Sociala medier vid LiU

1 people like this post.

Och så var de plötsligt där. De sponsrade länkarna inbäddade i flödet du ser när du loggar in på Facebook.

*paus för reaktion*

Har du ens tänkt på dem? Är du ens inloggad tillräckligt ofta för att se vad som skett? Reaktionen har på sätt och vis uteblivit och däri ligger Facebooks viktigaste utmaning för framtida utveckling. Användarnas passivitet. Användarnas benägenhet att bara rycka på axlarna och faktiskt bry sig om andra, betydligt viktigare saker.

Webben och dess sociala utveckling blomstrar. Det är kanalerna som kommer och går, som likt Lunarstorm, dansar rätt många somrar men sen är så stendött att det läggs ner. Nu har dessutom Facebook krav på vinst från aktieägare som köpt väldigt högt prissatta aktier och vill se sin investering bli just en god investering.

Tidigare förändringar i Facebook har skapat reaktioner, det har twittrats som bara den om uppdateringar och grupper har om och om igen startats med titlar som “Vi som vill ha tillbaka det gamla Facebook”. Facebooks hantering av upphovsrätt och sekretessinställningar har flera gånger behandlats i media. Nu kan det på sin höjd komma en trött liten statusuppdatering om “den jobbiga nya tidslinjen”. Men det är bara en person, som inte orkar bry sig tillräckligt för att starta en protestgrupp.

Facebooks användare har slutat bry sig! Nästa steg blir att sluta dela med sig av innehåll, för att successivt nästan glömma bort att logga in för att överhuvudtaget ta del av informationen. Det är inte så konstigt att Facebook i nuläget, istället för att utveckla en egen applikation, raketen Instagram (en mobil fototjänst för iPhone och nu även Androidtelefoner som ger användarna möjlighet att dela enbart bilder med varandra, bilder som går att redigera med hjälp av toningar, raster och filter). Frågan som hängt i luften sen uppköpet har varit hur Facebook nu ska använda denna tjänst? Det är inte första gången “jättar” inom sociala medier köper upp populära uppstickare. Frågan är om detta köp kommer engagera de egna användarna igen?

Det ska bli intressant att följa hur vi använder eller inte använder Facebook framöver för vårt fortsatta sociala samspel på webben.

3 people like this post.

De senaste dagarna har diskussionerna kring förändringarna i Facebook gått heta i olika forum. Under en period på Twitter dominerade inlägg med #f8 flödet och genast började funderingar florera kring vad folk vill visa och inte visa på Facebook. Ett rykte som dock baseras på en viss missuppfattning spreds fort.

Du kanske har sett statusuppdateringar i stil med:

“Vore najs om du kunde redigera vilken information du och resten av världen kan se om mig under “Prenumererar”. Avmarkera gärna “Kommentarer och gilla-markeringar” & “Annan aktivitet”. Du hittar “Prenumerera” genom att ställa pekaren över mitt namn.”

Till saken hör att det som sker är att du inte längre får några uppdateringar från den personen i ditt eget flöde. Det justerar inte vad den personen eller du själv delar vidare till alla andra.

Är du orolig över vem som kan se vad måste du gå in under Sekretessinställningar. Du hittar dem till höger, högt upp på sidan.

Där kan du sen ställa in vem som ser vad av det du skriver, postar, taggar, och kommenterar på Facebook. Det många missar är att det i grundinställningarna oftast är en rätt öppen tillvaro, tills du själv gått in och redigerat.

Så, se över hur du delar saker vidare, då kommer det kännas lite lugnare i båten, när förändringarna som ska ske gradvis de kommande månaderna sköljer över oss.

1 people like this post.

Universitetsvärlden på Facebook

Hälften av alla svenskar finns idag på Facebook. Det kräver en liten fördjupning och även en slags förklaring kring hur vi som universitet använder Facebook redan idag.

Facebook anses vara världens största sociala nätverkstjänst med över 600 miljoner användare (mars 2011). Genom plattformen delar du med dig av länkar, bilder, youtubeklipp, chattar och interagerar med dina “vänner”. Facebook är skapat för att användas av den enskilde individen men med tiden har allt fler företag och statliga organisationer valt att använda kanalen. Det tog fart på allvar när Facebook lanserade det som till en början kallades fan page / fan-sida, då du kunde bli ett fan av ett specifikt varumärke.

Hur man använder Facebook som kanal i professionellt syfte, varierar beroende på organisation och företag.

Några exempel:
Norrköpings tidningar publicerar nyheter från sin webbsida via Facebook.
Arbetsmiljöverket använder sin sida som både publiceringskanal och kundtjänst, de svarar helt enkelt på användarnas frågor via sidan.
Trafikverket använder sin Facebooksida på liknande sätt som Arbetsmiljöverket.

Universitet på Facebook
Om du vill få en överblick gällande hur universitet och högskolor i Sverige använder Facebook, så har John Wedderburn skrivit två riktigt bra, sammanfattande blogginlägg om detta: Swedish universities and social media – Facebook. John jobbar idag på Malmö högskola och har även arbetat på Lunds universitet.

Varför finns Linköpings universitet på Facebook?
Linköpings universitet startade sin närvaro på Facebook i april 2009, men det var först hösten 2009 som det började publiceras Facebook-anpassat innehåll. Tidigare hade innehållet i stort sett bestått av en direkt spegling av de nyheter som syns i LiU-nytt.

Primärt är Facebook intressant ur ett studentrekryterings- och studentinformationsperspektiv, det är en kanal där majoriteten av alla i åldern 18-24-år befinner sig och därför är det viktigt att ta tillvara de möjligheter kanalen ger vad gäller publicering av lite mer informellt innehåll. Det finns verktyg för att publicera bilder och videoklipp, utan att för den delen behöva ha reklambyrå-standard på materialet vid varje publicering.

I takt med att Facebook växer i Sverige även i andra åldersgrupper, är det viktigt att fortsätta jobba med närvaron som universitet på Facebook. Att en person vill knyta sig till sitt universitet, oavsett om det är som blivande, nuvarande eller tidigare student eller om det är fråga om anställda eller andra intressenter, så ger det oss som universitet en möjlighet till en lite annan, enklare typ av kommunikation. Vi bör befinna oss där folk är, helt enkelt.

Konkreta tips!
Det finns en del tips för en bra närvaro i en kanal som Facebook och det är bland annat att länka samman den webbnärvaro som finns, med hjälp av Facebook. Låt inte en kanal stå helt allena, utan försök att få snurr på flera kanaler genom att länka ihop dem. Återanvänd all den information som redan produceras, innehåll finns ju redan.

Facebooksidan ska även vara publik, dvs du ska inte behöva logga in på Facebook eller ens ha ett konto på Facebook för att kunna se vilken typ av information vi väljer att lägga ut.

Men närvaron kräver vissa saker också:
- Ett visst redaktörsskap av dem som är adminstratörer: Vad ska publiceras? När? Hur ofta?
- Bra samarbete med dem som förväntas bidra med innehåll.

Hur jobbar vi med Facebook idag?
I nuläget försöker vi publicera max 1-2 inlägg per dag (vardag). Fokus ligger främst på att komplettera den information vi lägger ut med någon form av bildmaterial. Vi blandar information om vad som händer i studentvärlden, med korta inspel om aktuell forskning, studentinformation, alumninyheter, vi lyfter med jämna mellanrum våra bloggare (studenter primärt), och vi skriver alltid våra uppdateringar på både svenska och engelska. Vi länkar också till de verksamheter som är LiU-relaterade och som också finns på Facebook. Vi ser också till att svara på frågor och ge respons på de kommentarer vi får inom rimlig tid. Dessutom håller vi sidan hyfsat fri från spam och reklam som inte är student/universitetsrelaterat. I nuläget är vi främst 2 stycken som administrerar sidan, med viss förstärkning under specifika perioder (15 april, antagningsperioden under sommaren, nolle-p).

Utvecklingen är inte hela tiden nyskapande
Det intressanta i utvecklingen inom sociala webben i stort, är att det hela tiden pendlar mellan det nischade och det breda. När en kanal består av precis varenda kotte, ja, då är det alltid en grupp av människor som känner att “alla”-epitetet skaver och bryter sig ur och skapar en slags subkultur någon annanstans. En del går t o m så långt att de bryter med internet helt, medan andra hittar någon annan social nätverkstjänst, som ger en lite större känsla av exklusivitet än den där verkligen ALLA finns tillgängliga. Det går att se både inom bloggvärlden, inom mikrobloggar och sociala nätverkstjänster.

Slutligen några ord om rollen som privat kontra professionell
De sociala nätveken har ställt frågan om identitet till sin spets, vem är du och när? Det har debatterats hett om anställda ska få “facebooka” på arbetstid och kritiska uttalanden om arbetsgivaren som gjorts via Facebook har lett till att anställda har förlorat jobbet.

Det handlar dock inte bara om vad du gör på din arbetstid och vad du tycker om din arbetsgivare, det handlar också i allra högsta grad om integritet. Jobbar man professionellt med sociala medier på något sätt föreslår vi därför att man skaffar sig olika användarkonton, alltså ett privat och ett som används i jobbet. Detta är i första hand för att du som privatperson inte ska bli direkt kopplad till den datan som skapas, lagras och sprids i din tjänst.

Sen kommer man rätt långt på det där som vi tjatat om som ett mantra:
Sunt förnuft!

Läs de tidigare inläggen som handlar om sociala nätverkstjänster:
14 saker: #8 Sociala nätverkstjänster
14 saker: #8 Sociala nätverkstjänster – för professionellt bruk

0 people like this post.

Internet i sig är på sätt och vis en enda stor social nätverkstjänst.

Men…det vi är ute efter i den här uppgiften, är de tjänster som utvecklats med hjälp av internet och som i förlängningen har gett oss den sociala nätverkskultur på nätet som lagt grunden för framgångarna med t ex Facebook.

En kort historik
Det började med något som kallas BBS (Bulletin Board System), ibland översatt till elektronisk anslagstavla. Enkelt förklarat: Väl ute på internet kunde du från tidigt 80-tal, koppla upp dig till denna anslagstavla och lämna meddelanden, få svar och svara på andras meddelanden.

Med tiden blev internetuppkoppling billigare och snabbare. Det dök upp gratis bloggverktyg, men även gratis forumverktyg. Det innebar att i stort sett vem som helst med en internetuppkoppling, kunde starta ett forum, relativt enkelt. Communities och forum dök upp kring alla möjliga tänkbara ämnesområden, och har varit en naturlig del av innehållet på internet sen 90-talet.

Utvecklingen under 00-talet
Tekniken gjorde det i förlängningen möjligt för användarna att enklare dela med sig av innehåll, såsom bilder, kommentarer, chatkonversationer, blogginlägg. Det som blev tydligt i början av 00-talet var att den relativt anonyma tillvaron i ett forum, där du oftast använde ett alias, byttes mot en lite mer öppen närvaro. Fler och fler gick med i nätverk såsom Lunarstorm, med sitt faktiska namn. Din person blev viktigare än den hobby du tidigare nätverkat kring. Den sociala interaktionen från det analoga livet fortsatte även på nätet.

Facebook
Facebook grundades 2004 och var till en början hårda med att det skulle vara riktiga personer bakom de konton som skapades. Du var också tvungen att i början verifiera att du faktiskt var en universitetsstudent genom att registrera kontot med hjälp av din studentmailadress. Detta har nu ändrats och Facebook är öppet för egentligen alla över 13 år. Nästa steg i utvecklingen har varit att du kan logga in via Facebook för att kommentera artiklar på tidningssidor, skriva i forum som inte är Facebookrelaterat och dylikt.

Andra sociala nätverkstjänster, forum och communities
Det finns en anledning till varför det här avsnittet inte heter uppgift #8 Facebook. Även om Facebook dominerar i folks medvetande, så finns det även ett stort antal forum som ofta dyker upp vid Google-sökningar, som fortsätter ha ett stort besökarantal och interaktion, trots att de i många fall använder en teknisk plattform som sett likadan ut de senaste 10 åren. Funktioner som dela bilder, blogga och nätverka finns med, men den viktigaste skillnaden mellan dessa och Facebook är att du i dessa forum kan hamna i diskussioner med människor du inte alls känner.

Familjeliv
Ett forum som hamnar högt upp när du söker i Google på alla möjliga ämnesområden är Familjeliv. Du kan logga in med hjälp av ditt Facebookkonto, men de flesta skriver under alias. Familjeliv beskriver sig själva som “Sveriges största mötesplats för vuxna, med fokus på familjelivet, förälder, graviditet och barn.” Forumet har över 100 000 användare och över 50 miljoner inlägg, det skrivs med andra ord en hel del inlägg på denna sidan och de handlar om allt från graviditet, namnval och barnkläder till otrohet, genus, och försäkringar.

Flashback
I ett sånt här inlägg går det inte att utelämna det forum, som är en av Sveriges mest besökta hemsidor. Flashback. Forumet startade år 2000 och är känt för att ha diskussionstrådar om precis allt och det helt utan censur. Det diskuteras droger, kändisskvaller, politik och många trådar går ut på att ta reda på allt det där som journalisterna inte skriver om i sina artiklar. Bland annat i pågående eller ouppklarade rättsfall.

För att gå runt Sveriges regler vad gäller moderatorer som granskar inläggen innan publicering, flyttades driften av Flashback till Storbritannien som inte har lika hårda lagar. Idag granskas alla inlägg först efter publicering. En del menar att Flashback i sig har revolutionerat journalistiskt grävande, andra menar att det verkligen är fråga om internets utmarker.

Bukefalos
Ett annat forum som också är värt att nämna är Bukefalos, Sveriges största hästforum. Allt som avhandlas här är dock inte hästrelaterat då det finns ett flertal forum för andra intresseområden och några öppna “snackforum”. Eftersom forumet har en stor användarbas, drygt 33 000 användare, så avhandlas många ämnen per dag och många av de aktuella ämnena i samhället i stort.

Bukefalos skiljer sig en del från Flashback och Familjeliv eftersom det är hårdare modererat än det förstnämnda och har en tydligare centrering kring ett specifikt intresse. Det sistnämnda innebär att det inte är ett tvärsnitt av befolkningen som befinner sig på Bukefalos, utan i huvudsak personer med ett hästintresse. Detta speglas också i vilka ämnen som tas upp utöver de hästrelaterade.

Det här var första delen i informationsavsnittet gällande sociala nätverkstjänster. I nästa del kommer vi diskutera sociala nätverkstjänster för professionellt bruk. I del tre kommer vi fördjupa oss lite mer kring universitet på Facebook.

1 people like this post.

Jaha. Nu har vi dem där, över 6000 personer som valt att följa oss på Facebook. Som har visat engagemang, gett oss feedback och dykt upp på casting till utbildningskatalogen och nätverkat inför terminsstarten. Själv blev jag så glad så jag störtade ut i ett vintrigt Östergötland och gjorde snöänglar. Men sen då?

Vad ska man göra med 6000 likes på Facebook?

Förhoppningsvis lär vi oss något om kanalen, om behovet av intern kommunikation med befintliga studenter och använder det i framtida kommunikation. Att det tagit snurr i just den här kanalen, är egentligen ett bevis för att framtiden kommer kräva mer målgruppsanpassad kommunikation.

Vi behöver forma vår kommunikation efter de kanaler vi vill använda för att nå vår målgrupp.

Rent krasst: Gör vi inte det, kommer en teknikvan målgrupp vända sig till någon annan som är bättre på det.

Utmaningen är att våga vara mer specifik, välja sina kanaler utifrån ett målgruppstänk och sen ha is i magen och våga välja bort. En trycksak må vara kraftfull, den går att ta på, men hur vet vi egentligen vad den skapar för reaktioner? Och borde inte ett universitet vara högst intresserade av att skapa kommunikation som faktiskt skapar dialoger, diskussioner och kunskapsspridning, även bortom de traditionella arenor som vi redan äger?

3 spaningar inför framtiden

1. Ge en dimension till, till det innehåll vi redan skapar
Min förhoppning för specifikt Facebook, gäller egentligen webben som helhet, med de kanaler som känns relevanta. Vi ska fortsätta visa upp vår verksamhet med hjälp av bilder, blogginlägg från vår egen webb, filmklipp, vi ska ge respons i den utsträckning kanalen kräver. Men vi bör även använda möjligheterna att kommentera det andra skriver om oss.

2. Se utvecklingen som möjlighet snarare än problem
Utvecklingen visar även att utvecklingen inom webbkommunikation även ger oss möjligheter att vara mer flexibla, även om många befarar att det kommer innebära mer arbetsuppgifter och problem att “stänga av” jobbet. Det är viktigt att hitta sin egen nivå, men också försöka se möjligheterna. Telefontider kan kompletteras med chattider. Möten kompletteras med videoklipp för den som inte kan närvara. För att visa på en mer “levande” och uppdaterad hemsida kan en blogg vara ett viktigt hjälpmedel att nå ut med sin information.

3. Proaktiv omvärldsbevakning – om vi vill äga frågorna och underlätta kriskommunikation
Den tredje möjligheten med kommunikation inom webb och sociala medier kommer förr eller senare bli ett krav. Det är att arbeta mer proaktivt med den kommunikation som ska distribueras. För att upprätthålla trovärdighet gäller det att även våga erkänna sina fel och brister, lyfta det som inte alltid är särskilt bra nyheter. Det bör även göras med en avsevärd snabbhet. Hettar diskussioner till kring vissa ämnen, som även ett universitet kan bli inblandade i, är det aldrig fel att visa att man vågar ta i det. Att komma med ett pressmeddelande 2 veckor efter en debatt tagit fart inom sociala medier är inget att ha. Däremot bör man redan innan en nyhet släpps ha ett proaktivt tänkande, kan det här ta fart? Vad ska vi säga då? Och vem ska säga det?

Låt mig ta ett aktuellt exempel för vår del
Att vi toppar ligan vad gäller antalet studenter som avstängts för fusk under 2010 är minst lika viktigt att kommunicera ut, som den fantastiska nyheten att vi är ett av få universitet som fått examensrätter för alla våra inriktningar på lärarprogrammet. För om inte vi tar i alla de frågor som även kan innebära negativ publicitet för universitetet, så kommer definitivt någon annan göra det.