Arkiv för September, 2011

Från Trotskij till Terje

Postad i kategorin: Allmänt den 20 September, 2011

2 people like this post.

I min uppväxtkommun Mullsjö arrangerades i början på juni en internationell fotofestival. Anslaget var minst sagt ambitiöst. Över hela kommunen hölls ett stort antal utställningar, längs det lokala promenadstråket runt sjön stod ett långt fotoplank (världens längsta skröts det om) i fem delar. Flera stora namn inom världsområdet fotografi var på plats för workshops och föreläsningar.

Som ett mer permanent inslag har man också öppnat ett galleri i samhällets centrum, i en tidigare nedlagd banklokal. Och detta symboliserar tydligt problemområdet: samhällsservice lägger ner, och vad ska små samhällen göra för att vända den nedåtgående trenden? Är det kulturen, upplevelserna, evenemangen som är lösningen?

Ja, hur ska en kommun egentligen profilera sig? Min barndoms “snösäkra Mullsjö” verkar, trots att man de senaste två vintrarna med råge levt upp till detta epitet, ha bytts mot det lite intetsägande “Om du hade bott i Mullsjö så hade du varit hemma nu” (svårt att invända mot det liksom) som möter bilister i rondellen i samhällets utkant där väg 26 går förbi. Att vara en internationell fotostad har onekligen en lite tjusigare klang.

En stor fotofestival i en liten kommun i det sydöstra hörnet av Västergötland kan kanske tyckas både långsökt och dödsdömt, trots att man på sin hemsida försöker framhålla Mullsjö som “centralt placerat” mellan de skandinaviska huvudstäderna. Men många framgångsrika festivaler hålls ju på små orter, och fotografi och Mullsjö är ingen godtycklig koppling eftersom folkhögskolan där har en väl etablerad fotoutbildning. Men den utslagsgivande faktorn var nog att en drivande kraft flyttade till Mullsjö, en välkänd naturfotograf, som fick entusiastiskt stöd från kommunen.

Denna eldsjäl heter Terje Hellesø och har den senaste tiden fått långt mer uppmärksamhet än vad någon kunnat drömma om, och på ett sätt som nog ingen hade önskat, när det visat sig att han förfalskat ett 90-tal bilder genom att helt sonika klistra in andras bilder på sällsynta djur, främst lodjur, i sina bilder. Nog för att det är trollskt i skogarna runt Mullsjö, men jägare började fatta misstankar över den mängd skygga lodjur som Hellesø tycktes se och så uppdagades det hela.

Hellesø har erkänt, fråntagits utmärkelser och blivit persons non grata i naturfotografsvärlden. Det kan tyckas märkligt att han kommit undan med det så länge, de fejkade lodjursbilder som illustrerat artiklar om ämnet är inte ens särskilt bra gjorda. Och kvar står en bestört och besviken omgivning.

Det är fascinerande vilket genomslag detta har fått: vem hade kunnat tro att naturfotografi var förstasidesstoff? Att fotografiet trots allt fortfarande har en roll som sanningsvittne, och år 2011 blir det sådana upprörda känslor över att bilderna inte är äkta. Några inklistrade lodjur kan förstöra allt. En mer utförlig diskussion om detta finns i t.ex. i DN-artikeln Fotografi är inte sanning.  De klumpiga montagen borde inte ändra det faktum att den största delen av Hellesøs tidigare så hyllande produktion är fri från internetlodjur, det borde inte ändra det faktum att han varit en uppskattad lärare i naturfotografi.

Och vad gör Mullsjö kommun med ett affischnamn som solkats ned? Galleriet är kvar men har bytt namn och regi, Hellesøs utställning har plockats ned och ersatts. Festivalen ska drivas vidare utan sin initiativtagare. Men hur ska man hantera den täta koppling till Hellesø som den trots allt haft? Kommer det att finnas en lukt av fiffel och båg och dålig publicitet och så är allt kört?

Det är kanske frestande för Mullsjö kommun att försöka sopa det som hänt under mattan, men istället är det kanske läge att ta det fulla och något cyniska steget ut i upplevelseekonomin och söka tröst i påståendet “all publicitet är god publicitet”. När hade egentligen senast en Mullsjöbo braskande rubriker i riksmedia? Temat för nästa fotofestival bör naturligtvis bli “autenticitet” eller “fotografi och sanning”. I en utställning visas Hellesøs fejkade lodjursbilder – kanske tillsammans med några av de spin-off bilder som jag har hört cirkulerar på internet. Skandaler kittlar och jag är övertygad om att det finns ett publikt intresse. I en annan utställning redogörs för montagets historia: Hellesø verkar ju i en om inte god så i alla fall lång tradition som inte minst florerat i det område som jag ängar mig åt: sovjetisk historia. Det finns ju flera berömda exempel på bilder där numera oönskade personer helt sonika klipps bort. Utställningen kan ha arbetsnamnet “Från Trotskij till Terje”.

 

Tipsa dina vänner:     Share on Twitter     E-mail

Du tittar just nu i Q-kontinuitetens arkiv för September, 2011.

Q-kontinuiteten

Q-kontinuiteten är en samlingsblogg för Tema Q (kultur och samhälle) på Linköpings universitet. Här skriver temats forskare och doktorander om sin forskning, aktualiteter och annat. Tema Q intresserar sig för kulturens roll, funktion och betydelse i det moderna samhället. Temat bedriver en problemorienterad och tvärvetenskaplig forskning, och här möts en rad skilda kulturvetenskapliga fält.

Sök i bloggen

Sidor

Kategorier

Mest bloggat om

administration civilsamhälle forskningspolitik Genus historiebruk identitet Kulturhistoria Kulturpolitik kultursektor medarbetare museer nationalism nobelpris Plats rum St Petersburg Urban kultur

Arkiv

Forskningsbloggar

Länkar

Tipsa dina vänner!

  Share on Twitter     E-mail

Metadata



Detta är en personlig webbsida och information framförd här representerar inte Linköpings universitet. Se även Policy för www-publicering vid Linköpings universitet.

This is a personal www page. Opinions expressed here do not represent the official views of Linköpings universitet. Please refer to Linköpings universitets wwwpolicy.



Q-kontinuiteten drivs av WordPress