Samverkan – forskning på Tema Teknik och social förändring bortom akademin

Postad i: Allmän den 15 December, 2017 av melre87

1 people like this post.

Vad är Tema T:s syfte? Hur gör medarbetarna för att nå ut med sin forskning och hur bidrar den till samhällsutvecklingen? Ericka Johnson, tidigare biträdande avdelningschef, skrev ett reflekterande blogginlägg om detta.

Tema T började som en önskan om nära kontakt mellan universitetet, den svenska regeringen och samhället, med målet att tillhandahålla en kunskapsbas om teknikens roll i samhället och att underlätta specifika forskningsprojekt om frågor som berörs. Det här är en uppgift som avdelningens medarbetare alltid har tagit på allvar – och gör än i dag. Även om villkoren som vi brukar tala om angående vårt sociala engagemang har förändrats genom åren (kunskapsbas, social relevans, tredje uppgiften, samarbete, samverkan…) finns vi fortfarande till för att både delta i akademiska samtal och förse teknikanvändare, designers och skapare av policys med akademisk insikt om teknik och social förändring.

Sociala debatter leder till forskningsfrågor
Formen och konturerna av de sociala institutionerna som vi interagerar med har förändrats genom åren, liksom metoderna vi använder för att kommunicera med dem. Likaså har våra forskningsintressen förändrats: I dag fokuserar vi på frågor om hållbarhet, miljöteknologier, energi, hälsa, kunskapsöverföring och hur vi tillskriver saker värde; människor och tjänster. Ändå är vår önskan och vilja att låta sociala förändringar och samhällets behov forma inriktningarna på vår forskning ännu lika stark, precis som våra ansträngningar att dela våra resultat med en bred och mångfaldig publik. Som Ingelstam och Schiller skrev om Tema Teknik och social förändring 1981, leder de sociala debatterna om teknik och teknologiska system till forskningsfrågor som är grundläggande för den vetenskapliga studien om människor och samhälle, nu som då.


Foto: Ericka Johnson

Tema T formades utifrån idén om att vår forskning skulle matas in direkt i regeringspolicys och olika statliga myndigheter och institutioner. Den här uppgiften känns fortfarande av starkt på avdelningen. Många av våra forskare presenterar sitt arbete för myndigheter, tjänstgör i utskott och referensgrupper, producerar eller samarbetar med granskningar och utvärderingar samt håller i utbildningspass för anställda på dessa avdelningars begäran, ofta även utanför Sverige. Och hur trevligt det än är att bli inbjudna att arbeta med och för statliga organ – ofta genom långvariga samarbeten – har vi också tagit på oss själva uppgiften att tillhandahålla statliga verk med våra resultat och drivit på direkta förbindelser genom ”think tanks” och andra forskningskonstellationer samt aktörer med intentionen att styra både politiken utanför och forskningen inom Tema T.

Ursprungligen delades kunskap producerad på Tema T med allmänheten, ofta med starka undertoner av ”folkbildning”. Det här tog många former, som kvällskurser och föreläsningar på platser där ”den intresserade publiken” kunde finnas: bibliotek, museum, festivaler… I dag har våra kvällskurser blivit ersatta av kurser som hålls utanför universitetet – för myndighetsanställda, professionella grupper och kommersiella intressenter. Platserna som vi håller offentliga föreläsningar på har också utvecklats och expanderat. Bibliotek, museum och festivaler utgör fortfarande en kärna i vår spridningspraxis, men vi talar till publik även på andra platser, ibland som inbjudna gäster och ibland organiserar vi dessa möjligheter själva.

Ett förändrat medielandskap
Medielandskapet har förändrats dramatiskt sedan Tema T:s tidigare dagar, och vi tar nu fasta på nya sätt att nå både gamla och nya publiker. Flera av oss försöker att använda Twitter och Facebook. Vi har också börjat inverka på Wikipedia genom att inkludera våra resultat och kunskaper på deras sidor, ibland bidrar vi till redan existerande sidor och andra gånger skapar vi våra egna. Poddsändningar är ett annat sätt som vi sprider våra fynd på, inte minst genom New Books Networks podcast och Energimyndighetens poddradio. Och ett antal av oss bloggar, somliga på våra egna bloggar och andra som gästbloggare i ämnesspecifika forum. Hur som helst är vi fortfarande väldigt aktiva i traditionella medier som nyhetstidningar, tidskrifter, radio och tv. Våra resultat citeras ofta av journalister, men forskare på avdelningen skriver också egna debattartiklar och kommentarer. Dessutom har vi insett vikten av att publicera vårt arbete i ett tillgängligt, populärvetenskapligt format, som tillägg till rapporterna, de vetenskapliga tidskriftsartiklarna och böckerna som är vår primära akademiska produktion. Vår avdelning har sin egen skriftserie för praktiker (Perspektiv på tekniken) och forskare publicerar även sitt eget arbete på andra tillgängliga sätt.

Med och för samhället
Vi hittar också nya och innovativa sätt att arbeta med och för samhället. Vi ser till att organisera möjligheter att ge tillbaka våra resultat och insikter till våra intressenter och till fältet. Det här får oss att gå tillbaka till våra forskningsplatser och dela våra resultat. Ett sätt som vi har direkt inverkan med våra forskningsresultat på är genom att forma utbildningar för praktiker och professionella i våra undersökningsfält. Dessutom används våra avhandlingar, rapporter och böcker i undervisning utanför universitetet, ofta i professionella kontexter.

Och självklart undervisar vi även – både på grund- och doktorandnivå – folk som kan ta vår forskning med sig när de hittar arbete utanför universitetet. Vårt samhällsplanerarprogram på grundnivå tar Tema T:s forskning till nya sammanhang. Och våra doktorander har hittat vägar både innanför och utanför akademin.

Kortfattat spelar forskning och utbildning på Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet, en viktig roll i att informera regeringspolicys, utbilda allmänhet, skapa allmän opinionsbildning och tillhandahålla en vetenskaplig bas för social förändring och kollektiva angelägenheter.

Översättning och bearbetning: Melinda Reyes Hiltunen


 


Spänningen med skatter får Lotta att resa

Postad i: Allmän den 8 December, 2017 av melre87

1 people like this post.

Det är inte varje dag biträdande lektor Lotta Björklund Larsen är i Temahuset. Bara under terminen har hon varit i flera olika länder och föreläst.
– Det blir som en ketchupeffekt, sa Lotta när jag träffade henne. Plötsligt händer allt på en gång.


Foto: Melinda Reyes Hiltunen


Lotta Björklund Larsen är från början nationalekonom,
men nu verksam som socialantropolog. Hon intresserar sig främst för skatter och vad som får folk att betala dem – eller inte betala dem.

– Skatter skapar relationer och ekonomiska utbyten, säger hon, som tycker att skatter forskningsmässigt är bland det mest spännande som finns.


Foto: FairTax

Den 21 november bjöd det fyraåriga, tvärvetenskapliga forskningsprojektet FairTax – som Lotta är en del av – in till ett öppet seminarium i Bryssel. Detta var i samarbete med COFFERS, ett annat forskningsprojekt som också finansieras av Horizon2020. Seminariet handlade om hur rättvisa och hållbara beskattningar samt sociala policys kan öka den ekonomiska stabiliteten hos EU-länderna.

Tema T:s Lotta Björklund Larsen gjorde där ett kortare inlägg med namnet “Comparative Cooperative Compliance”. Hon redovisade forskningsresultat från Nederländerna, Storbritannien och Sverige om denna samarbetsmodell mellan skattemyndigheter och multinationella företag.

Blir du nyfiken på Lottas föredrag? Då kan du ovan lyssna på en videoinspelning från konferensen “Transparency and fiscal engagement: towards a shared fiscal morality” som hölls i Barcelona. Lotta utgår där från sin senaste bok.

 
Foto: www.liu.se

Lotta Björklund Larsen är alltså även aktuell med boken Shaping Taxpayers: Values in Action at the Swedish Tax Agency (2017) som hon har skrivit om här. Hon har också varit med i samma podcast som Ericka Johnson varit med i, New Books Network, och pratat om boken. Lyssna här.


Foto: Privat

På bilden ovan syns vår socialantropolog ihop med Lynne Oats (TARC) och Ulf Johannesson (Skatteverket) under en kurs i London. Lotta Björklund Larsen och Ulf Johannesson ansvarade för föreläsningarna tillsammans med Diana Onu (University of Exeter).

Kursdeltagare var 17 medarbetare på HMRC, Danske Skat och skotska skattemyndigheten samt akademiker från 9 olika universitet.

– Det var otroligt roligt och gav spännande diskussioner med erfarna skatteanalytiker och akademiker, alla med sina olika perspektiv och kunskaper, kommenterade Lotta, som nu är nyligen hemkommen från Washington där hon den 1 december var internationell gästpanelist.

Läs även om Lotta Björklund Larsens doktorand Nimmo Elmi här.

Melinda Reyes Hiltunen


 


Intervjun: Anna Wallsten om att disputera

Postad i: Allmän den 30 November, 2017 av melre87

1 people like this post.

Hallå där, Anna Wallsten, som disputerar imorgon den 1 december med avhandlingen “Att uppföra ett smart elnät: Om mobiliseringen av föreställningar, användare och materiella ting i ett svenskt demonstrationsprojekt” i VAL, Vallfarten kl. 13.15.


Anna Wallsten, pirrig inför disputationen. Foto: Melinda Reyes Hiltunen

Vad fick dig att välja smarta elnät som ämne?
– Det har ju inte bara tekniska innefattningar, utan visionerna kopplade till det här hajpade begreppet innehåller spänningar mellan föreställningar och hur det ser ut i praktiken.

Hur intresserad är du av elnät i sig?
– Väldigt lite. Eller jag tycker i och för sig att det är en cool maskin, jag är fascinerad av hur den är uppbyggd, men på ett djupare plan är jag inte så intresserad. I avhandlingen intresserar jag mig framför allt för förväntningarna kopplade till visionen om det smarta elnätet. Elnätet är då bara, ja vad ska man säga, det spelar en roll som möjliggörare för att i storskalighet visa olika visioner kopplade till begreppet.

Hur hamnade du på Tema T?
– Jag ville forska och var i grunden STS-ingenjör med en examen i ekonomi. Jag ville fortsätta med STS och tvärvetenskap.

Vad är det du gillar med att forska?
– Att ge mig hän på djupet, spendera tid på att lära mig mer om något som jag inte kan sedan tidigare. Nyfikenheten är en drivkraft. Jag gillar friheten… Att ha analytiska samtal med någon annan, diskussioner med människor som har tänkt mycket. Att lyssna på andra och få andra perspektiv på omvärlden. Jag gillar också att ge en röst åt det som inte är med i den offentliga diskursen, belysa aspekter som glöms bort eller som till exempel politiker inte är medvetna om.

Hoppas du på att påverka politiker med din forskning?
– Ja, det får man nog säga att jag hoppas. Jag hoppas att de kan våga bryta med tanken att allt ska vara inrättat efter marknadsekonomin. Smarta elnät förutsätter elanvändande kunder, men för att kunna förändra något måste man tänka annorlunda om hushåll. I mitt material har jag sett väldigt engagerade medborgare, och de tas inte riktigt upp i de ramverk som finns i dag.


Doktorandfågel i Tema T:s fikarum. Flyger. Foto: Melinda Reyes Hiltunen

Vilka är det du har intervjuat till din avhandling?
– Jag har följt ett demonstrationsprojekt, Smart Kund Gotland, och intervjuat hushåll som varit del av det. Jag har också intervjuat prosumenter och tittat på dokument av experter.

Jennie C. Stephens från Northeastern University i Boston, USA ska vara din opponent. Har du fått vara med och bestämma det, eller hur går det till?
– Det bestäms i samråd med huvudhandledare. Det som känns bra med att ha någon från USA är att kanske få andra perspektiv utifrån. Jag hoppas att det blir en intressant diskussion och att jag får frågor som visar att andra tänkt på mitt material på sätt som jag kanske inte själv gjort. Det ska bli spännande att höra vad de upplevt som mest intressant i läsningen, att få deras perspektiv.

Vad tycker du själv var mest intressant?
– Att vara på Gotland och få chansen att följa ett konkret fall på djupet. Jag har ju verkligen fått följa deras vardag och sett ett engagemang som förvånade mig. Det fanns riktiga eldsjälar som använde solpaneler och stängde av elen när de inte var hemma, det tas inte tillvara på.


Förväntansfull. Disputationen närmar sig. Foto: Melinda Reyes Hiltunen

Jag har hört att du ska fortsätta som postdok. Vad ska du göra då?
– Ja, jag börjar i januari och ska fortsätta forska om smarta elnät, men med fokus på digitalt utanförskap. Bilden av användaren verkar nämligen idealiserad. Vad händer med dem som hamnar utanför? Vilka får vara med på tåget och varför, och vilka blir konsekvenserna för den enskilde som inte får vara delaktig?

Ska du åka till Gotland igen?
– Nej, den här gången hoppas jag på Umeå eller Järvafältet. Norra Sverige känns spännande ur ett exkluderingsperspektiv.

Sista och kanske svåraste frågan nu då. Vad skulle du säga till Anna när hon började som doktorand, om du kunde ge henne något råd?
– Don’t do it! Haha. Nej, vad skulle jag ha sagt… Jag har lärt mig väldigt mycket som är svårt att sätta ord på. Men kanske att när tuffa saker händer, inte få panik utan bara jobba på. Det löser sig med tiden. Känslan av att “det här kommer inte att gå” kan vara förödande, men då får man backa några steg och ta det lite lugnt. Jag skulle kanske också säga att man inte är ensam, men det visste jag nog redan. Och skriv på! Jag trodde länge att jag skulle kunna klura ut i huvudet hur jag skulle göra, men det bästa är att alltid fortsätta skriva och sätta ord på tankarna. Det rådet fick jag i och för sig av min handledare också, men jag fattade nog inte fullt ut då att det verkligen är ett skrivande arbete. Du kommer att skriva om 20–40 gånger, så första utkastet måste inte vara perfekt.

Läs mer om Anna Wallstens forskning på hennes medarbetarsida.
Här finns avhandlingen.

Melinda Reyes Hiltunen


 


Besök från Chicago för HS

Postad i: Allmän den 27 November, 2017 av melre87

1 people like this post.

Vad kul med så många nya följare och likes på sociala medier!

Tema T finns på Facebook här (svenska) och här (engelska).
Även Twitter går det att följa oss på, här (svenska) och här (engelska).
Som ni kanske har sett söker vi just nu en ny professor och är tacksamma för all hjälp att nå de mest passande kandidaterna. Sista ansökningsdag är den 15 januari 2018. Klicka här om ni vill läsa utlysningen.
Redan nu på onsdag får vi dock besök av en duktig professor, nämligen Wendy Espeland från Northwestern University, Chicago. Det blir ett högre seminarium i lokalen Lethe 13.15–15.00. Postern som har synts på Campus ser ni även nedan.

Det högre seminariet handlar alltså om universitetsrankningars inverkan på högre utbildning, men mer generellt forskar Wendy Espeland inom områden som organisationer, kultur och juridik.

Melinda Reyes Hiltunen


 


Aktuell bok: Gendering Drugs

Postad i: Allmän den 22 November, 2017 av melre87

1 people like this post.

I årets andra nummer av alumnitidningen LiU Magazine publicerades ett reportage utifrån Ericka Johnsons bok Gendering Drugs: Feminist Studies of Pharmaceuticals (2017). Nu finns artikeln även att läsa på svenska här och på engelska här.


Ericka Johnson, universitetslektor på Tema T. Foto: Anna Nilsen

Ericka Johnson är universitetslektor på Tema T och skriver själv på sin medarbetarsida att hon forskar om medicinska teknologier och materiell-diskursiva praktiker kring kroppen. Gendering Drugs, som hon är redaktör för, är resultatet av ett femårigt forskningsprojekt finansierat av ERC. Deltagarna har bestått av forskare från Tema T, Tema Genus och avdelningen för sociologi på Lancaster University, England.

Ericka har även medverkat i flera radioprogram/podcasts, t.ex:

På Tema T är Ericka del av forskarkollektivet P6: Kropp, Kunskap, Subjektivitet.

 

Melinda Reyes Hiltunen


 


Sök i bloggen

Sidor

Kategorier

Mest bloggat om



Arkiv

Metadata



Detta är en personlig webbsida och information framförd här representerar inte Linköpings universitet. Se även Policy för www-publicering vid Linköpings universitet.

This is a personal www page. Opinions expressed here do not represent the official views of Linköpings universitet. Please refer to Linköpings universitets wwwpolicy.



Tema Teknik i social förändring drivs av WordPress