Kulturarv, forskning och Europa 2020
Sidansvarig: Johan Svensson johan.svensson@liu.se
Nu har Tema Q Àven tagit steget ut pÄ twitter: https://twitter.com/#!/TemaQLiU Uppdateringarna som mestadels Àr korta q-relaterade nyheter kan lÀsas Àven av den som inte har ett eget twitterkonto. Kontot sköts mestadels av Sofia Lindström, doktorand pÄ Tema Q.
Som del i Tema Q’s utbyte med Center for Cultural Research vid University of Western Sydney fick jag och nĂ„gra av mina kollegor gĂ„ en “protest tour” i centrala Sydney, ledd av Dr. James Arvanitakis. Jag tyckte det var en fantastiskt sĂ€tt belysa stadens radikala historia. FrĂ„n Elisabeth street, dĂ€r ett viktigt möte bland aboriginer hölls pĂ„ 30-talet för att krĂ€va civila rĂ€ttighete, gick vi bl.a till Sydney Opera House dĂ€r nĂ„gra aktivister Ă„r 2003 klĂ€ttrade upp pĂ„ dess tak och klottrade “NO WAR” som respons pĂ„ Irakinvasionen (vilket resulterade i miljonbelopp i skadestĂ„nd och fĂ€ngelsestraff).
http://static.guim.co.uk/sys-images/Guardian/Pix/pictures/2003/03/18/nowar1.jpg
Turen avslutades i hamnomrĂ„det som nyligen döpts om till Barangaroo efter en kĂ€nd aboriginsk kvinna. En speciell del av detta omrĂ„de gĂ„r under namnet “The Hungry Mile” och har en intressant historia av facklig kamp.
http://unionsong.com/hmile3.jpg
Namnet “Hungry Mile” stĂ„r för sĂ€ttet arbetare under depressionen pĂ„ 30-talet stĂ€lldes i en lĂ„ng rad i hamnomrĂ„det pĂ„ morgonen, varpĂ„ Ă€garen av industrierna Ă„kte förbi dem i en bil, pekandes pĂ„ dem som skulle fĂ„ jobb under dagen. Resten fick gĂ„ hem hungriga och fann inga sĂ€tt att försörja sina familjer. Enda sĂ€ttet att Ă„terfĂ„ vĂ€rdighet och en chans att jĂ€mna ut maktbalansen var att organisera sig. Resten Ă€r en fascinerade historia om kamp för mĂ€nsklig rĂ€ttigheter som gĂ„r att lĂ€sa om i sin helhet hĂ€r i denna pdf: http://www.mua.org.au/media/uploads/TheHungryMilebook.pdf
Platsen pÄminde mig att det existerat tillstÄnd av total förnedring dÀr en maktfullkomlig kunde peka, vÀlja och vraka, utan att nÄgonsin se sig sjÀlv eller sin familj behöva utstÄ samma förnedring. Den fackliga kampen handlade dÀrför om kampen för mÀnniskovÀrdet. Samma kamp Àr lika tÀnkvÀrd idag nÀr vi funderar över vilka platser som Àr dagens Hungry Miles.
Sofia Lindström
Med hjÀlp av ACSIS och STINT har Tema Q haft förmÄnen med flera utbyten av forskare med Centre for Cultural Research vid University of Western Sydney. I Är sammanföll det med en konferens dÀr ett förstÀrkt fokus pÄ kunskapers kulturella resor och betydelser etableras. Vi hade en workshop med Tony Bennett, Ien Ang, David Row mfl om framtida samarbeten för forskning och forskarutbildning.
Jag passar pĂ„ att besöka Canberra och fĂ„r direkt avtryck frĂ„n det Heritage War, det historiekrig som de senaste tio Ă„ren prĂ€glat den offentliga historiekulturen. Ăr det dags att placera aboriginerna som landets urinnevĂ„nare i första rummet och se den dominerande vita staten som orĂ€ttfĂ€rdiga kolonisatörer â eller Ă€r det rĂ€tt att berĂ€tta en stolt historia om upptĂ€ckt, uppodling och framsteg?
Konflikten Àr kanske inte lika het nu som tidigare men dyker upp i mÄnga sammanhang pÄ sÄvÀl högsta offentliga som vardaglig nivÄ.
I Canberra Ă€r det tĂ€ltlĂ€ger som aboriginerna reste framför parlamentet pĂ„ 1970-talet numera ett skyddat kulturarv â och den numera övergivna parlamentsbyggnaden ett museum för demokrati. Ett försök att bĂ„de uppmĂ€rksamma och institutionalisera konflikten som ett förflutet minne. I Katoomba uppe i Blue Mountain Ă€r som i alla officiella sammanhang erkĂ€nnandet till ursprungsfolken uttryckligt utskrivet. Men berĂ€ttelser om konflikter dĂ„ en gallerist dristar sig att anvĂ€nda deras traditionella mönster pĂ„ en skulptur â och fĂ„r ta bort den â reser frĂ„gor. Vanligare Ă€r den tysta konflikt som bara lĂ„ter historien om traktens gruvindustri starta med de vita företagarnas framsteg och samhĂ€llsbyggande. De lade grunden för industri och senare turismen.
Denna korta beskrivning visar hur strategierna för att hantera kulturarvskriget varierar frÄn just kulturarvsskapande till val av perspektiv pÄ platsernas historia. Alla val kostar nÄgot. BÄde att ge den som var dÀr först eller den som för tillfÀllet Àr starkast företrÀde. Kanske behöver vi en annan utgÄngspunkt dÀr vi alla en kort tid Àr gÀster hos verkligheten.