Arkiv för kategorin 'Praktik'

Simon Hoge bloggar från sin praktik på ICA Gruppen

Postad i kategorin: MiP, Praktik den 25 November, 2016

0 people like this post.

Tja tja bloggen (det är väll näst intill tvång att inleda ett inlägg på det sättet?) här kommer ännu ett okänt våldgästande på denna magnifika MiP blogg.

Ni kanske undrar ”Vem f*n är du och vad har du egentligen att bidra med som de andra inte redan sagt?”. Svaret på dessa frågor är att mitt namn är Simon Hoge och precis som de andra läser även jag femte terminen på Miljövetarprogrammet – Går även under namnet som den bättre halvan av Jomon och den andra (LÄS: Johan) har ju redan debuterat som bloggare så han känner ni ju redan till! Den andra får ni helt enkelt läsa vidare för att få besvarad.

UntitledHär visar jag upp min ödmjuka sida redan dag 2. Man kan ju inte arbeta med hållbarhetsfrågor och använda sig av pappersmuggar till de kopiösa mängder kaffe som krävs.

Men kom till saken då.. Vi vill ju höra om DIN PRAKTIK! Vägen till min praktikplats är väldigt enkel, men lång, och jag brukar säga att mitt 16-åriga jag skulle vara stolt över mig. Det hela började redan när jag med mitt flyttlass från Stockholm på väg till Norrköping fick höra från min älskade mamma att det faktiskt finns en miljöavdelning på ICA Gruppen efter jag sagt att vi har praktik under utbildningen. Anledningen till att mitt 16-åriga jag förmodligen skulle vara stolt är att det var startskottet på min röda tråd och för er som var på framtidskvällen låter jag kanske som en trasig skiva men det är ack så sant.

”Men ICA och miljö.. handlar det bara om ekologiskt eller? Det är ju faktiskt bara mat vi pratar om.” Man skulle nog kunna tro det, trots att ICA i synnerhet handlar om livsmedel händer det mycket bakom kulisserna. Avdelningen jag praktiserar på heter Corporate Responsibility (Förkortat till CR, de gillar förkortningar på ICA). På CR arbetar vi med ICAs miljöarbete utifrån ett ansvarstagande perspektiv, vilket kräver en effektiv samverkan både centralt och ut mot de 1300+ individuella handlarna i Sverige. I breda drag kan man säga att jag under min tid på praktiken har arbetat med att kartlägga ICAs klimatpåverkan men även bidragit med en uppdatering över vägen att uppnå deras miljömål att vara klimatneutrala till år 2020.

Untitled1En något litet smakprov på hur det ser ut på ICAs huvudkontor i Solna Business Park (jag har mitt skrivbord ca 20 meter nedåt åt vänster, alla hörnkontor var tyvärr upptagna)

Förutom mina uppdrag har jag även varit med på mässor i form av profildagar där jag pratat med handlare om vad den nya f-gas förordningen från EU betyder för både butik och miljö, miljöcertifiering och miljöledningssystem samt förnyelsebar energi. Men även när högsta hönsen för avdelningen for iväg till Marrakech för att ta emot ett hållbarhetspris från FN under klimatkonferensen för ’vårt’ arbete att hjälpa människor att minska sin klimatpåverkan.

Det bästa med att praktiken har varit både att komma iväg från skolbänken en stund och trots att det bara är 4-5 veckor så har jag fått ett kvitto på att jag har lärt mig massor under mina år på utbildningen och redan från dag 1 var med i ’matchen’ – vilket är en otroligt skön insikt och bekräftelse när man snart ska ta examen!

  

 

 

 

 

 


 

Moa Lindborg bloggar från sin praktik på WSP

Postad i kategorin: MiP, Praktik den 22 November, 2016

0 people like this post.

Nu är det dags för mig, Moa, att dela med mig av min vardag på praktiken!

Moa

Jag går, precis som Jonna och gänget gästbloggare, mitt tredje och sista år på Miljövetarprogrammet och provar för tillfället på livet som miljövetare i verkligheten. Dock har jag lämnat min lilla studentlägenhet och vännerna i Norrköping för att flytta hem till mamma och pappa i Örebro under några veckor. Jag spenderar dagarna på WSP (där Jessica som bloggade här om dagen visst hade varit på möte!), en konsultfirma som beskriver sig själv som ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Här erbjuds tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Som ni säkert kan förstå är det vid det sistnämnda området jag håller till.

Jag är på en avdelning som heter Environmental, miljömanagement och trots att jag bara varit här i tre veckor trivs jag SÅ bra. Varje dag lär jag mig något nytt och detta säger mina kollegor om sig själva också fast flera av dem jobbat inom området under väldigt lång tid. Som miljökonsult kan dagarna se väldigt olika ut, ena dagen kan allt arbete fokusera på miljöbalken och miljömål medan uppgifterna nästkommande dag berör analys av vattenprovsresultat, kemikalier och bullerdrabbade fastigheter. En variation som får dagarna att springa iväg och jag känner mig faktiskt ganska sorgsen över att bara ha två av mina fem praktikveckor kvar.

Varje dag för jag lite anteckningar för att komma ihåg allt jag gjort under arbetsdagen vilket jag redan nu är tacksam över. På min lista över olika saker jag hittills har fått göra finns nästintill tjugo(!) punkter och då har jag med all säkerhet missat att skriva upp några.

Jag har fått korrekturläsa rapporter, arbeta med underlag för kommande uppdrag avdelningen kommer ha; exempelvis en intressentanalys av en kemikalieplan för en kommun. Jag har fått arbeta i kartprogram där jag samlat data och skapat nya databaser och kartor, följt med på kundbesök, varit med på Skype-möte och provat på att utföra en egen miljömålsbedömning – det vill säga en bedömning över hur en viss verksamhet förhåller sig till berörda miljömål. Där har ni ett axplock och dessutom har jag ett eget litet ”forskningsprojekt” rullandes i bakgrunden.

WSP bygnaden örebro

Att gå från trygga skolmiljön, där jag samlat på mig kunskap under flera år, till verkligheten där den påsamlade kunskapen plötsligt skulle omvandlas till praktik var såklart lite skrämmande. Kan jag tillräckligt mycket för att vara på ett riktigt jobb? Har det jag lärt mig i skolan verkligen fastnat i huvudet? Kommer jag att passa in på arbetsplatsen? Och kommer jag ha någon att sitta bredvid på lunchen? Frågor som hemsökte mitt huvud i flera veckor innan praktiken och såklart även extra mycket när jag för första gången klev in på kontoret. Hur ser jag då på dessa frågor efter tre veckor?

Kan jag tillräckligt mycket för att vara på ett riktigt jobb? Jag kan absolut tillräckligt mycket för att vara här på praktik även om mycket såklart är nytt. Som sagt lär jag mig nya saker varje dag, men det har jag förstått är en del av konsultens vardag.

Har det jag lärt mig i skolan verkligen fastnat i huvudet? Ja! Detta var jag nästan mest nervös över – tänk om jag inte längre kan det jag en gång kunde på pappret! Detta har inte varit något problem, vissa saker har jag såklart behövt friska upp men jag antar att det är regel för det mesta man inte gjort på länge.

Kommer jag att passa in på arbetsplatsen? Vem är jag att svara på denna fråga egentligen? Men enligt min känsla: ja! (Hoppas ingen som tycker helt annorlunda läser detta).

Kommer jag ha någon att sitta bredvid på lunchen? Ja! Här sätter man sig där folk redan sitter även om det finns lediga bord någon annanstans. Ganska osvenskt skulle jag vilja säga men såklart väldigt trevligt! Detta kanske förresten är vanligt på arbetsplatser? Inte så vanligt i skolan, dock. Kanske att jag ska ta med mig det beteendet tillbaka till skolvärlden.

Miljökonsulterna här är inte själva ute i fält för att ta prover, samverkan mellan avdelningarna är väldigt stor och en viktig del i uppdrag. Det är vanligt att flera avdelningar delar på ett uppdrag för att spetsa kompetensen så mycket som möjligt och för att effektivisera arbetet. Ibland kanske man tar sig an ett uppdrag men behöver lite hjälp av en annan avdelning för att kunna leverera ett så bra resultat som möjligt, samma sak kanske det ibland kan vara någon som behöver hjälp från miljömanagement. Samverkan är som jag skrev stor och trots att vi är omkring hundra anställda på örebrokontoret tror jag att de flesta har någorlunda koll på varandra.

Ibland, i skolan, har jag funderat över om detta och detta verkligen är nödvändigt att lära sig, men nu när jag sitter här på en arbetsplats kan jag verkligen förstå att JA, i många fall är just detta och detta nödvändigt. Och för mig som tidigare trodde att min kunskap skulle vara otillräcklig har det flera gånger gått upp för mig att ”aha, det här känner jag igen från skolan!”. Är det inte en ren faktagrej kan det exempelvis handla om att referera rätt, veta hur man vetenskapligt uttrycker sig i skrift eller hur man får tag i trovärdiga källor.

För att knyta ihop säcken. En miljökonsults vardag har många färger, ibland ställs man inför sådant man kan som ett rinnande vatten och ibland får man helt enkelt leta upp den kunskap som krävs. Flera uppdrag och projekt håller på parallellt och det gäller att kunna skilja på de arbeten man håller på med. Dessutom gäller det att kunna kommunicera med kunder, både redan befintliga och potentiella. Jag är jättenöjd med mitt val av praktikplats och hade mer än gärna kommit tillbaka, jag ska bara utveckla mina kunskaper i skolbänken ett tag till!


 

Jessica Erixon bloggar från sin praktik på Länsstyrelsen Örebro

Postad i kategorin: MiP, Praktik den 17 November, 2016

0 people like this post.

Halloj! Jessica här!

Jag studerar tillsammans med Jonna det sista året på miljövetarprogrammet i Norrköping och har lika som Jonna och Ellen precis haft praktik. Min praktikplats var på Länsstyrelsen i Örebro på avdelningen Plan och Kultur. Okej vad jobbar länsstyrelsen med tänker du, vänder tråkiga papper och går på möten? Ja en del papper får man vända på och ett och ett annat möte dyker upp men tro mig, de är roliga papper och spännande möten.

Under min tid på länsstyrelsen fick jag i uppgift att ta fram en nulägesrapport över hur länets kommuner arbetar med återvinning och återanvändning. För att kunna lösa denna uppgift använde jag mig av flera olika metoder som vi lärt oss under tidigare kurser på programmet. Jag fick även åka till Stockholm och medverka på ett seminarium som riksdagen anordnat där de redovisade sin nya strategi för hållbar konsumtion. Mycket av den information som gavs på detta seminarium kunde jag sedan använda mig av i rapporten samtidigt som jag fick en inblick i hur regeringen arbetar mot främjandet av en cirkulär ekonomi.

15046454_10154698793672813_780373673_nHär är jag på väg till Stockholm för att medverka på riksdagens seminarium. Det är med skräckblandad förtjusning som jag helt själv intar huvudstaden för att representera länsstyrelsen.

Utöver rapporten har jag även fått följa med på ett flertal seminarier och konferenser i Örebro. Ett av seminarierna var på miljökonsultfirman WSP och handlade om sol-el. Flera olika talare hade bjudits in och de beskrev hur sol-elen har utvecklats och hur den mer och mer blir ett måste för fastighetsägare som hyr ut lokaler då det efterfrågas av kunderna.

Jag fick även följa med på en konferens som hölls i av länsstyrelsen kring friluftsliv och naturturism samt vara med vid planeringen och utförandet av en konferens som länsstyrelsen tillsammans med regionen höll om deras nya energi- och klimatprogram. Inför energi- och klimatkonferensen fick jag sammanställa statistik de skulle använda sig av och eftersom jag sedan tidigare har erfarenhet av video och filmredigering från Phesteriet MAX så fick jag äran att filma talarna under konferensen. Dessa filmer lades sedan upp på länsstyrelsens hemsida för att tillgängliggöra det som sas för fler människor. Under eftermiddagen fick jag även medverka som workshopsansvarig vid en av workshoparna vilket var superroligt! Upplägget på workshopen påminde väldigt mycket om miljövetarprogrammets sätt att arbeta i basgrupper fast denna gång var det jag som agerade handledare och ledde gruppen.

15034040_10154698791342813_1698024324_oÖrebros fina slott som jag passerade varje dag på väg till praktiken!

Tiden på länsstyrelsen i Örebro gav mig en bra inblick i hur de arbetar och de fem veckorna jag praktiserade där bara flög förbi. Är du intresserad av att arbeta i offentlig sektor rekommenderar jag dig verkligen att praktisera på en länsstyrelse!


 

Ellen Lindberg gästbloggar om sin praktik på Sweco

Postad i kategorin: MiP, Praktik den 15 November, 2016

0 people like this post.

Hej! Ellen Lindberg heter jag och läser mitt tredje och sista år på Miljövetarprogrammet på LiU. Under fem veckor hade jag praktik på Sweco i Jönköping. En del av er kanske känner till Sweco, andra inte (de flesta brukar ha hört talas om det, eller sett loggan, men kanske inte mer än så). Sweco är ett konsultföretag med rötterna i Sverige. Nu finns det i massa länder runt om, och som teknikkonsult är de störst i Europa med ungefär 14 500 anställda. I Jönköping jobbar 120 st anställda.

Processed with VSCO with m3 preset

Här är vi ute och tar jordprover för en framtida potentiell anläggning av en vattenledning.

Vad gjorde då miljömuppen på ett konsultföretag? Jo, Sweco består av olika bolag som jobbar med olika frågor. En grupp heter environment och jobbar just med miljöfrågor. I Jönköping jobbar man bland annat med miljöutredningar, VA-frågor (vatten och avlopp) samt föroreningar. Jag hade min bas i miljöutredningsgruppen och jobbade bland annat med miljökonsekvensbeskrivningar, tillståndsansökningar, kommunbesök osv. Detta arbete sköttes mestadels på kontor, men ibland var vi även ute på möten.

Processed with VSCO with f2 preset

Här är jag ute och rastar hunden… Nej, skämt åsido. Här undersöker jag hur långt det är från mark ner till berg. Apparaten fungerar ungefär som ett ekolod.

När jag jobbade med VA-frågor var vi ofta ”ute i fält” och genomförde olika provtagningar, vatten, jord… you name it. Det gällde ofta potentiella föroreningar, men kunde även handla om att göra ett ”förarbete” för en anläggning av något slag. Inom detta område finns det många spännande projekt runt om i Sverige och Jönköping. Många marker, gamla industrier, deponier och dylikt är ofta förorenade och det görs en stor insats i vårt land för att sanera dessa. Ibland för framtida exploatering.

Tiden på Sweco gick fort och jag hade väldigt roligt med mina goa kollegor. Det var en praktik med stor bredd och jag är glad att jag nu fått insyn i hur det kan vara att jobba som konsult. Det verkade heller inte som en omöjlighet att jag kanske skulle kunna komma tillbaka efter examen sen, vilket ju är en bonus!


 

Johan Weijden gästbloggar från sin praktik på Envima

Postad i kategorin: MiP, Praktik den 11 November, 2016

0 people like this post.

Vafan, det här kan ju jag! Eller?!15033771_10211022915830532_1717493252_n

Hej, idag var det min andra dag på prakti… Nej, riktigt så tänker jag inte skriva detta så kallade gästblogginlägg. I sin enkelhet blev jag snällt tillfrågad av min före detta General, aka Jonna, aka ordförande, aka Tengil, och vem är jag att tacka nej?

Räsersnabb fakta om mig så vi får det överstökat

  • Namn: Karl Johan Ossian Weijden – tilltalas Johan och nej inga smeknamn är tillåtna.
  • Född och uppvuxen i Malmö
  • Jobbat på lager, butik, restaurang, bar och försäljning tidigare
  • Studerar min femte termin på Miljövetarprogrammet (MiP)
  • Hatar, verkligen hatar, när folk är sena (tänker på er, Jonna och Sara!)
  • Älskar, verkligen älskar, känslan när man ansträngt sig utan dess like och resultatet matchar

15049875_10211022921390671_1482466472_n

Hallå, jag vill ha en praktikplats. Inte? Jag jobbar ju gratis!

Varför är det intressant att läsa om mig nu då, undrar ni. För er som läser som studerar första eller andra året på MiP kan jag ge er ovärderliga kunskaper om er kommande praktik, eller VFU som vikalalr det på programmet. Står för Verksamhetsförlagd Undervisning.

Sökandet

Det första som kommer slå er är: Hur söker jag? När ska jag börja söka? Vart ska jag söka?

Det första jag spånade på kan vara en av de mest komplicerade frågorna: vad vill jag jobba med? Om du inte kommer fram till ett svar precis som jag, så söker man till ett företag som gör det mesta. Vilken typ av företag gör det mesta? Konsultbyråer.

Okej, typen av företag är bestämt. Jaha, vilken konsultbyrå är värd mitt excellenta jag då? Svaret är: de som vill ha mig i relativt nära belägenhet till där jag kan tänka mig verka. Oftast finns möjligheterna i de stora städerna, men är man mån om sin mentala hälsa så borde man undvika Sveriges douche-ass-potatis Stockholm.

Med enkla google-sökningar så som ”miljökonsult, miljökonsultbyråer” etc. hittar man en hel del för varje stad av intresse. Sen In på varje företags hemsida. Läs på om vad de pysslar med: vad har jag studerat som möjligtvis är relevant i deras verksamhet? Knappade ihop ett personligt brev där jag i all sin enkelhet beskrev vilken jävla tillgång jag kommer vara tillsammans med vilka kurser jag har i bagaget som kommer ”up their game”.

Om ni letar under sommartid och inte får ett svar, tänk då på att semestertider är på gång och ingen orkar med att behandla en dum studentpojkes praktikansökan. Vad gör man då? Jo, leta upp telefonnummer till så högt uppsatt person som möjligt på företaget. Tillkalla din charm och hoppas på att de nappar tillräckligt mycket att de letar upp din ansökan på mejl och börjar behandla.

15045772_10211022915230517_8209334_n

Grattis, du är välkommen på måndagen den…

Jäkla stjärna, nu har vi fixat en praktikplats. Vad är nästa steg? Jo, prestera. Satfläsk – det är ju skitsvårt. Bästa rådet är nu som Dalai Lama sa ”Fake it till you make it”.

Under ansökningen har man konstant tryckt på ”vilken jävla tillgång” man är. Nu är det ju upp till bevis, både för en själv ifall man duger eller ej, samt om företaget har gjort rätt val.

Min inledande taktik är att vara positiv. Om jag de första dagarna inte kan eller förstår ett skit, ska jag åtminstone tillföra bra energi på kontoret. Lyckligtvis kom jag till en konsultbyrå vid namn Envima i Linköping och jag kan inget annat säga än att de är grymma på att inkludera en. Alla rapporter vi gjort på miljövetarprogrammet har gett oss ett gott skriftspråk (visas kanske inte i detta inlägg), källeftersökning (hitta bra info), problembaserat lärande (PBL) har gett både ork och förståelse över vikten att ha bra kommunikation med de du samarbetar med, som kommer att spela stor roll här.

15049751_10211022914670503_1406771829_n

Nedan följer en kort konversation med tillhörande personliga tankar som tog plats dag 1.

”Hej, Johan. Vi ska ta fram ett samrådsunderlag till en kund här. Du har ju både erfarenhet av GIS och åtgärdsplaner. Löser du det?”

”Självklart, inga problem” säger jag, men jag tänker ”Okej, Johan. Första uppgiften. Facka inte upp nu”.

”Vad bra, skickar du den till mig så snabbt som möjligt?” säger mentorn med entusiasm.

”Nemas problemas” – ööööh varför sa jag så??

Sagt och gjort var det samrådsunderlaget basic shit för oss miljövetare som spenderat otaliga timmar med ineffektiva studentgrupper och utan framgång på flera timmar. När man ska lösa det mesta själv, finns färre käppar i hjulet.

Det visar sig att jag faktiskt har lärt mig något som spelar roll. Vafan, det här kan ju jag.

 


 

Du tittar just nu i arkivet för kategorin Praktik.

Jonna Elofsson Bjesse

Jonna, 24 år, stockholmare med Norrland i blodet. Pluggar mitt tredje och sista år på Miljövetarprogrammet vid LiU. Bor i Norrköping, i ett studentkollektiv med en brokig skara broccoliknaprare.

Jag har fingrarna i en massa kakburkar, bland annat Miljövetarnas studentförening, kåren och allt annat jag kan lägga näsan i blöt i (oftast över en kopp te). Även dedikerad vegan, trädkramare, boknörd och hiphopfantast, samt missbrukare av #yoloswag.

Här i bloggen får du en inblick i mitt liv som LiUstudent och Norrköpingsbo, med allt det roliga och seriösa det innebär.

Har du frågor om studentlivet, miljövetarprogrammet eller vad som helst annars så mejla mig gärna på jonbj817@student.liu.se


Sök i bloggen

Sidor

Kategorier

Mest bloggat om

#Midnattssol #NorrlandIMittHjärta #Stockholmssyndromet #SVTEdit #ViStårInteUt GISday hippiefasoner Sjöfartsverket SustainergiesAcademy

Arkiv

Metadata



Detta är en personlig webbsida och information framförd här representerar inte Linköpings universitet. Se även Policy för www-publicering vid Linköpings universitet.

This is a personal www page. Opinions expressed here do not represent the official views of Linköpings universitet. Please refer to Linköpings universitets wwwpolicy.



Jonnas blogg drivs av WordPress