ut pĂ„ att hitta ursĂ€kter för det som vi missat (och missar). En del av förklaringen ligger förstĂ„s hos oss sjĂ€lva. UrsĂ€kterna för sĂ„dana försummelser kan vara mer eller mindre legitima och övertygande. Vi anvĂ€nder olika ’coping strategies’ för att hantera vĂ„ra egna tillkortakommanden och omgivningens förvĂ€ntningar, förhoppningsvis utan att helt förlora ansiktet. Med större eller mindre framgĂ„ng. Men det kan ocksĂ„ leda till en varaktig negativ sjĂ€lvbild.

Men det finns ocksĂ„ strukturella faktorer som olyckligt förstĂ€rker vĂ„ra kĂ€nslor av otillrĂ€cklighet. Akademin Ă€r en miljö fylld av förvĂ€ntningar och konkurrens och sĂ„ bör det vĂ€l vara. Det Ă€r en kvalificerad yrkesverksamhet dĂ€r krav bör stĂ€llas, annars vore det inte vad det Ă€r. Det finns vĂ€l knappast nĂ„gon yrkesverksamhet som sĂ„ systematiskt utnyttjar kraven pĂ„ ’produktion’ (av forskning och undervisning och samverkan) genom att anspela pĂ„ vĂ„ra egna inneboende drivkrafter, som akademin. Det Ă€r en extremt meritokratisk och karriĂ€rdriven kontext dĂ€r vi forcerar oss sjĂ€lva till stĂ€ndigt nya prestationer. I grunden Ă€r det förstĂ„s en seriös intellektuell nyfikenhet och vilja till förklaring och förstĂ„else som Ă€r drivkrafterna, vare sig det gĂ€ller fenomen i naturen, samhĂ€llet eller kulturen. Foucaults begrepp för sjĂ€lvdriven styrning, ’governmentality’, passar bra in pĂ„ att förstĂ„ hur vi driver oss sjĂ€lva. Vi samtycker till de strukturella kraven: vi vill bli publicerade, citerade och befordrade.

Men det Ă€r inte alltid detta lyckas sĂ„ bra. Vi lovar mer Ă€n vi kan infria. Vi vill mer av oss sjĂ€lva Ă€n vi faktiskt kan förmĂ„ att ’leverera’. Kalla det ambitionsinflation. DĂ„ blir det som jag beskrev inledningsvis; vi lever under en börda av ’mĂ„sten’ och ’borde[n]’ som inverkar menligt pĂ„ vĂ„r sjĂ€lvbild och i vĂ€rsta fall ven Ă„terverkar pĂ„ vĂ„r hĂ€lsa. Detta kan bli en livslĂ„ng skuld för den som redan frĂ„n barndomen internaliserat maktstrategin ’dĂ„ligt samvete’. Jag vet det personligen. Jag Ă€r uppvĂ€xt med vikten av att kĂ€nna ’dĂ„ligt samvete’ och jag lever med en livslĂ„ng skuld i form av ofĂ€rdiga texter och oskrivna böcker. Den psykiska (o)hĂ€lsan inom akademin Ă€r just nu ett omrĂ„de dĂ€r det förekommer internationell uppmĂ€rksamhet, t ex i Times Higher Education (kan lĂ€sas pĂ„ Didacticum).

De strukturella faktorer i samtiden som negativt pĂ„verkar den akademiska yrkesidentiteten Ă€r fokus för Maggie Berg och Barbara K. Seeber i (2016) The Slow Professor. Challenging the Culture of Speed in the Academy. Med benĂ€mningen slow knyter de an till den motrörelse mot samtidens fokus pĂ„ de temporala normerna snabbhet och ögonblicklig tillfredsstĂ€llelse som gĂ„r just under denna benĂ€mning. Vi kan nĂ€mna kritiken mot snabbmatskulturen i Eric Schlossers (2001) Fast Food Nation. The Dark Side of the All-American Meal och pĂ„ en mer generell nivĂ„, med exempel hĂ€mtade frĂ„n mat, hĂ€lsa, urban kultur, sex, arbete och fritid, Carl HonorĂ© (2004) In Praise of Slow. How a Worldwide Movement is Challenging the Culture of Speed. En svensk motsvarighet med mer grundlĂ€ggande existentiell prĂ€gel finns ocksĂ„ i religionspsykologen Owe Wikströms analys av rastlöshetens anatomi i (2003) LĂ„ngsamhetens lov. Eller vĂ„dan av att Ă„ka moped genom Louvren. Thomas Hylland Eriksen, socialantropolog i Oslo, har i (2003) Ögonblickets tyranni. Snabb och lĂ„ngsam tid i informationssamhĂ€llet nĂ€rmat sig en förstĂ„else av hur hastighetsvurmen accelererar i den digitala tidsĂ„ldern.

Av titeln pĂ„ deras bok att döma skall man naturligtvis inte se det som ett försvar av den som medvetet underpresterar eller den som lĂ„ter bli att infria sina löften. Det Ă€r inte den typen av akademiska lĂ€rare som inte gör sitt jobb som Ă„syftas eller förvaras. Berg och Seeber menar att samtidens universitet, det som de kallar ’the corporate university’, negativt pĂ„verkar den intellektuella och pedagogiska praktiken och riskerar att Ă€ven negativt inverka pĂ„ den psykiska hĂ€lsan. De inleder med att sĂ€ga att de akademiska yrkena Ă€r mycket priviligierade. Det gĂ€ller sĂ„dant som flexibilitet i arbetstid, hyfsad ekonomisk ersĂ€ttning social status, och trygga tillsvidareanstĂ€llningar (i alla fall för dem som fĂ„r sĂ„dana). De som inte erbjuds trygga anstĂ€llningar men som Ă€ndĂ„ förvĂ€ntas arbeta hĂ„rt Ă€r dock ett vĂ€xande problem. Yrket som akademisk lĂ€rare och forskare innebĂ€r frihet att tĂ€nka och odla sin nyfikenhet, samt att skapa och förmedla entusiasm till studenter och allmĂ€nhet. Det finns mer besvĂ€rande strukturella faktorer. Samtidens universitet förvĂ€ntas gĂ„ jĂ€mnt ut, eller helst visa positiva siffror. Det stĂ€lls krav pĂ„ extern finansiering och konkurrensutsĂ€ttning. Fler jobbar pĂ„ korta kontrakt (i synnerhet i Nordamerika och UK). Tekniken Ă€r en tillgĂ„ng men tekniken gör ocksĂ„ att administrationen decentraliseras till lĂ€rare vilket ökar bördan. I Sverige och mĂ„nga andra lĂ€nder iakttar vi sedan flera decennier hur NPM, New Public Management, ocksĂ„ pĂ„verkar de offentliga myndigheterna, dit universiteten hör. Excellens, kvalitet, leverans, produktion, nyckeltal, mĂ„lstyrning Ă€r nĂ„gra av de centrala begreppen som vi tvingat att vĂ€nja oss vid. ’FĂ„r jag timmar för det’, hör jag ofta kollegor sĂ€ga nĂ€r vi diskuterar olika typer av aktiviteter som har med utbildning eller forskning att göra. En del accepterar detta med en kĂ€nsla av maktlöshet. Andra stĂ€ller motvilligt upp pĂ„ denna tidsstyrning för att försvara den tid de faktiskt har och upptrĂ€der nĂ€stan som nĂ€ringslivsadvokater med sina ’billable hours’. Andra struntar helt i att rĂ€kna timmar i ett försvar för den akademiska friheten och riskerar dĂ€rmed att överutnyttjas och uppfattas som kvarlevor frĂ„n en annan tid.

I protest mot de krav som ett företagsliknande universitet stĂ€ller, erbjuder Berg & Seeber en positiv motidentitet under paraplyet slow. Deras bok innehĂ„ller ett manifest dĂ€r de utmanar ’the frantic pace and standardization of contemporary culture’. Det handlar om att, som de sĂ€ger, ta tillbaka universitetets intellektuella liv. De protesterar mot tendenserna i samtidens högre utbildning (detaljerad tidsstyrning, ekonomisk styrning, effektivitetshets, employability, etc.) som motverkar det som universitetet, enligt dem, borde handla om: att kultivera förstĂ„else och ett djupgĂ„ende tĂ€nkande. I olika kapitel fokuserar de pĂ„ vilka implikationer detta har för hanteringen av tiden, för pedagogiken och undervisningen, för forskningen och för upplevelsen av kollegialitet:

’In the corporate university, power is transferred  from faculty to managers, economic justifications dominate, and the familiar ‘bottom line’ eclipses pedagogical and intellectual concerns. We need time to think and so do our students. Time for reflection and open-ended inquiry is not a luxury but is crucial to what we do.’

Detta blogginlÀgg skulle som sagt skrivits förra veckan. I sjÀlva verket kanske det just vid detta tillfÀlle var bra att blogginlÀgget inte blev fÀrdigt i tid. Det blev ju istÀllet ett tillfÀlle att tÀnka igenom den akademiska kontextens krav pÄ snabbhet och leverans. Och kanske var den extra tiden för eftertanke vÀrdefull sÄ att det blev bidrag till slow-rörelsen inom akademin.

Berg & Seebers text finns pÄ nÀtet i en tidigare version. En recension av deras bok finns i ett aktuellt nummer av Högre Utbildning, skriven av filosofen Rory Conces.

/Per-Anders


 


Replik i DN Debatt: Större problem att utbildningar inte fokuserar pÄ hÄllbarhet

Postad i: Didacticum, HÄllbart lÀrande den 7 November, 2018 av Anna Söderström

1 people like this post.

Till min stora glÀdje skrev mina kollegor Ola Leifler och Cecilia Enberg (m fl) en replik pÄ det debattinlÀgg som publicerats i DN 18 forskare: Universiteten mÄste sjÀlva börja klimatomstÀllningen. Titeln pÄ deras svar Àr Större problem att utbildningar inte fokuserar pÄ hÄllbarhet. Ta gÀrna del av det och lÀs vad andra lÀrosÀten skrivit. Slutrepliken Àr publicerad, men debatten behöver fortsÀtta. 2030 Àr inte alltför lÄngt bort, och det Àr en högaktuell frÄga för dagens elever (morgondagens studenter).

Och nĂ€r jag nu Ă€ndĂ„ har er pĂ„ trĂ„den – ta del av vad de Globala mĂ„len för 2030 innebĂ€r, och fundera över hur en kan arbeta för att uppnĂ„ dessa inom högre utbildning.


 

Taggar:  -  -  - 



Illustrera egna bilder till undervisningen

Postad i: Didacticum den 1 November, 2018 av Stina Hellberg

2 people like this post.

Du behöver inte vara illustratör eller grafisk designer för att skapa dina egna illustrationer. Med de rÀtta verktygen och lite övning Àr du inte lÀngre beroende av vilka bilder du kan hitta pÄ internet eller i lÀroböcker. Prova att illustrera nÄgot inom det fÀlt du undervisar eller forskar om.

 

UtgÄ frÄn fÀrdiga former

Man kan komma lÄngt genom att bara anvÀnda sig av former och text. I PowerPoint finns ett bra utbud av former att utgÄ ifrÄn. Genom att kombinera former och göra aktiva fÀrgval kan resultatet bli övertygande. Jag provade att göra en illustration om vattnets kretslopp och blev riktigt nöjd.

 

Rita som nÀr du var barn

Alla illustrationer mÄste inte vara korrekt avbild av verkligheten. Det kan till och med vara en fördel att förenkla. Prova att rita nÄgot av det som du ritade som barn, till exempel ett hus, en bil eller en hÀst. Testa sedan att rita nÄgot annat objekt som du ofta stöter pÄ i din vardag, i samma stil. Rita inte mer detaljer Àn nödvÀndigt.

Oroa dig inte över om kossan du ritat ser mer ut som en hund. Du kommer ju att anvÀnda illustrationen i ett sammanhang. SÀger du att det Àr en ko sÄ Àr det sÄ!

 

Fuska utan att stjÀla

Om illustrationen behöver vara en verklighetstrogen avbild sÄ kan du fuska genom att utgÄ frÄn ett foto. Men var försiktig sÄ att du inte bryter mot upphovsrÀttslagen. Att rakt av kopiera en bild utan tillÄtelse frÄn upphovsmannen Àr inte okej. Se gÀrna filmen som jag har spelat in om vilka regler som gÀller för bilder i undervisningen, samt hur du hittar bilder som Àr fria att anvÀnda.

 

Digitalisera din bild

Mitt favoritverktyg för att skapa illustrationer Àr Adobe Draw, vilket Àr en app som du kan anvÀnda i bÄde din smarta telefon eller surfplatta. Förutom att den Àr gratis sÄ har den mÄnga bra funktioner, men Àr samtidigt relativt lÀtt att anvÀnda. Du kan till exempel digitalisera och fÀrglÀgga en teckning som du ritat pÄ papper, eller rita av ett foto. Jag har spelat in nÄgra instruktionsfilmer om Adobe Draw som hjÀlper dig komma igÄng. Sammanlagd speltid ca 16 minuter.

 

Ta hjÀlp av IKT-pedagogerna

Under vÄren erbjuder vi workshopen Vetenskaplig illustration vid tre tillfÀllen, ett pÄ varje campus. Det gÄr Àven bra att boka en egen workshop om ni Àr ett gÀng som Àr intresserade. LÀs mer om workshopen.

 

LĂ„na en iPad

Adobe Draw fungerar som sagt bra i mobilen, men det kan vara lite pilligt att arbeta pÄ sÄ liten skÀrm. Har du möjlighet att anvÀnda en surfplatta sÄ Àr det bÀttre. Hör gÀrna av dig till iktstudion@liu.se om du vill lÄna en iPad.

 

/Stina


 


Kommentar till 18 forskare

Postad i: Didacticum, HÄllbart lÀrande, IKT-pedagogerna den 31 October, 2018 av Anna Söderström

1 people like this post.

Det fladdrade förbi en rubrik i mitt flöde, en debattartikel “18 forskare: Universiteten mĂ„ste sjĂ€lva börja klimatomstĂ€llningen”. Och jag hickade till lite, vaddĂ„ börja?

Har vi inte redan börjat? Fokus i artikeln Ă€r ju vad vi som medarbetare vid universitet och högskolor behöver fokusera pĂ„ för att bidra till klimatomstĂ€llningen. Och ja – det Ă€r verkligen dags att leva i enlighet med det vi forskar fram. Byta till allt mer resfria möten med hjĂ€lp av digitala verktyg, anvĂ€nda överskottsenergi frĂ„n serverhallar för att kyla en isbana, fundera över transportmedel till och frĂ„n arbetsplatsen.

Den hĂ€r typen av beteendeförĂ€ndring och sjĂ€lvrannsakan Ă€r vĂ€l Ă€ndĂ„ nĂ„got som studenter fĂ„tt med sig frĂ„n förskoleĂ„ldern. Det vi i debattartikeln borde “börja med”, kommer vara sjĂ€lvklart att vi gjort lĂ€nge, för pĂ„ sĂ€tt och vis Ă€r det de enkla Ă„tgĂ€rderna.

Globala mÄlen i en grundskola i Linköping

Den stora utmaningen, och den riktiga omstÀllningen borde vÀl ocksÄ vara att klimatsÀkra vÄra utbildningar? Ha ett hÄllbarhetsperspektiv och ifrÄgasÀtta etablerade normer. Det kan vara riktigt jobbigt, men borde ocksÄ vara en del i att sÀkra ett hÄllbart lÀrande. Eller vad sÀger du?

//Anna, IKT-pedagog


 

Taggar:  -  -  - 



Revolution för en hÄllbar utveckling?

Postad i: Didacticum, HÄllbart lÀrande, IKT-pedagogerna, LÀrmiljöer, Sociala medier den 27 October, 2018 av Per-Anders Forstorp

1 people like this post.

I skrivande stund har nĂ€rmare 20 000 studenter vid franska universitet och högskolor skrivit under ett manifest dĂ€r de vĂ€ljer att ta ”framtiden i sina egna hĂ€nder, genom att kollektivt bestĂ€mma [sig] för att inkludera en social och miljömĂ€ssig ambition i sĂ„vĂ€l [sina] dagliga liv som i [sina] liv som framtida arbetstagare, och dĂ€rigenom förĂ€ndra den vĂ€g pĂ„ vilken vĂ€rlden har slagit in och undvika en dödlig katastrof”[1]. Studenterna ifrĂ„gasĂ€tter ett ekonomiskt system som inte tar med den resursförbrukning pĂ„ vilken vĂ„r ekonomi bygger i sina berĂ€kningar och som dĂ€rför blir blint inför konsekvenserna av att fortsĂ€tta pĂ„ den inslagna vĂ€gen. De kritiserar ocksĂ„ ett politiskt system som Ă€gnar sig Ă„t interna stridigheter istĂ€llet för att formulera positiva framtidsvisioner och genomföra politik som bidrar till att de kan uppnĂ„s. LikasĂ„ kritiserar de en ideologi dĂ€r individens sjĂ€lvförverkligande och strĂ€van efter egen vinning stĂ„r i centrum och som framstĂ„r som alltmer ohĂ„llbar. Studenterna, mĂ„nga av dem frĂ„n Frankrikes elitskolor för ingenjörer och ekonomer, sĂ€ger sig vara beredda att rata de arbetsgivare som inte tar hĂ„llbarhetsproblemen pĂ„ allvar och visar sig beredda att de facto agera pĂ„ ett mer ansvarsfullt sĂ€tt.

Som universitetslĂ€rare med intresse för lĂ€rande för hĂ„llbar utveckling tycker vi detta manifest Ă€r intressant: Hur har studenterna utvecklat sin förmĂ„ga att kritisera och omvĂ€rdera grunderna, de för-givet-tagna utgĂ„ngspunkterna, för en kapitalistisk ekonomi vars frĂ€msta mĂ„l Ă€r BNP-tillvĂ€xt? Hur har de utvecklat sin förmĂ„ga att kritisera och omvĂ€rdera den individualistiska ideologin som de menar leder oss allt nĂ€rmre avgrunden? Hur har de tillĂ€gnat sig en vĂ€rderingsgrund som gĂ„r pĂ„ tvĂ€rs mot den vĂ€rderingsgrund som Ă€r rĂ„dande i vĂ„rt samhĂ€lle och som har gett dem modet att sĂ€ga att de inte lĂ€ngre stĂ€ller upp pĂ„ den? Är svaret pĂ„ dessa frĂ„gor att de gĂ„r pĂ„ utbildningar som pĂ„ ett konstruktivt sĂ€tt har lyckats integrera lĂ€rande för hĂ„llbar utveckling?

LĂ€rande för hĂ„llbar utveckling innebĂ€r lĂ€rande som bidrar till att utveckla en förstĂ„else för de hĂ„llbarhetsutmaningar som samhĂ€llet möter; hur dessa utmaningar Ă€r skapade av (ohĂ„llbara) sociala och tekniska system och hur samverkan mellan dessa socio-tekniska system och dess komponenter ser ut. Det innebĂ€r Ă€ven en förmĂ„ga att reflektera över sin professionella roll och sitt professionella ansvar i förhĂ„llande till en hĂ„llbar utveckling; att förstĂ„ relationen mellan sin profession och miljömĂ€ssiga, sociala och ekonomiska system – liksom en vilja att förĂ€ndra sĂ„vĂ€l dessa socio-tekniska system och strukturer som sina egna personliga beteende för att frĂ€mja en hĂ„llbar utveckling. Med andra ord innebĂ€r det att man lĂ€r sig de förmĂ„gor och fĂ„r den vilja som de franska studenterna uppvisar. Är detta nĂ„got som franska universitet och högskolor aktivt jobbar med att utveckla hos sina studenter? Finns sĂ„dana aspekter med i deras lĂ€randemĂ„l? Följer de upp sina studenters förmĂ„gor, förhĂ„llningssĂ€tt och vĂ€rderingar i relation till en hĂ„llbar utveckling? Vi vet inte. DĂ€remot vet vi att det svenska utbildningsvĂ€sendet, med ett fĂ„tal positiva undantag, brister vad avser lĂ€rande för en hĂ„llbar utveckling (se UKÄ 2017) och att det Ă€r hög tid att förĂ€ndra detta och fundera kring frĂ„gan: pĂ„ vilket sĂ€tt kan vi förbereda vĂ„ra studenter till att i sina yrkesliv frĂ€mja en hĂ„llbar utveckling? Vad kan vi göra för att röra oss bort frĂ„n teorier, ideologier och antaganden som ”i bĂ€sta fall för oss mot okunnighet och i vĂ€rsta fall mot ren förnekelse”?[2]

Vi kan förstÄs jobba för att integrera lÀrande för hÄllbar utveckling pÄ ett bÀttre sÀtt i vÄra utbildningar och i detta arbete ocksÄ titta nÀrmare pÄ de positiva exempel som finns inom svensk universitets- och högskolesektor. T.ex. har Handelshögskolan sedan ett antal Är tillbaka integrerat obligatoriska kurser och moment kring Global Challenges för samtliga sina ekonomstudenter. KTH försöker stÀrka lÀrande för en hÄllbar utveckling genom en vicerektor för hÄllbar utveckling, ett gemensamt centrum för att stödja lÀrare, verktygslÄda med lÀrmaterial och kompetensutveckling för universitetslÀrare. Och vi kan lyssna pÄ studenterna. I en mindre studie av programansvarigas attityder till lÀrande för hÄllbar som vi har genomfört uttryckte de programansvariga att studenterna har stor makt att pÄverka innehÄllet i sina utbildningar. Om studenterna visar intresse och trycker pÄ för en förÀndring var de programansvariga mer villiga att genomföra de förÀndringar som krÀvs för att deras utbildningsprogram ska bidra med ingenjörer, ekonomer, jurister osv. som i sina framtida yrkesliv kan bidra till att frÀmja hÄllbar utveckling. Vi hoppas dÀrför att de franska studenternas upprop ska fÄr spridning lÄngt utanför Frankrikes grÀnser och dÀrigenom pÄverka innehÄllet i och utformningen av utbildningar vÀrlden över. Vi ser gÀrna att en fransk revolution bli den tÀndande gnistan för en global omstÀllning av högre utbildning mot att frÀmja en hÄllbar utveckling.

/Cecilia Enberg & Ola Leifler

[1] “… prendre notre avenir en main en dĂ©cidant collectivement d’anticiper et d’inclure dans notre quotidien et nos mĂ©tiers une ambition sociale et environnementale, afin de changer de cap et ne pas finir dans l’impasse.”

[2] “Nous nous bornons au mieux Ă  l’ignorance, au pire au dĂ©ni.”


 


IKT-studion

IKT-studion
IKT-studion Àr sen 2018 en del av högskolepedagogiskt centrum Didacticum. I den hÀr bloggen samlar IKT-pedagogerna Anna Söderström och Linnea Björk Timm mfl tips, lÀrmaterial och omvÀrldsbevakning inom omrÄdet utbildning och IKT för lÀrare inom högre utbildning.

Sök i bloggen

Sidor

Kategorier

Mest bloggat om

3d-skrivare appar Didacticum digitalt berÀttande flipped classroom Google IKT IKT-dagen IKT-podden iPad LISAM pedagogiska sprÄnget podcast presentationsverktyg sociala medier wikimedia commons Wikipedia

Arkiv

Metadata



Detta är en personlig webbsida och information framförd här representerar inte Linköpings universitet. Se även Policy för www-publicering vid Linköpings universitet.

This is a personal www page. Opinions expressed here do not represent the official views of Linköpings universitet. Please refer to Linköpings universitets wwwpolicy.



IKT-studion Didacticum drivs av WordPress