Arkiv för December, 2016

Gammal skåpmat

Postad i kategorin: Allmän den 12 December, 2016

1 people like this post.

Jag minns när jag pluggade här för mer än 20 år sedan och vi satt i grupper för att diskutera skillnader i talutrymme för pojkar och flickor i skolan. Redan då visste vi att pojkar talar mer, tar ordet mer och framförallt får större respons från läraren. Flickornas svar bemöts med ett Ja, eller Ok, pojkarna får ett; Intressant, hur menar du då? Kan du utveckla det?

Mer än 20 år sen! Vad har hänt? Inte ett smack, vi sitter fortfarande på lärarutbildningen och diskuterar samma skillnader, vi läser fortfarande författare som beskriver den här skillnader,  i skolan, på alla nivåer,  upprepas mönstret dag ut och dag in från förskolan till universitetet. Bra, då vet vi hur det ser ut, när ska vi börja göra något åt det, på allvar??

Självklart är det bra att blivande lärare blir uppmärksammade på ett icke önskvärt fenomen i skolan, men min förhoppning om en reell förändring är minst sagt svag, förmodligen kommer studentet lära sig samma sak om ytterligare 20 år, eller?


 

Keffa dom!

Postad i kategorin: Allmän den 10 December, 2016

1 people like this post.

Ja, man kan inte säga annat än att det är intressant att studera på universitet, ur många synvinklar. Som ni vet är jag en språknörd och förutom att anteckna allt klokt, och mindre klokt, som kommer från våra föreläsare, så brukar jag anteckna små roliga uttryck som de använder, det där som gör varje människa unik och personlig. Vissa lärare försöker nog undvika dem och hålla sig strikt professionella men jag tror att undervisningen blir mer levande med små personliga uttryck och så länge det inte är för grovt så förtar det på intet sätt trovärdigheten från ämnet. Just nu har vi en föreläsare som är en guldgruva för mig ur det hänseendet, helt enkelt en skön snubbe som vill ha tentan skriven på snygg akademisk prosa där huvudrätten är att man måste var i sin människa och man talar inte på samma sätt med mor och far som med bilmekanikern. Jag njuter och antecknar, vad jag lär mig vet jag inte, men kul är det. Språk är ju kul, vem kan säga emot det? Det kan vara känsligt att prata om sociolekter och status, arbetarklass och överklass, för att inte tala om invandring, shobresvenska och kön! Just när det gäller kön så har jag stor lust att keffa författaren till kursboken, men nu ska jag inte gräva ner mig i teorin om genuskonstruktion, ni vet ju vad jag anser om den rappakaljan. Nä, istället ska jag försöka lära mig runskrift vilket inte är mitt favoritämne!

Det var inte föreläsaren som sa Keffa dom! utan det kom från en klasskompis, det är lärorikt på många sätt att vara äldre och plugga med ungdomar!


 

Jag känner mig exkluderad

Postad i kategorin: Allmän den 7 December, 2016

1 people like this post.

osynliggjord, oviktig, utanför och onödig. I sociologikursen talade lärarna mycket om hur människor fungerar i grupp men en replik hänger sig kvar i min hjärna “Det här gäller ju människor i större städer, det finns nästan ingen forskning på människor som i glesbygd. Nu läser jag språksociologi och samma ska upprepar sig, fast den här gången i kursboken som slår fast att de undersökningar som gjorts i huvudsak skett i storstäder. Det är egentligen bara när någon forskare vill studera dialekter som de beger sig ut i skogarna för att träffa ett gammalt original någonstans. Hur har det blivit så här, det var ju inte särskilt länge sedan som de allra flesta bodde på landsbygden och levde av vad jorden gav. De allra flesta av oss är formade av landsbygdens sätt att umgås, att prata, att socialisera, borde det inte vara intressant att studera de som bor utanför storstäderna också? Eller tror man att det inte skiljer så mycket, eller är lantisar bara korkade som någon sa, så de är ointressanta att studera? Ja, inte vet jag, men jag får ju hela tiden nya forskningsuppslag för varje ny kurs jag läser.

Pisa måste ju nämnas, underbart, kul, fantastiskt att det äntligen verkar vända! Men den superkritiska Liona kan ju vända på allt och när jag hör om hur skillnaderna bara ökat i skolorna, hur den än mer spelar roll vilka föräldrar ungen råkar begåvats med, ja då kommer gnällkärringen fram. Tänk om det är föräldrarna som fått skrämselhicka av skoldebatten och satt sig ner vid köksbordet för att plugga med sina barn? Då är det ju de föräldrar som sitter högst på pinnen som har de största möjligheterna att hjälpa arvingen, inte städerskan, industriarbetaren eller undersköterskan som jobbar natt. De är inte kassörskan som hämtar tidigast på dagis. Inte skiftarbetaren på fabriken heller. Men nu tänker jag galet igen, grattis skolan som lyckats vända skutan, nu fortsätter vi åt samma håll men ser till att få med oss alla ungar, även städerskan son.


 

Pluggdag

Postad i kategorin: Allmän den 6 December, 2016

0 people like this post.

Då har kurserna kört igång och det verkar bli intressant även om det som vanligt innebär en hel del självstudier. Har ju redan påpekat hur få lärarledda timmar vi får och det är ju märkligt med tanke på att vi ska bli lärare men det är bara att läsa tills ögona blör och hoppas en del fastnar. På föreläsningen igår pratade vi om uttal och hur vi dömer människor utifrån deras tal, för det är klart att vi lyssnar hur någon pratar, vilka ord som väljs, hastigheten, uttalet, tonfallet och alla småljud som görs medan talaren tänker, ångrar sig eller bara snubblar på orden. Det får mig att minnas när jag hörde Björn Ranelid tala på en föreläsning för många år sen. Han sa själv att ingen kan tala som han, att han aldrig stakar sig, aldrig eh-ar eller hummar, aldrig upprepar sig eller kommer av sig. Det fick ju mig att spetsa öronen extra noga men han talade sanning, har nog aldrig hört någon vara så skicklig i sitt tal, även om det var noga förberett så blev jag imponerat.

För alla lärare är talet oerhört viktigt, att vi når fram på ett språk som inte bara är begripligt utan också någorlunda behagligt att lyssna till, men det där med språkträning för blivande lärare har jag ju också tjatat om, det är fortfarande lika trist att det togs bort i lärarutbildningen för vi behöver lära oss använda rösten rätt. Men sen är frågan vilket språk vi godkänner att eleverna använder, både skriftligt och muntligt, var sätter vi gränserna, vad tolererar vi, vad uppmuntrar vi?  Intressanta frågor, men nu måste jag läsa vidare och förbereda VFU- presentationen inför torsdagens gruppredovisningar. Det ska bli spännande att höra hur alla andra har haft det och vad vi lärt oss.


 

Språk

Postad i kategorin: Allmän den 3 December, 2016

0 people like this post.

På måndag kör två nya kurser igång, samtidigt. Har ingen aning om varför de som tänkt valt att gör så här men vi ska läsa språkhistoria och språksociologi  med olika föreläsningar på samma dag med olika lärare. Kan ju direkt känna att det kan korsa sig en hel del i min hjärna så det lär nog bli intressant att försöka ställa om på lunchrasten när ämnena är så lika. Håller tummarna för engagerade lärare som bringa reda i klarhet. Ni som känner mig vet ju att jag kan vara en jobbig språkpolis, även om jag försöker lägga band på mig i vardagliga sammanhang, jag rättar inte folks texter på fb även om det kliar i fingrarna ibland.

Nu sitter jag med språksociologiboken och det verkar lovande, intressanta frågeställningar om varför vi pratat som vi gör och vem som bestämmer vad som har hög status och vilket språk som är fult och bör utrotas. Jag tror alla gillar det här med dialekter och försöker gissa varifrån en ny bekant kommer genom att lyssna på talet, dialekter berör och vi har nog alla favoriter liksom dialekter vi avskyr. Samma med språk, i  många länder är det ett medvetet val vilket språk som ska vara det officiella, även i Sverige råder diskussion om hur språket ska bevaras, eller ska vi låta engelskan ta över på högre utbildningar, vetenskap, teknik osv?  Blir glad när jag läser att “Lagen ställer krav på att svenskan utvecklas och används också inom högre utbildning och forskning”, för jag håller helt med författaren om att det är viktigt för alla instanser att ha ett svenskt språk att kunna tänka och förklara på.

Nu är det dags för solpromenad innan böckerna kallar!


 

Du tittar just nu i Lionas bloggs arkiv för December, 2016.

Liona Fahlström

Hej!
Jag går tredje året på lärarprogrammet 7-9, sv/samhäll och är 47 år. Min blogg handlar givetvis om skolan som jag belyser ur alla perspektiv då jag pluggar här på LiU, har barn i grundskola och gymnasium samt jobbar extra som vikarie 1-9. Förutom skolans värld skriver jag om sånt som berör mig, både högt och lågt. Hoppas du finner läsningen givande!


Sök i bloggen

Sidor

Kategorier

Mest bloggat om



Arkiv

Metadata



Detta är en personlig webbsida och information framförd här representerar inte Linköpings universitet. Se även Policy för www-publicering vid Linköpings universitet.

This is a personal www page. Opinions expressed here do not represent the official views of Linköpings universitet. Please refer to Linköpings universitets wwwpolicy.



Lionas blogg drivs av WordPress