14 saker #7 Bild ljud och video – uppgifterna

Postad i kategorin: 14 saker den 2 May, 2011

0 people like this post.

Området bild, ljud och video är omfattande. Det är därför vi valt att dela upp det i ett faktaavsnitt som publicerades förra veckan, och uppgifterna idag. Tanken är att du väljer en uppgift av tre. Gör du alla tre får du en virtuell guldstjärna!

#7:1 Bilduppgift
Introduktion: Läs avsnittet om Bild i informationsinlägget från förra veckan. Där får du det underlag du behöver för att kunna genomföra den här uppgiften.

1) Sök på bildtjänsten Flickr efter bilder licensierade på sånt sätt att du får använda dem i ett blogginlägg.
2) Lägg in bilden i ett blogginlägg och hänvisa till upphovsmannen i enlighet med reglerna som kallas creative commons.
3) Exakt hur du söker i Flickr och lägger in en bild i bloggen kan du se i två nya skärminspelningar (än så länge utan ljud) i YouTube-kanalen.

#7:2 Ljuduppgift
Introduktion: Läs avsnittet om Ljud från förra veckan.

1) Gå in på mp3-arkivet för Svergies radios program På nätet
2) Välj ett avsnitt som verkar intressant, ladda ner det och lyssna (Du kan använda program som Windows Media Player, Quicktime och ITunes för att lyssna).
3) Skriv kort om det i bloggen, vilket avsnitt valde du? Vad tyckte du om det?

#7:3 Videouppgift
Introduktion: Läs avsnittet om video.

1) Har du någon särskild hobby? Sök på hobbyn + ordet “tutorial” i YouTube. T ex “virka luftmaskor” + tutorial eller crochet + tutorial. (Det är oftast enklast att hitta med engelska sökord)
2) Titta på filmen och länka in den i ett blogginlägg som en textlänk. Det finns en instruktion på YouTube om hur man skapar en textlänk. (Att bädda in klippet i blogginlägget är överkurs i nuläget)

Lycka till!


 

Tipsa dina vänner:     Share on Twitter     E-mail

Taggar:  -  -  -  -  -  -  -  - 


14saker: #7 Bild, ljud och video

Postad i kategorin: 14 saker den 27 April, 2011

0 people like this post.

Webben har förändrat användandet av bilder, ljud och video radikalt ur flera aspekter. Några av de mest märkbara är distribution- och produktionskanalerna. Det som tidigare var möjligt för en mycket liten skara människor är idag något som alla kan göra, dela med sig av och ta del av.
Idag är mycket av materialet som finns på webben amatörmässigt och av betydligt lägre kvalité än det som produceras av mediebolag. Huruvida detta är bra eller dåligt kan naturligtvis diskuteras.

Bild
Bilder på internet är ett lite klurigt kapitel. Det är lätt att tro att man kan använda allt man hittar på nätet, men fullt så enkelt är det inte. De allra flesta bilder är skyddade av upphovsrätten, vilket innebär att man får titta på bilden och även spara den för privat bruk, samt länka till bilden i sitt sammanhang (t ex länka till sidan där bilden finns). Där tar det dock stopp, för man får t ex inte återpublicera bilden på en blogg eller hemsida.

Det finns dock gott om bilder med alternativa licenser som t ex Creative Commons-licenser (CC-licenser). Om upphovsrätten är all rights reserved så är CC-licenser some rights reserved. Samtliga CC-licenser tillåter att du sprider bilder med CC-licenser vidare, t ex genom återpublicering av dem, så länge du följer de övriga kraven i licenserna. Mer om CC-licenser finns på Creative Commons hemsida.

Det finns flera sätt att hitta CC-licensierade bilder, vilket vi kommer att gå igenom på fredag. Ett av sätten är att besöka Flickrs avancerade sökgränssnitt http://www.flickr.com/search/advanced/ och välja Only search within Creative Commons-licensed content. Det finns över 180 miljoner bilder med CC-licens där och antalet växer stadigt.

På nätet finns det flera tjänster för bilduppladdning och lagring. Flickr är en av de största men t ex googles Picasa Web Albums är också populärt, liksom Pixbox.

Video
Det har varit möjligt att se video via internet i princip sedan starten i mitten på 90-talet. Rapport var tidigt ute och sände via ”datornätverket internet” redan 1995.

I takt med att uppkopplingsmöjligheterna blev bättre expanderade användandet av video online, speciella siter och programvara som möjliggör streaming (direktsändning), redigering mm. har utvecklats och blivit tillgängliga för gemene man. Nedan tas några av dessa upp.

I princip alla kan idag producera egna videoklipp, föreläsningar mm. och lägga upp på webben. Det enda du behöver är en dator och internet samt programvara som möjliggör upptagning av video. De flesta datorer har idag inbyggd webcam och ett förinstallerat (det ingår när du köper datorn) video-upptagningsprogram. Det finns även en mängd gratisprogramvara tillgängligt på nätet. Det är en djungel kort sagt. I och med den nya generationens mobiltelefonis intåg på marknaden med start för några år sedan har produktionen och konsumtionen av videosekvenser ökat ytterligare.

YouTube (Länk till www.youtube.com) är den största webbplatsen för video-klipp och finns i ett 20-tal länder. Youtubes slogan är “Broadcast Yourself” (ungefär sänd [dig] själv) vilket speglar företagets idé: att tillhandahålla möjlighet för videouppladdning. Besökare uppmuntras att registrera ett konto och själva ladda upp videosekvenser. Man behöver dock inget konto för att titta på andra användares filmer. Siten lanserades i februari 2005. YouTube visar dagligen över 1 miljard videoklipp. Läs mer om YouTube (wikipedia) är en gratis programvara som ger dig möjlighet att streama direkt via din telefon eller dator. Du sänder alltså live från din dator eller telefon direkt till en valfri webbplats eller ditt facebook-konto.
Bambuser är ett nordiskt företag med huvudkontor i Malmö.

Bambuser

Vimeo är en video community, alltså en site där folk kan dela sina hemmasnickrade videos av alla del slag. Siten har i princip samma upplägg som youTube men här får du inte ladda upp komersiella videos. Tanken är att det endast är användarnas material som ska finnas på siten. Det finns möjlighet att betygsätta videoklippen som läggs upp.

SVTplay Under de senare åren har även tv-kanalerna börjat lägga ut sitt material på webben. Genom play-kanaler kan man se olika program online, något som har blivit mycket populärt, via datorn eller mobilen. Vanligtvis publiceras programmen efter eller i samband med att de sänds och ligger sedan ute under en begränsad tid.
SVT har en egen play-kanal som är gratis att ta del av. Där lägger de ut större delen av det material de producerar och köper in.  

Ljud
Även ljud distribueras naturligtvis via nätet på olika vis, både i utbildande och underhållande syfte. Till stora delar kan ljudkulturen på webben jämföras med videokulturen. Vanligtvis streamar (strömmar) man ljud via olika plattformar och programvaror och såväl företag som privatpersoner har möjlighet att lägga upp och ta del av material.

Podsändingar (även kallat Podradio) är ett sätt att publicera radiosändningar och ljudfiler via internet. Tekniken är billig eller helt gratis vilket gör att privatpersoner och kommersiella företag har liknande förutsättningar för att sända podradio.   

Spotify är ett svenskt företag med en online-musiktjänst för att streama musik över Internet. Som användare lyssnar kan du lyssna all den musik som företaget har avtal med (ca: 1/6 av musikbranschen). Användaren har själv möjlighet att välja att ta del av tjänsten antingen gratisversionen som innebär att du mellan låtarna får höra reklam eller betalversionen (och reklamfria) där du abonnera på tjänsten.  
Företaget startades i april 2006 och har knutit avtal med några av världen största musikproducenter.

SR – Sveriges Radio har en välutvecklad produktion och distribution via podsädningar. De sänder i princip alla sina program via www.sr.se samt att de gör podradio-versioner som ligger upp med möjlighet att ladda ner dem under en längre tid.

Last.fm är en tjänst som uppfunnit ett eget ord för vad de gör. Ordet är scrobbling och det betyder att man sparar information om vilken musik en användare på last.fm har lyssnat på och informationen visas på användarens last.fm-sida. Man kan gå tillbaka i historiken och få statistik över vilka artister och låtar man lyssnar mest på. T ex som den här användaren: http://www.lastfm.se/user/LadyFrost/charts?subtype=artists De allra flesta musikuppspelningsprogram har stöd för att scrobbla till last.fm, t ex Spotify. Det man behöver för att använda tjänsten (som är gratis) är ett konto hos last.fm. När man scrobblat ett litet tag kan man sedan lyssna på radio på sidan med musik som påminner om det man scrobblat in.

jamendo.com samlas stora mängder musik med Creative Commons-licenser. Här kan man både ladda ner och lyssna direkt över nätet. Artisterna är jämförelsevis okända, här hittar man inte Rolling Stones eller Amy Diamond, men man kan hitta gott om bra musik om man vill prova något nytt.


 

Tipsa dina vänner:     Share on Twitter     E-mail

Taggar:


14 saker: #4 Sociala bokmärken

Postad i kategorin: 14 saker den 4 April, 2011

2 people like this post.

Att använda bokmärken eller lägga en sida som favorit är en rutin som är inbyggd i alla webbläsare.

Sociala bokmärken är ett sätt att dela med sig av intressanta saker man hittar på nätet, och samtidigt spara dem så man själv hittar tillbaka till dem oavsett vilken dator du är inloggad på. Du kan även dela med dig av dina bokmärken med hjälp av delningsfunktioner, RSS eller genom sökord “taggar/etiketter” som andra kan söka genom.

Det finns en uppsjö av tjänster på nätet för detta, men de två vi valt att lyfta i det här sammanhanget är Delicious (förklaring på Wikipedia) och Diigo (förklaring på Wikipedia).

Delicious är en mer renodlad sociala bokmärken-sida, medan Diigo använder mer grafiska funktioner för att kunna dela upp en webbsida i delar som är intressanta. Dessa kan du sen dela vidare. T ex kan du i Diigo sätta post-it-lappar på en specifik ingress som du vill kommentera, eller belysa med en överstrykningspenna det som är viktigast, för att sen dela det vidare.

I uppgiften kommer vi dock använda oss av Delicious.

Gemensamt för både Diigo och Delicious är att det finns tilläggsprogram (plug-in eller ad-on) till de flesta webbläsare, dvs du behöver inte gå in på deras specifika hemsidor för att redigera dina bokmärken, utan det är ett tillägg till dina redan befintliga bokmärkesfunktioner. Krångligt? Vi har gjort en skärminspelning för att visa hur vi menar.

En viktig sak att nämna vad gäller sociala bokmärken är det som går under namnet tag (etiketter). Etiketter är vad det låter som: små “lappar” man sätter på olika saker för att kunna sortera dem. Varje sak, i det här fallet en webbplats, kan ha flera etiketter för att man lättare ska kunna hitta just den här sidan när man letar igenom sina bokmärken.

För att ta ett exempel, det här inlägget kommer jag sätta etiketter på. Förslagsvis: Delicious, Diigo, uppgift 4, 14 saker.

Skulle jag lägga ett bokmärke jag vill dela med mig av på t ex Kolla Källan – Skolverket så skulle det förslagsvis bli: Skolverket, källkritik, Internet.

Varje specifik etikett är sen sökbar och går att sortera efter.

Skillnaden mellan kategori och etikett

Som du säkert lagt märke till finns det dels kategorier i bloggen, och nu lägger vi även till etiketter. Vad är egentligen skillnaden? Passagen har en bra förklaring på detta.

Uppgift #4 Sociala bokmärken

Till denna uppgift har vi gjort en skärmsinspelning / screencast. Den hittar du här.

(Fönstret går att förstora, tryck på symbolen längst till höger i den gråa menyraden)

Du gör den här uppgiften på valfritt sätt, vad gäller inloggning på Delicious:

Alternativ 1) Antingen väljer du att starta ett eget Delicious-konto, det du behöver är ett Yahoo-ID. Om du vill lägga till Delicious som ett tilläggsprogram i din webbläsare behöver du ha adminrättigheterna på din dator. Det går även att använda funktionen med hjälp av deras vanliga hemsida.
Alternativ 2) Vill du ej skapa ett eget konto så loggar du in på Delicious hemsida med fjortonsaker@yahoo.se och lösenord 14sakeruppgift4.
3) Kolla igenom dina egna, redan befintliga bokmärken, de du har i din webbläsare. Välj ut 2-5 stycken och lägg till dem i Delicious. Märk dem med de etiketter du finner lämpliga. Du märker säkert att du får förslag på tänkbara etiketter när du lägger in en ny länk. Du ser också hur det går till i skärminspelningen som gjorts till den här uppgiften.
4) När du sparat dina bokmärken: Plocka ut någon av de etiketter du valt och använd någon av dem för att söka reda på andras länkar inom samma ämnesområde. Du ser i skärminspelningen hur du går till väga.
5) Hur känns användargränssnittet i Delicious? Vad finns det för fördelar/nackdelar med att kunna dela sina bokmärken? Skriv några rader i kursbloggen.


 

Tipsa dina vänner:     Share on Twitter     E-mail

Taggar:  -  -  - 


#14saker: Handledning och praktisk information

Postad i kategorin: 14 saker den 14 March, 2011

0 people like this post.

# Handledning och support
Primär kontakt sker via nätet. Vi finns tillgängliga via mail och chat, även fysiska träffar sker efter överenskommelse. Frågorna och våra svar lägger vi sen upp i kursens Wiki i ett avsnitt kallat Frågor & Svar. Det är helt okej att redan nu gå in och redigera i wikin om du så önskar. Chatten kommer finnas inlagd i högermenyn på den här bloggen och vi kommer försöka att bemanna den på fasta tider. Det går även att lämna frågor där, vi ser dem nästa gång vi loggar in.

# Viktiga datum
Vi hoppas kunna genomföra en fysisk föreläsning i samband med uppgiften gällande Wikipedia, i IKT-studion, hus Key. Datum för denna blir förhoppningsvis v 15. Den kommer även spelas in på video.
29/4 13-16 har vi lagt in en workshop kring video.

# Delta på distans
Du kan välja att enbart följa 14 saker på distans, du behöver inte närvara vid fysiska träffar, eftersom all information primärt kommer läggas ut i den här bloggen.

# Redovisning av uppgifterna
Vi kommer inte påminna om de uppgifter som saknas. Huvudsaklig handledning finns tillgänglig fram till sommaren, sen sker en viss uppsamling i augusti. Du tar själv ansvar för att planera din tid och redovisa dina uppgifter med hjälp av kursbloggen, det är där vi primärt finns till och ger feedback.

Alla de uppgifter som läggs ut i kursbloggen samlas i kategorin vid namn Uppgifterna..


 

Tipsa dina vänner:     Share on Twitter     E-mail

Taggar:


#14 saker: Introduktion

Postad i kategorin: 14 saker, Information den 9 March, 2011

2 people like this post.

#1 Introduktion
#1.1 Vad är sociala medier?
Det här är vår begreppsdefinition.
Sociala medier består av tre komponenter: Teknik, användargenererat innehåll och människors sociala driv. I 14 saker går vi igenom den utveckling som skett med just webben i fokus. Vi visar på hur man kan använda webben för att kunna nätverka, knyta kontakter, ta del av och dela med sig av information eller föra en konversation med någon. Den kommersiella kraften i samhället har länge velat nå in i dessa sociala nätverk och det har under 00-talet blivit en viktig kommunikationskanal när det gäller både marknadsföring och information.

#1.2 Svenskarna på Internet
Vi är, internationellt sett, ett land med hög internetanvändning, i alla åldrar. Vi ligger i topp främst i de äldre ålderskategorierna, medan det i yngre åldrar är på ungefär samma nivå som andra välutvecklade industriländer. Siffermässigt innebär detta rent konkret att 85% av svenskarna över 16 år har tillgång till Internet i hemmet. Av dem har 97% tillgång till bredband.

#1.3 Vad gör folk på nätet?
Vi “googlar”, dvs söker på nätet med hjälp av sökmotorn Google. Det vanligaste är att söka efter hälsoinformation. Hälften av svenskarna är med i sociala nätverk och antalet fortsätter att öka främst i åldrarna över 45 år. De unga kvinnorna bloggar och det är främst i den kategorin som bloggen utgör en viktig del av deras Internetkultur. Andra sätt att skapa användargenererat innehåll på Internet är att kommentera vad andra skriver på nätet, skriva statusuppdateringar och lägga upp bilder, detta är något som majoriteten av de vana Internetanvändarna ägnar sig åt, oavsett ålder och kön.

Onlinespel (daglig användning) är ungefär lika vanligt hos alla barn i åldern 9-10 år, men den som spelar allra mest är den 13-14-åriga killen (57% använder Internet dagligen för att spela). Spelandet är oftast inte en isolerad företeelse för den som spelar, utan är en del av en rutin som omfattar även chat, e-post, videotittande, hänga på forum och skicka filer.

Även om siffrorna pekar på en ökning av Internetanvändandet för varje år, så är det viktigt att komma ihåg att hälften av Sveriges befolkning inte alls känner sig delaktiga i det nya informationssamhället. En del av ökningen av Internetanvändningen innebär snarare att redan vana användare ökar sin Internetanvändning och tid framför datorn.

Det var en liten genomgång av hur webben och användandet av den ser ut idag. Det 14 saker syftar till är att skapa lite mer kunskap kring vad den tiden kan tänkas ägnas åt.

Fördjupning och källor:

Vill du läsa mer om Svenskarna och Internet?

Den statistik som vi baserar detta avsnitt på går att läsa i sin helhet i publikationen Rapport: Svenskarna och Internet 2010 samt i en mer läsvänlig webbversion: Svenskarna och Internet, Olle Findahl)

Det som skedde under 00-talet på webben har Anna skrivit om i inlägget Från BBS till Twitter – en personlig bakgrundshistoria.

#1.4 Linköpings universitet i sociala medier
Vi har en webb, och är därmed påverkade av den utveckling som sker inom webbkommunikation. Vi arbetar med en hel mängd olika målgrupper och webben erbjuder olika sätt att kommunicera. Från centralt håll på Linköpings universitet har vi valt ut ett antal kanaler som vi bevakar, förser med innehåll och underhåller. Här är en kort lista på var vi finns närvarande idag.

Sida på Facebook – 6427 likes och en väl fungerande kanal för intern kommunikation, studentrekrytering och en sida för frågor och nätverkande i samband med antagningsbeskeden och nolle-p.
Våra bloggar – består främst av studenter som bloggar, men även Studenthälsan, Karriärcentrum, lärare och forskningsgrupper finns representerade. I nuläget får vem som helst på LiU börja blogga, så länge man håller sig till allmänna webbregler vad gäller god ton, upphovsrätt och inläggen ska på något sätt ha en anknytning till LiU. Det bloggverktyg vi använder heter WordPress.

Twitter – där har vi testat en del, det finns idag ett primärt konto @liu_universitet, med nyheter på svenska som används för omvärldsbevakning, nyhetsdistribution och proaktiv information. Det kontot har idag 796 som följer det som skrivs. Andra konton som vi använder är @liu_university, @liu_student och @liualumni . Skillnaden mellan dessa konton är att det första har en faktisk person som bevakar kanalen, de andra får sitt innehåll från våra nyhetsflöden. Undantaget är alumnitwitter som också har en faktisk person bakom. Givetvis finns det även en hel del studenter, lärare, anställda, föreningar, sektioner och kårer på Twitter. Det vi försöker med Twitter är att tagga alla våra inlägg med söktaggen (hashtag) #LiU.

YouTubevår YouTubekanal finns till för videomaterial från hela universitetet, men kriterierna är att det ska vara professionellt gjorda filmer. Där finns inte heller något pedagogiskt material.

I nästa inlägg kommer själva uppgiften till #1 Introduktion. Uppgiften kommer publiceras den 14/3 klockan 14:00.


 

Tipsa dina vänner:     Share on Twitter     E-mail

Taggar:


Webb, IKT och sociala medier

Anna
Den här bloggen handlar om kommunikation, främst den som sker med hjälp av webben. Fokus ligger på det som kallas sociala medier och IKT/ICT (informations- och kommunikationsteknik) och hur det går att relatera till verksamhet på Linköpings universitet.

Vi som skriver här heter Anna Söderström (IKT-studion), Sara Råsberg (Kommunikationsavdelningen/TFK) och Linnea Björk Timm (IKT-studion).



Sök i bloggen

Sidor

Kategorier

Mest bloggat om

14 saker 14saker 23 things bambuser bibliotek blogg chat Facebook forskarbloggar livestreaming policy RSS Slideshare streaming Tweetdeck Twitter wikipedia

Arkiv



Länkar





Tipsa dina vänner!

  Share on Twitter     E-mail

Metadata



Detta är en personlig webbsida och information framförd här representerar inte Linköpings universitet. Se även Policy för www-publicering vid Linköpings universitet.

This is a personal www page. Opinions expressed here do not represent the official views of Linköpings universitet. Please refer to Linköpings universitets wwwpolicy.



Sociala medier vid LiU drivs av WordPress