Arkiv för July, 2016

Huset är sålt!

Postad i kategorin: Allmän den 30 July, 2016

0 people like this post.

Till slut är mitt andra hus sålt och jag är fri. Det känns helt underbart efter en sommar fyllt av den ena chocken efter den andra. Jag hyrde ju ut huset när jag flyttade hit med löftet att hyresgästerna skulle köpa det året därpå, så blev det inte och till slut fick jag lägga ut det till försäljning. Så sent som samma dag som visningen upptäckte jag nya fel på huset, och sommaren har bestått av alldeles för mycket bekymmer med ett hus som rasat i värde, hyresgäster som lovade vitt och brett alternativt vägrade svara  och spekulanter som vände i dörren när de kände stanken från katt-hund-smådjurs-uppfödningen som pågått i källaren. Men pengar är en sak, jag överlever och kommer aldrig mer att hyra ut ett hus om jag inte känner hyresgästen mycket väl. Det som verkligen bekymrar mig är att en ny hyresvärd nu med största sannolikhet kommer att få samma bekymmer med sitt hus, efter att jag rekommenderat de här hyresgästerna, jag skäms, jag känner mig skyldig till den äldre mannens framtida elände och han lät så snäll och försynt. Mitt försvar är att jag inte kontrollerat huset när han ringde och ja, de hade ju betalat hyran punktligt fram till dess så vad kunde jag säga.

Nästa vecka börjar jobbet igen och alldeles för snart är plugget igång. Jag har varit hemma i tre veckor och det har varit på tok för kort tid, har inte varit ledig så här länge sedan jag hade föräldrapenning för min dotter,  vilket ju är sjutton år sedan.  Det blev tre veckor av ren och skär avkoppling (förutom huset då) med trädgård, hus, ungar, djur och bad i närmaste underbara badsjö och som en fantastisk sommarbonuns så  har jag fått en ny kompis, kan man få en bättre sommar!?

Men jag har också haft tankarna på skolan så pass mycket att jag kollade upp litteraturlistan och begav mig till närmaste bibliotek. Vi ska läsa Selma Lagerlöfs Kejsaren av Portugallien,  men den fanns bara som ljudbok så medan jag grejade här hemma lyssnade jag på den, en mycket intressant historia med många bottnar. Dessutom ska vi äntligen läsa en ungdomsbok;  Förr eller senare exploderar jag, av John Green, den har jag påbörjad och den är också läsvärd, dessutom så känns det som en enorm befrielse att läsa något moderna efter vårens alla klassiker. Jag har väl sagt att höstterminen består av svenska igen, och en VFU-period, till våren fortsätter samhällskunskapen med bland annat nationalekonomi….


 

Tips till alla lärare, prova att vara körhandledare!

Postad i kategorin: Allmän den 22 July, 2016

0 people like this post.

Tipset är självklart också till alla blivande lärare, fast de flesta av er är väl för unga och har haft körkort för kort tid. Men som ni kanske vet har jag tre barn, varav två nu håller på att ta körkort, alltså sitter jag bredvid medan de turas om att köra. Det är en ny erfarenhet, mycket lärorik och spännande. När man sitter med en tonåring vid ratten och bilen rusar fram i 100 km/h då väljer man sina ord så noga man kan, man vill liksom inte ha någon stark reaktion för det kan få vissa direkta konsekvenser. Likaså om man sitter och kör runt i Västervik en sommardag där det kryllar av folk, bilar, cyklar och djur, för att inte tala om allt annat som finns i städer och som kan störa koncentrationen. Det är då man funderar noga på hur man ska ge instruktionerna så det blir optimalt utfall, en positiv respons som leder till en harmonisk elev  utan påkörda ungar och katter. Jag har inte tänkt klart på vilka influenser det här kan ge på klassrumsundervisningen men jag tror det döljer sig många bra insikter här, vikten av att skapa en så bra relation och stämning som möjligt i bilen – klassrummet- så eleven kan lära sig så mycket som möjligt utan att det uppstår konflikter vare sig inom eleven eller mellan elev – lärare.I klassrummet drabbas många elever av konflikter, kanske mest med sig själv; jag orkar inte, jag kan inte, jag fattar inget, jag är dum i huvudet, lärare förstår inte mig, jag kan inte göra mig förstådd. Vad det leder till vet vi ju. Inte vet jag, men prova att ta en tur i bilen med din elev, kanske blir det en annan relation.


 

Sommar i trädgårdslandet

Postad i kategorin: Allmän den 16 July, 2016

0 people like this post.

trädgårdsland

Medan världen rasar utanför gräver jag i mitt trädgårdsland. När jag köpte huset för snart tre år sedan fanns inget land, men jag frågade sonen som bott här innan var de haft det och så började jag gräva på samma ställe. Att de inte skulle ha haft ett trädgårdsland var för mig otänkbart, att odla sin mat har varit det mest naturliga för alla för inte så länge sedan och den gamle mannen som bott i mitt hus kom hit som litet barn och sedan bott kvar, bildat familj och till slut, i åttioårsålder, tvingats flytta in till bekvämare liv i staden. Så jag började gräva och landet växer för varje år, nu är det på nästan 100 kvm men det ska bli ungefär dubbelt så stort, dessutom har jag självklart tomatplantor mot väggarna, ca 45 plantor som nu börjar bli tunga av gröna tomater. Det är en obeskrivlig fröjd att gå ut i sin trädgård, nypa av några salladsblad, tugga på lite persilja, öppna en ärtskida och på väg in till frukosten plocka med sig några röda tomater att lägga på smörgåsen. Visst, inget fixas av sig själv, det är jobb bakom, men det jobb fyllt med glädje och mening, Att kunna koka saft på sina körsbär, knäcka ägg från höns som går fritt, att gräva upp några potatisar till lunchen, allt detta var för inte länge sedan det mest naturliga och enkla. Nu har vi glömt, nu har vi hemmen fyllda av teknikprylar och kylen fylld av tillsatser, medan vi själva dövar vår ångest med gym eller mer spelande på våra skärmar.

Jag förstår det inte, men jag har gett upp mina försök att förstå, istället njuter jag av mitt liv på min lilla gård och gläds åt de små vardagliga tingen som inte längre är en naturlig del i de flestas liv. Som att hitta de här fantastiska insektsjägarna under några slitna takpannor som jag bytte ut igår, de kravlade sömndrucket upp under nästa tegelpanna så jag kunde fixa vidare på mitt tak.

fladdermöss

 

 


 

Farväl.

Postad i kategorin: Allmän den 10 July, 2016

1 people like this post.

Sedan barndomen har det varit självklart med en telefon, en fast förstås, som är kopplad med en sladd till uttaget i väggen. En telefon som fungerar jämt, aldrig dålig täckning eller strul med skärmen, en telefon som inte blivit kvarglömd i regnet, tappad i toan, ramlat i golvet och gått sönder. En telefon är en trygghet, en länk till omvärlden som kan vara livsavgörande om man bor avsides. En telefon är också oerhört viktig för att hålla kontakten med omgivningen, för att prata om allvarliga och roliga saker, för att höra dödsbesked eller väntande barn besked. Allt kan inte messas eller fejsbokas, inte mejlas eller chattas. Vissa saker vill man prata om, på riktigt. Då fungerar inte en knastrande mobil i hallfönstret där det finns lite täckning. Men telia anser inte att fasta telefoner är så viktiga, det byggs ju ut fiber i alla tätorter, och alla har väl ändå mobil. Jag är långt ifrån ensam om att nu stå utan fast telefon, har ju hört och sett reportage om det här under många år; minns en äldre man som var tvungen att gå upp på taket till sitt hus för att kunna ringa, vem ska ringa ambulansen om han ramlar ner? Hur blev det så här? Förra året var första året som flyttrenden hade vänt; fler flyttade ut från städerna än in till dem, ändå ska servicen till oss på landet bara fortsätta att försämras, undersökning efter undersökning visar på hur viktigt det är för människor att vara i naturen, att umgås med djur, att finna stillhet, att vandra i skogen. Men ändå har vi inte råd, intresse, lust eller vad det nu är som krävs, för att människor på landsbygden ska kunna leva ett hyfsat tryggt liv, det är den fria konkurrensen som gäller, och då får vi helt enkelt skylla oss själva om vi är så korkade så vi väljer att bo kvar här ute i skogen. Tryggheten får vi försöka fixa ändå, eller acceptera att vi kanske inte kan ringa ambulansen om olyckan är framme, vi har ju alla ett val, vi kan ju alla bo i stora staden så underlättar vi för telia. Hur vi sedan mår i städerna är ju fullkomligt ointressant, eller så är det gynnsamt för läkemedelsindustrin…heja den fria konkurrensen!


 

Historiebeskrivning

Postad i kategorin: Allmän den 3 July, 2016

0 people like this post.

För ganska många år sedan drog jag igång en radiostation i Valdemarsvik. Det var inte min idé men jag har alltid varit bra på att förverkliga andras idéer och dra in pengar till olika projekt. Det var väldigt kul att driva en radiostation, framförallt att intervjua så många olika fantastiska människor och jag lärde mig otroligt mycket om människor. Däremot var det tungt och tidskrävande att dra in de enorma summor pengar som behövdes så till slut bad jag om hjälp, av män med pengar, vilket slutade med att jag fick lämna radion. Något år senare fick jag se ett litet häfte som beskrev radions historia och mitt namn nämndes inte med en stavelse. Japp, det kändes konstigt, men inte förvånande, män har en förmåga att skriva om historien så de själva framstår i bättre dager. De som var med vet ju sanningen, men alla som kommer efter kommer att tro på det skrivna ordet och även om min historia är en piss i universum så visar den på ett fenomen som återspeglar sig i alla historieböcker och i alla beskrivningar av hur världen formats, utvecklas och fungerar. Kvinnorna liksom bara inte finns, deras historia är inte viktig och ingen frågor efter deras erfarenheter.

Just nu läser jag De förklädda flickorna i Kabul av Jenny Nordberg och där beskriver hon ett fenomen som är vanligare än vi förstått, nämligen att flickor kläs om till pojkar och får leva som det andra könet under sin barndom, för att sedan återgå till sitt födelsekön strax innan puberteten. Jenny slår där fast att vi vet väldigt lite om det här just för att det bara är män som skriver historien, det är män, pappor, bröder och äkta makar som uttalar sig och ger sina beskrivningar av verkligheten och berättar vad de anser vara viktigt. Läs boken, jag lovar att du kommer att få många nya insikter!

Söndag och snart dags för sista arbetsveckan för den här omgången. Veckorna har gått fort och jag kommer att bära med mig många nya erfarenheter om livet på fritids som jag definitivt kommer att ha nytta av i mitt framtida jobb.


 

Du tittar just nu i Lionas bloggs arkiv för July, 2016.

Liona Fahlström

Hej!
Jag går tredje året på lärarprogrammet 7-9, sv/samhäll och är 47 år. Min blogg handlar givetvis om skolan som jag belyser ur alla perspektiv då jag pluggar här på LiU, har barn i grundskola och gymnasium samt jobbar extra som vikarie 1-9. Förutom skolans värld skriver jag om sånt som berör mig, både högt och lågt. Hoppas du finner läsningen givande!


Sök i bloggen

Sidor

Kategorier

Mest bloggat om



Arkiv

Metadata



Detta är en personlig webbsida och information framförd här representerar inte Linköpings universitet. Se även Policy för www-publicering vid Linköpings universitet.

This is a personal www page. Opinions expressed here do not represent the official views of Linköpings universitet. Please refer to Linköpings universitets wwwpolicy.



Lionas blogg drivs av WordPress