Arkiv för January, 2017

Jagar pyramider

Postad i kategorin: Att läsa fysik (kandidatexamen), Fritid, Kandidatarbete, Självstudier den 31 January, 2017

0 people like this post.

 

Hallå!

 

Skärmavbild 2017-01-31 kl. 23.48.49

 

Sådär ser det ut nu, jag tror att den pyramidliknande grejen i mitten på den högra bilden faktiskt är en väldigt grov representation av mina 3D-pyramider (sedd från sidan) som jag behöver modellera i kandidatarbetet. Men jag är lite vilsen också, det har inneburit att behöva återbesöka en av de första matematikkurserna jag läste på universitetet, Linjär algebra, för att kunna hitta ett sätt att bygga upp det jag har just nu. Och fråga mig inte vad grejerna till höger och vänster om pyramiden är, för det begriper jag inte i nuläget..! Tror inte svaret ligger i matematik utan i programmering, om jag ska vara helt ärlig. Jag försöker säga att en viss vektor ska vara kortare än att den stöter på de tre plan som begränsar pyramidens ovansida, och att de kuber för vilka det är sant ska färgas (gult och ljusblått). På något sätt fattar datorn det typ, och väljer att lägga till en massa punkter utanför triangeln också? Jag återkommer i frågan.

 

Jag hade en ganska fin dag igår, med både goda samtal med min handledare om att doktorera och med gamla gymnasievänner medan jag stod och diskade på kvällen. Jag är väldigt medveten just nu om att jag måste ta hand om mig själv, och försöker tänka att jag i vår ska prioritera att vårda mina vänrelationer och försöka hitta tid att chilla och läsa böcker. Det går sådär hittills, men jag gör planer för det i varje fall.

 

Imorgon blir det en dag med föreläsning på morgonen. I övrigt ska jag försöka hinna jobba både med kandidatarbetet och med de nya inlämningsuppgifterna i kosmologi, så jag inte hamnar mer efter än vad jag redan är just nu.

 

Kort uppdatering, vi hörs igen!

 

// Tobias

 

 


 

Taggar:  -  -  - 


Prokrastineringshelgen #1

Postad i kategorin: Att läsa fysik (kandidatexamen), Fritid, Kandidatarbete, Universitetet den 30 January, 2017

0 people like this post.

Hej på er!

Veckans sista inlägg, och det blev så sent att det istället blev veckans första! 😉

Jag har bara prokrastinerat i helgen! Det betyder att man skjuter sitt arbete framför sig och hittar på andra grejer som man nog måste göra innan det är dags att sätta igång. Men jag vet inte, jag kan nog ha mått bra av vilan också, förutom att den blir lite ihålig när man vet att det egentligen finns grejer man borde göra. Men jag ska lägga ner tid imorgon kväll och kommer förhoppningsvis ikapp en aning då. Jag har dels en presentation till nästnästa vecka som måste bli klar rätt snart, och sedan hade jag hoppats vara klar med renskrivningen av kosmologi-inlämningsuppgifterna vid det här laget. Men det brinner ju inte i knutarna riktigt än, så jag ska försöka ta det lugnt och tona ner “överprestationsreflexerna” en aning. Det bästa vore att försöka hinna ikapp under ordinarie studietid och inte göra en massa galna pluggnätter som det blev under förra terminen.

Vad har jag gjort istället för att jobba då? Jag har till exempel köpt en soffa – på impuls! Det ni. Fast den var ganska billig, kraftigt nedsatt, och jag har spanat in modellen under något års tid med trånande blick, så det kändes rätt. Nu måste jag bara bli av med den sorgliga, tygbeklädda pinnen till soffa jag sitter på nu, innan jag kan packa upp min nya fina soffa. Men då har jag ju någonting att se fram emot i alla fall.

Jag har också läst lite fantasy, det var fantastiskt kul! Det var länge sedan jag sjönk in i en bra fantasybok, så jag tog faktiskt och agerade på impuls även där och beställde hem en triologi som fått bra betyg och vars författare jag gillar sedan innan, ska bli riktigt härligt!

Sedan har jag handlat, sovit, storstädet och kollat på film med klassen. Så jag är rätt redo att dra igång med nästa vecka nu!

Vi får se vad hur det blir med kandidatarbetet, jag vet att jag kommer börja sätta igång med att modellera 3D-strukturer för att analysera med samma typ av elektromagnetism-simulering som jag själv provade på att skriva förra veckan. Men jag vet i nuläget inte riktigt hur jag ska göra det, och ser fram emot att träffa min handledare imorgon kl 9 och prata taktik.

Sen har jag också en “läxa” till elektromagnetism-kursen jag läser, men vi får se. Jag ska vara helt ärlig och säga att jag inte riktigt gillar kursen, det känns som att vissa personer som ansvarar för den inte riktigt tagit sitt jobb på allvar och skjuter lite från höften. Jag behöver inte klara den, eftersom jag fläskat på med kurser och egentligen har poängen för att ta ut min examen ändå. Jag ska såklart ändå försöka, men jag vet inte om jag kommer orka lägga tid på läxor som det känns som att någon la på en för att hen inte hann igenom sin föreläsning..

Liu är ett fantastiskt universitet, men det finns alltid någon kurs per år som är i behov av att förbättras, det får vi vara ärliga med!

 

Det får bli sista ordet, jag kommer nog alltså sitta imorgon kväll och ta igen grejer jag borde gjort i helgen, men jag återkommer nog snart med lite uppdateringar om kandidatarbetet. Det kommer bli coolt, mycket snart! Ta hand om er,

 

// Tobias

 

 


 

Taggar:  -  -  - 


Gravitiationsbunden choklad.

Postad i kategorin: Att läsa fysik (kandidatexamen), Fritid, Kandidatarbete den 27 January, 2017

0 people like this post.

Hallå!

Det är fredag, jag är svintrött och ska snart sova. Veckan har förflutit utan större dramatik. Jag höll igår repetitionen jag pratade om i förra inlägget, och det gick väl helt OK i min mening, men jag fick beröm för min insats på ett sätt som man nog inte hittar utanför manskörens värld: ett “halvt batteri”. Det är en slags salut med handklappar, och en hedersbetygelse. Lite coolt 🙂

I kandidatarbetet har jag kört fast lite, jag lyckades inte riktigt klura ut hur man gör fouriertransformering i min kod som simulerar elektromagnetiska vågor. Delvis för att teorin inte är så jättekänd för mig, och delvis för lite programmeringssvårigheter. Det kan hända att jag gjort rätt men inte riktigt lyckas visualisera resultatet rätt, det enda jag vet är att graferna jag får upp ser o-typiska ut! Men det är på det hela taget ett mindre problem. Jag har i varje fall nu fått testa på simuleringsmetoden, och det var i princip målet med den här veckans arbete. Nästa vecka går jag vidare och börjar med det riktiga arbetet, som kommer gå ut på att modellera 3D strukturer att sedan skicka in i ett “riktigt” program för den typen av simuleringar som jag nu försökt bilda mig en uppfattning om hur de fungerar. Jag känner mig lite nervös och oförberedd, men det gör jag jämt, och det ska nog gå bra!

Jag hade föreläsning i kosmologi idag, och vi pratade om universums expansion. Alla galaxer kommer längre och längre ifrån varandra (men inga kommer närmare varandra), nästan som att varje del av universum är centrum av universum skulle man kunna tänka. Men lösningen är ju såklart inte så, utan man kan tänka på det som en bröddeg som jäser eller en kaka med chokladbitar i som sväller när den gräddas i ugnen. Då kommer ju alla chokladbitarna att hamna en bit längre ifrån varandra ju mer kakan sväller. “But why doesn’t the chocolate chips themselves expand?” frågade föreläsaren. En av studenterna, som ju är en klok person och förstod att vi inte egentligen pratar om chokladbitar utan om galaxer och stjärnor sa helt korrekt att “because they are gravitationally bound”. Föreläsaren flinade exalterat och sa att “if that was the case, I would not eat that cake”. Fysikerhumor.

 

Imorgon måste jag återigen viga dagen åt lite arbete, jag har saker att förbereda inför en presentation nästnästa vecka, som jag inte vill behöva göra dagarna innan. Så jag får hålla mig till på söndag med att chilla loss totalt, men får ändå lite ledigt imorgon kväll då vi ska kolla på Alien med klassen. Det kommer ju en prequel (vad det verkar som i alla fall, jag har blivit besviken på franchisen förut…) till den i maj, och jag har initierat processen att utbilda mina stackars oinvigda klasskamrater i det viktigaste innan vi går och ser den nya filmen.

 

Vi hörs kanske på söndag, ta hand om er i helgen!

 

// Tobias

 

 


 

Taggar:  -  -  -  -  - 


Kosmologiska avstånd & groovey kandidatarbete

Postad i kategorin: Att läsa fysik (kandidatexamen), Fritid, Självstudier, Universitetet den 25 January, 2017

0 people like this post.

Godkväll!

Jag sitter utslagen i soffan efter att ha analyserat och skrivit ner ackord till en massa körmusik, eftersom jag ska leda en liten repetition med kören imorgon (Linköpings studentsångare) och vill kunna kompa på piano. Jag tror att det gick ok, men tyvärr blev det nog lite för mycket för sent, och jag kommer nog få skjuta ganska mycket från höften imorgon likafullt. Men det brukar bli kul i slutänden, folk i kören är oftast positiva till arbetet jag lägger ner på repen.

Jag är på ungefär samma punkt i livet som jag var i förra inlägget, jag har nått många små framgångar inom kandidatarbetet och lärt mig lite kosmologi, men det är inga stora grejer som hänt.

 

Skärmavbild 2017-01-25 kl. 22.14.40

 

Idag kände jag mig färdig med de små simuleringar jag gjort i kandidatarbetet, som jag omsatt till små animationer där man kan se elektromagnetiska vågor brytas mellan olika medium (se förra inlägget för två superenkla exempel). Jag gick till min handledare och diskuterade resultaten lite grand. Och alltså min handledare.. där hade jag flyt faktiskt. Jag tror mig vara en hyffsad kännare av människor och hade på känn att den här personen skulle vara en trygg person att ha som handledare, då han verkar både som en inspirerad fysiker men också ganska strukturerad och tydlig, och det är också verkligen så. Han tyckte det verkade gå bra för mig och tog sig ordentligt med tid, säkert en hel halvtimme trots att jag kom oplanerat, för att diskutera igenom så jag förstod vad som skulle bli nästa steg. Sedan tog han fasta på en del tankar jag yttrat och tipsade om saker jag borde läsa om, som bemöter just de tankarna. Jag gick från att känna mig ganska färdig med det jag höll på med till att plötsligt finna att han höjde ribban ett lagom ytterligare steg, så att jag inte riktigt hann börja slappna av utan återigen har en rolig utmaning att ta tag i imorgon. Nästa steg kommer bli riktigt coolt! Då ska vi utnyttja en matematisk teknik som heter Fouriertransformering för att extrahera data ur mina simuleringar som kan användas för att hitta speciella frekvenser hos ljuset som är extra intressanta att kolla på i just det materialet man simulerar för stunden. När jag för ett tag sedan läste Max Tegmarks “Vårt matematiska universum” och läste om hur han exalterat pratade om Fouriertransform som någon slags bra grej så blev jag mest förskräckt och tänkte att han är en sjuk jäkel, eftersom jag inte riktigt begriper matematiken bakom teorin. Men se, här står jag redan och är exalterad, för det är coolt när man väl ser poängen.

 

Jag minns att jag var väldigt nervös för kandidatarbete när jag påbörjade min första utbildning, till ljudingenjör vid Piteå musikhögskola (för 100,000 år sedan).

134363_10150115014808593_3689909_o

(Såhär såg man ut på den tiden)

Nu förstår jag inte varför, det är ju svinskoj att få följa ett eget projekt och planera och genomföra allt på egen hand! Jag känner en lust att kliva upp på morgonen som är ganska okaraktäristisk för mig, ju mer jag jobbar desto djupare kan jag ju gå 😉

 

I övrigt har jag fått den första uppsättningen med inlämningsuppgifter till kursen i Kosmologi, och har väl i princip också skissat lösningar på dem redan. Jag har dock några timmars arbete med att renskriva och göra klart dem för inläming, tyvärr måste det ju också få ta tid även om jag i nuläget hellre hade gjort kandidatarbetet på heltid. Det kommer nog bli så hela terminen att inlämningsuppgifterna kommer bli det arbete jag måste driva parallellt med resten, och det är nog viktigt att jag inte hamnar efter i det. Så det blir väl till att renskriva någon gång på fredag-lördag tror jag.

Själva teorin i kosmologin kretsar nu kring hur vi kan mäta avstånd i rymden. Människan har varit rätt duktig på att klura ut sätt, men jag får om möjligt en ännu djupare känsla av hopplöshet än jag brukat känna när jag tänker på den kosmologiska skalan! Det är så fruktansvärt, oförståeligt stort, att även de kraftigaste sätten vi har för att avgöra avstånd (det finns ganska sjuka sätt, exempelvis att mäta antalet dagar det tar för vissa sorters stjärnor att “blinka”, eller supernovor att tändas och slockna, som korrelerar mot avståndet till dem) bara skrapar på ytan. På den kosmologiska skalan sitter vi ofrånkomligt fast i en enda punkt och har jämförelsevis otroligt lite att gå på för att kunna kartlägga rymden. Inte undra på att den teoretiska fysiken där gjort sig så känd, den har ju liksom varit nyckeln för att kunna ens börja.

 

Det är fortsatt lite ostadigt vad jag känner att jag vill göra efter den här terminen (då utbildningens 3 år är över). Sedan någon dag tillbaka lutar det återigen åt att stanna kvar i Linköping och läsa masterexamen här, trots att staden känns lite som en bur för mig i nuläget. Men det blir nog det bästa sättet för mig att få bli en så bred och mångkunnig fysiker som jag vill bli, det går helt enkelt inte riktigt att hitta motsvarigheten till Linköpings utbildning någon annanstans. Fråga mig gärna om ni är nyfikna på min utbildning!

 

Nu är det iaf dags att sova. Hörs snart igen!

 

// Tobias


 

Taggar:  -  -  - 


Numerisk dispersion

Postad i kategorin: Uncategorized den 23 January, 2017

0 people like this post.

Hallå!

Förra veckan handlade om att komma in i de nya kurserna, och framförallt om att fixa ramverket för mitt kandidatarbete. Jag har nu skickat in, om än inte blivit godkänd på, min planering för kandidatarbetet och påbörjat den första delen av arbetet. Den innebär att testa att bygga upp enkla, endimensionella (världen på en linje) simuleringar med den metod som jag senare kommer använda för att simulera ljus som går igenom en 3-dimensionell struktur (en liten nano-pyramid). Generellt sett går det bra, även om jag satt fast bra många timmar i eftermiddags i snåren kring det tredje programmeringsspråket jag tar mig an på en ettårsperiod: MatLab. Nu är det många datakunniga som rynkar på näsan lite hånfullt och nog menar att MatLab knappt är ett programmeringsspråk och dessutom inte ett särskilt svårt sådant, men det är alltid lite drygt att ställa om i början. Allting skrivs lite annorlunda jämfört med hur jag är van ifrån Ada och nu senast C++. Egentligen är det petitesser jag satt fast på: hur jag på ett hyffsat effektivt sätt kan skapa små animationer av simuleringarna istället för att behöva göra mina analyser på stillbilder. Rentav ett lyxproblem. Men jäklar vad det blev krångligt innan det plötsligt gav med sig!

 

Skärmavbild 2017-01-23 kl. 17.36.15

 

Nu är det i alla fall grejat. Kolla på detta:

Osäker på om det fungerar, men försökte lägga upp en av animationerna som ett privat YouTube-klipp. Det kan hända att ni bara nekas tillträde, vi lär märka.

Vad är det coola med det där? Vad är det ens? Ja, alltså det är en elektromagnetisk våg (= ljus) som sätts igång av en “puls”, och som sedan går in i ett annat material (där det lila strecket ändrar höjd), där vi kan se att en del av vågen reflekteras tillbaka och en del transmitteras vidare. Det som jag själv tycker är coolt är att detta inte är någon fancy programmeringsgrej utan rakt av Maxwells ekvationer som ger den här vågen, jag har bara rakt upp och ner hårdkodat en approximation av dessa. Det kallas FDTD-metoden och kommer vara verktyget för mitt arbete så småningom, även om det som sagt då kommer vara i 3D-strukturer och ge lite mer för forskningen intressanta resultat än små animationer. Men med detta vet jag iaf att jag är på rätt spår. Veckan fortsätter med att jag ska försöka bygga upp modeller med fler material, fundera över hur snabbt vågen går, och hur jag modellerar riktiga sträckor i datorn (hur många datapunkter blir en nanometer?). Dessutom ska jag lära mig att mäta vågen med olika typer av prober, så är vi på god väg någonstans. En sak som man kan se redan på denna video, som är en bieffekt av att försöka datorisera fysiken, är att vi får en reflektion i högerkanten som egentligen inte ska vara där. Det beror på så kallad numerisk dispersion, pulsen faller isär i olika våglängder som färdas olika fort i datorns uppbyggnad av materialet. Det måste jag också slå ett öga på, effekten blir ganska stor redan här i det allra enklaste av fall.

 

I övrigt har jag idag bakat bröd (tiiiiidigt imorse, när bara brevbärare, inbrottstjyvar och brödhipsters är uppe), och ska nu öva inför kören, där jag ska hålla i ett rep på torsdag och måste kolla igenom materialet lite innan.

 

Äh, vi tar ett till..! 🙂

 

Hörs snart!

// Tobias


 

Taggar:  -  -  -  -  - 


Du tittar just nu i Tobias bloggs arkiv för January, 2017.

Tobias Fjellström

Jag heter Tobias och är en 25-årig ex-norrlänning som läser kandidatprogrammet Fysik & Nanovetenskap vid Linköpings universitet. I den här bloggen kommer jag försöka förmedla bitar av hur det är att vara student, vad en blivande fysiker har i huvudet och på schemat, såväl som försöka ge en bild av vad som kan hända under fritiden när böcker och pennor vilar.

Har du en fråga, om mitt program, om studier generellt, eller något helt annat som du tror att jag kan hjälpa dig med? Då går det jättebra att fråga mig! Skriv antingen här i kommentarsfältet eller släng iväg ett mail till tobfj630@student.liu.se så försöker jag svara så snart jag kan!


Sök i bloggen

Sidor

Kategorier

Mest bloggat om

Analytisk mekanik Elektromagnetism Fritid Kandidatarbete Kosmologi Linköpings Studentsångare Omtenta Programmering Rapport Simuleringar Skriva Sommarblogg Sommarjobb Stress Sömn Tenta Tentaperiod

Arkiv

Metadata



Detta är en personlig webbsida och information framförd här representerar inte Linköpings universitet. Se även Policy för www-publicering vid Linköpings universitet.

This is a personal www page. Opinions expressed here do not represent the official views of Linköpings universitet. Please refer to Linköpings universitets wwwpolicy.



Tobias blogg drivs av WordPress