Ljudkultur

3 people like this post.

Vi blundar och lyssnar intensivt. Först bara pĂ„ oss sjĂ€lva och pĂ„ varandra. Det lĂ„ter som om alla hĂ„ller andan. Det vill sĂ€ga, det hörs ingenting alls – tystnaden Ă€r öronbedövande, som det brukar heta.

Eller
 egentligen Ă€r det inte ett dugg tyst. Utanför fönstret brusar trafiken och stadslivet. Flyttar man lyssningsfokus lĂ„ngt bort kan man ana ett myller av ljud, ett slags ljudmatta som sĂ€ger oss att vi sitter inne i en stad. Precis utanför fönstret kommer ett frĂ€sande ljud med jĂ€mna mellanrum. Bara om man vet vad det Ă€r sĂ„ hör man att det plaskar. Det Ă€r nĂ€mligen en fontĂ€n som med regelbundna intervall kastar sina vattenstrĂ„lar upp i luften.

Det Ă€r den 19 maj och vi befinner oss pĂ„ ett av Ă„rets ISAK-seminarier som hĂ„lls i Norrköping. ISAK‑seminarierna Ă€r seminarier med varierande teman, tĂ€nkta att samla ISAK-institutionens olika intressen och verksamheter. Dagens tema fungerar just pĂ„ ett sĂ„dant samlande sĂ€tt: Lars Jonsson frĂ„n KSM talar om ljudets roll i kulturen och samhĂ€llet.

Trots att vi stÀndigt omges av ljud kommer ljudens betydelse ganska lÄngt ner pÄ listan över saker vi Àgnar oss Ät i forskning och undervisning om kultur och samhÀlle. För mÄnga av oss Àr det nog nyttigt att fundera lite över lyssnandets roll, det vill sÀga inte vad vi hör rent fysiologiskt utan hur vi tolkar de ljudvÄgor som nÄr oss, vad ljuden betyder.

Lars Jonsson leder oss pĂ„ en ljudmĂ€ssig exkursion ut frĂ„n seminarierummet, ut i stadens ljud utanför. Utan att lyfta vĂ„ra bakar frĂ„n stolarna tar vi oss med öronens hjĂ€lp lĂ„ngt bort till ljudhorisonten och sedan tillbaka in till rummets och vĂ„ra kroppars egna ljud. Detta skapar tankar om hur staden och mĂ€nniskan hĂ€nger samman ocksĂ„ ljudmĂ€ssigt. Stadens ljud utgjordes av mĂ€nniskor och deras aktiviteter lĂ„ngt innan maskinerna och motorerna förvandlade staden till ett konstant brus. Kanske kan man beskriva stadens utveckling i ljudtermer just sĂ„ – frĂ„n ett sammelsurium av olika skarpa och svaga, men i sig urskiljbara ljud – röster, rop, dunsar, gnissel och skrap – till ett ljudlandskap dĂ€r stadens alla ljud flyter samman i en konstant bakgrundsmatta av brus.

Att vi pÄverkas av de ljudlandskap vi rör oss i finns det mÄnga exempel pÄ, inte minst i musiken. VÀgen frÄn den nÀktergalshÀrmande 1500-talssÄng som Lars spelade pÄ seminariet till Jimi Hendrix gestaltning av bombplan i hans version av Star Spangled Banner kan tyckas lÄng, men utgör tydliga exempel pÄ hur vi fÄngar in vÄra ljudlandskap i kulturella uttryck och hur vi identifierar oss sjÀlva och vÄr tid i relation till ljuden.

Idag kan var och en sÀtta samman sitt eget soundtrack till vardagen och stÀnga ute stadens ljud med ett par hörlurar. Men samtidigt Àr det allt fler ljud som vÀljs Ät oss av andra. Ljuddesign Àr ett begrepp som beskriver en ljudmÀssig utveckling i allt frÄn parker till gallerior. Kanske fungerar inte Muzak idag, men likvÀl Àr det mycket som ljudsÀtts och ljuddesignas för att fÄ oss i rÀtt stÀmningslÀge. Till exempel för att shoppa. Gillar du musiken gillar du ocksÄ vÄra jeans, Àr ett vanligt outtalat budskap som möter oss i galleriorna.

I en scen i Spielbergfilmen Minority Report kommer filmens huvudperson i en nĂ€ra framtid in i en galleria dĂ€r reklamaffischerna ropar ut sina riktade budskap efter honom (sedan han identifierats med hjĂ€lp av iris-identifiering). Ännu bryter reklamens ljud bara in mellan lĂ„tarna i vĂ„ra Spotifyspellistor, men nog trĂ€nger de sig pĂ„, de dĂ€r ickevalda ljuden.

Ta till exempel fontĂ€nen pĂ„ Skvallertorget som vi hörde genom det öppna fönstret under seminariet. Med nĂ„gon minuts intervall sĂ€tter den igĂ„ng och sprutar sina strĂ„lar ett par meter upp i luften. NĂ€r man bara hör den genom ett öppet fönster kan det dĂ€r Ă„terkommande plaskandet bli riktigt enerverande. Annorlunda Ă€r det dĂ„ man sitter ute pĂ„ torget med en glass i nĂ€ven och solen i ögonen; fontĂ€nen bidrar bĂ„de visuellt och auditivt till platsens atmosfĂ€r. FontĂ€nen Ă€r ett typiskt exempel pĂ„ visuell design av stadsmiljön – vattnets intervall ska matcha stadens puls och göra torget mer levande. Men frĂ„gan Ă€r om det ocksĂ„ Ă€r en medveten ljuddesign. TĂ€nkte den som ritade in fontĂ€nen pĂ„ torget pĂ„ hur ljudet av vattnet skulle fungera som en del av torgets ljudlandskap? Eller var ljudet – som sĂ„ ofta – bara en bieffekt av fontĂ€nens fysiska och visuella funktioner?

NĂ€r jag tĂ€nker pĂ„ hur vi tar emot alla ljud omkring oss dyker det upp en bild i huvudet av en skollĂ€rare som sitter pĂ„ sin veranda och plitar i en skrivbok en kvĂ€ll nĂ„n gĂ„ng pĂ„ 1870-talet. Det han skriver Ă€r observationer för statens meteorologiska anstalts rĂ€kning och hans bok hamnade sĂ„ smĂ„ningom i SMHI:s arkiv bland alla andra klimatobservationer. HĂ€r kan 2000-talsmĂ€nniskan lĂ€sa allt om regnmĂ€ngder, lĂ€rkans ankomst och lövsprickningen i 1800-talets Sverige. Men ocksĂ„, förvĂ„nande ofta, anteckningar som ”buller i fjĂ€rran” och ”mystiskt dĂ„n om aftonen”. Vem har möjlighet att göra en sĂ„dan ljudobservation i vĂ„r tid?