Grattis på 40-årsdagen!

Postad i: Allmän, Forskning den 28 May, 2015 av Ulf Nilsson, dekan för tekniska högskolan

0 people like this post.

Just denna dag, den 28 maj 1975 grundades Linköpings universitet. Passande nog offentliggjordes just idag – 40 år senare – att Knut och Alice Wallenberg ger Linköpings universitet i uppdrag att leda ett av de största forskningsprojekten någonsin i Sverige: Wallenberg Autonomous Systems Program (WASP). WASP är en jättesatsning omfattande ca 1,3 mdkr (just det, miljarder kronor) från KAW för att under 11 år stärka svensk grundforskning, utbildning och rekrytering inom autonoma system och mjukvaruutveckling. Akademiska partners i satsningen är Chalmers, KTH, Linköpings och Lunds universitet med LiU som värduniversitet, men WASP kommer även att omfatta forskargrupper från andra lärosäten. WASP kommer inkludera ett rekryteringsprogram med attraktiva tjänster för utländska forskare och en forskarskola om totalt 100 doktorander varav hälften industridoktorander. Svensk exportindustri utgör en viktig del i satsningen och infrastruktur som demonstrationsplattformar och nationella demonstrationsarenor är andra inslag i samarbetet. Det är en oerhört glädjande nyhet.

Beskeden om externa forskningsbidrag har annars duggat tätt under våren. I april blev det klart att Knut och Alice Wallenbergs stiftelse även finansierar ett fjärde molekylärmedicinskt centrum vid sidan av de centrum som startas i Göteborg, Lund och Umeå. Det som var särskilt glädjande med LiU-satsningen på 150 mnkr under 9 år är att den inte bygger enbart på medicinsk forskning utan på det dokumenterat framgångsrika samarbetet mellan medicinsk och teknisk fakultet.

Mycket glädjande var också slutrapporten från den utvärdering som nyligen gjorts av regeringens så kallade strategiska forskningsområden (SFOer). Satsningen har omfattat ett 40-tal projekt inom 20 olika forskningsområden. Linköpings universitet har varit värd för tre SFOer

  • Advanced functional materials (AFM)
  • Excellence center in Linköping-Lund in information technology (ELLIIT)
  • Säkerhet och krishantering (SecurityLink)

Utvärderingen föll mycket väl ut för LiUs del. Vi fick goda omdömen om den strategiska styrningen av värdskapet för de tre områdena och de tre centren fick också mycket goda omdömen – särskilt AFM som fick högsta möjliga betyg. LiU har också medverkat i två andra SFOer som letts av KTH och där den inom e-vetenskap (SeRC) fick mycket goda omdömen.

Slutligen vill jag förutom LiU gratulera Emil Björnsson och Magnus Jonsson – 2 av 12 unga svenska forskare som belönades med Ingvar Carlsson Award från Stiftelsen för strategisk forskning – och Mattias Lindahl som i egenskap av projektledare under fyra år ansvarar för det nya programmet REES (Resource-Efficient and Effective Solutions based on circular economy thinking) som beviljats 42 miljoner från forskningsstiftelsen Mistra.

Nu blir det stor 40-årsfest… Dixi


 


Vårändringstankar

Postad i: Allmän, Högskolepolitik, Utbildning, Utbildningskvalitet den 24 May, 2015 av Ulf Nilsson, dekan för tekniska högskolan

0 people like this post.

Det har varit en händelserik vår. Efter ett toppår 2014 har anmälningssiffrorna inför höstterminen i år sjunkit något. Till en del kan det förklaras av en medveten neddragning av basåret men även utan den noterar vi en minskning, framför allt på civilingenjörsutbildningarna. Högskoleingenjörsutbildningarna ökar däremot. Det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser om skälen men det ligger nära till hands att tro att de minskande ungdomskullarna börjar göra sig påminda. Jag tycker mig också se en trend att kortare program vinner mark på längre programs bekostnad samt att andelen sökande som söker regionalt ökar. Det senare drabbar särskilt LiU med hög andel nationell rekrytering. Även Lund och Chalmers med stor nationell rekrytering backar medan KTH med stor lokal rekrytering, liksom övriga teknikutbildare, ökar. Någon påverkan på antalet antagna får dock inte minskningen – nästan alla program har betydligt fler förstahandssökande än antalet platser.

Regeringen presenterade i april sin så kallade vårproposition och vårändringsbudget där man föreslår vissa justeringar av den alliansbudget som riksdagen antog i december. Man aviserar också ett antal nya utbildningsplatser som till skillnad från alliansens budget inte är vigda för lärar- och vårdutbildning. Hur man resonerat på departementet är för mig höljt i dunkel eftersom både KTH, Chalmers och Lund fått ett inte obetydligt tillskott av ej öronmärkta platser medan LiU i stort sett bara fått platser inom lärar- och vårdutbildningarna. Man får nästan ett intryck av att man på departementet inte är medveten om att det vid Linköpings universitet bedrivs en ingenjörsutbildning i paritet med övriga tre stora tekniska högskolor. Mycket förvånande… Det är hursomhelst en stor besvikelse att man från politiskt håll medvetet eller omedvetet snedvrider konkurrensen mellan de tekniska högskolorna på detta sätt.

Slutligen noteras att samtliga sju examina inom teknikvetenskap som fick omdömet “bristande kvalitet” i UKÄs utbildningsutvärderingar nu fått grönt ljus. Fem fick klartecken redan på tidigt stadium och de två resterande – kandidatexamen i maskinteknik och högskoleingenjörsexamen i kemisk analysteknik – fick klartecken härom veckan.

Återkommer med fler nyheter på torsdag – LiUs 40-årsdag.

 


 


Nytt utvärderingssystem för utbildning?

Postad i: Allmän, Utbildningskvalitet den 31 October, 2014 av Ulf Nilsson, dekan för tekniska högskolan

2 people like this post.

Den förra regeringen gav i våras Harriet Wallberg i uppdrag att föreslå hur det framtida utvärderingssystemet för högre utbildning ska organiseras. Arbetet ska rapporteras till regeringskansliet den 1 december. Ramverket börjar nu utkristallisera sig och presenterades nyligen för sektorn. Även om det flaggades för att det var preliminära tankar så får man nog anta att det ligger ganska nära vad som kommer att avrapporteras om en månad. Man kan också konstatera att “naturlagen” att inget utvärderingssystem överlever mer än en cykel fortsatt gäller.

Det var ett ganska radikalt förslag på ramverk som presenterades och som inte ligger alltför långt från det som sektorn, genom SUHF, nyligen föreslog. Nämligen en återgång till principen att lärosätena själva ansvarar för att säkerställa kvaliteten på sina egna utbildningar och examen och att UKÄ ansvarar för att se till att lärosätena har adekvata system för detta och faktiskt lever upp till nationella krav, dvs ackrediterar lärosätenas kvalitetssystem. Det är en återställare till de principer som det europeiska kvalitetsnätverket ENQA fastställt och som brukar kallas European Standards & Guidelines (ESG) och är en, i och för sig, naturlig konsekvens av att UKÄ för en tid sedan uteslöts från ENQA på grund av att man inte längre levde upp till ESG.

I flera avseenden är förslaget radikalt och något oväntat. Ur utvärderingssynpunkt blir ansvarsrollerna helt annorlunda. Nu är det UKÄ som utvärderar utbildningarnas kvalitet och lärosätena förutsätts ha egna kvalitetssystem men det är ingen som utvärderat dem. Samtidigt är det ingen jättestor förändring i sak. Det som fortsatt ska vara huvudfokus för utbildningsutvärderingarna är de förväntade lärandemålen som anges i högskoleförordningens examensordning och högskolelagen samt de standard & guidelines som ENQA fastställt (och som just nu är under revision). Fokus är alltså fortsatt på resultaten i utbildningarna. Men det blir med detta förslag möjligt för lärosätena att själva definiera hur resultatens uppfyllande ska valideras. Eftersom ESG också innehåller processkriterier kan man förvänta sig att fokus kommer förskjutas något från resultat till förutsättningar och processer men att resultaten fortsatt kommer dominera.

UKÄ förslås utvärdera lärosätenas kvalitetsarbete i en 6-årscykel. Men man släpper inte kontrollen av enskilda utbildningar/examina helt utan föreslår att man även fortsättningsvis kommer göra stickprovsutvärderingar. Man kommer även göra utbildningsutvärderingar på “förekommen anledning”, som det uttrycktes; alltså då man får signaler om att en utbildning inte fungerar eller på direkt uppdrag av regeringen för enskilda utbildningsområden (på informationsmötet exemplifierat av lärarutbildningen och specialistsjuksköterskeutbildningarna). Examenstillstånd ska kunna dras in precis som nu men man vet ännu inte hur man ska hantera en situation då ett helt lärosätes kvalitetssystem brister. Man kan naturligtvis inte dra in alla lärosätets examenstillstånd men någon form av sanktion behövs samtidigt.

Lärosätena får med förslaget möjlighet att rigga egna system för kvalitetskontroll (och utveckling). Olika åsikter framkom på mötet, men utredarens förslag var att det kunde göras genom extern kollegial bedömning men inte behövde göras på det sättet. Lärosätet kan definiera egna indikatorer och kriterier och kan ta hänsyn till lokala förhållanden och tvärvetenskapliga inriktningar och därmed slippa en del av den normering som blivit konsekvensen av det nuvarande systemet. Men lärosätet måste visa att det leder till att man uppfyller kraven i högskolelag och förordning samt ESG.

Reaktionerna från sektorn har varit tämligen positiva. Förslaget är som sagt förvånande likt det förslag som SUHF föreslagit. Samtidigt finns flera frågetecken kvar. Framför allt hur sanktionsfrågan ska hanteras och vad det föreslagna systemet kommer kosta sektorn. Enligt regeringens direktiv ska förslaget vara kostnadsneutralt (för UKÄ), och UKÄ kan nog hantera det nya förslaget inom befintliga ramar. Men den utvärderingscykel som UKÄ nyss genomfört kommer behöva göras av sektorn i det nya förslaget och det är oklart vad det kommer kosta; samtidigt som man kan konstatera att de nyss genomförda utvärderingarna också kostat lärosätena en hel del ej bokförda kostnader. Ett radikalt och något oväntat förslag. Återstår att se vad slutprodukten blir och, framförallt, hur den tas emot av regeringen.

Läs mer om förslaget här.


 


Tack för förtroendet

Postad i: Allmän, Högskolepolitik, Utbildningskvalitet den 3 October, 2014 av Ulf Nilsson, dekan för tekniska högskolan

0 people like this post.

Fakulteternas val av fakultetsstyrelser och dekanat (dekan och prodekaner)  avslutades för några dagar sedan och valresultaten tillkännagavs i onsdags. Jag är mycket stolt och glad för det förtroende som jag fått att företräda Tekniska högskolan under en ny 3-årigperiod. Jag är också glad att få fortsätta samarbetet med mina prodekaner.

Det finns många utmaningar som väntar oss. En av de viktigaste handlar att orka driva ett eget strategiskt utvecklingsarbete i en statsförvaltning som tagit resultatstyrningen till sin spets. Snart sagt alla tänkbara myndigheter vill att vi ska kontrolleras och utvärderas i olika avseenden med utvärderingssystem som tar betydande resurser i anspråk. UKÄ har nyss utvärderat våra grundutbildningar. Nästa år står enligt uppgift forskarutbildningen på tur. VR planerar för att utvärdera vår forskning 2015/16, Vinnova ämnar utvärdera vår samverkan 2015 och Riksrevisionen övervakar att statens medel används korrekt och på ett effektivt sätt. Varje enskild utvärdering kan legitimeras av olika angelägna skäl och varje enskild myndighet sägs åtminstone eftersträva kostnadseffektiva utvärderingar. Men samtidigt kan det inte vara förenligt med effektivt uttnyttjande av statens resurser när vi tvingas ägna mer tid åt andras kontroll av vår kvalitet än vad vi ägnar åt att utveckla vår egen kvalitet.

Ett glädjande besked offentligjordes igår. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW) offentliggjorde vilka som fått stöd i den stora projektutlysningen. Två projekt från Tekniska högskolan kammade hem drygt 56 mkr. Professor Ulf Helmerssons pågående projekt Designed Nanoparticles by Pulsed Plasma fick ett treårigt fortsättningsanslag om 23 mkr. Extra kul var att de lite yngre forskarerna, professorerna Xavier Crispin och Martin Kemerink, tillsammans med mer etablerade medsökande beviljades drygt 33 mkr för att skörda energi ur solens infraröda strålar i det femåriga projektet The tail of the sun. Stort grattis!

I veckan skrev vi avtal med Nanyang Technological University (NTU) från Singapore. NTUs president Bertil Andersson som för drygt 10 år sedan var rektor för Linköpings universitet skrev tillsammans med rektor Helen Dannetun ett avtal om att utveckla gemensamma forskarutbildningar. Utbildningar som ska möjligöra att man i en och samma forskarutbildning får ut en gemensam doktorsexamen från båda lärosätena; en möjlighet som bara funnits i Sverige några år och som vi nu prövar för första gången.


 


Då drar vi igång igen…

Postad i: Allmän, Högskolepolitik, Utbildningskvalitet den 2 September, 2014 av Ulf Nilsson, dekan för tekniska högskolan

2 people like this post.

Äntligen är vi igång igen. Men höstterminen som formellt startade den 1 september tjuvstartade egentligen redan ett par veckor tidigare för våra nya studenter. Det är så inspirerande när våra campusområden, som stått tomma under sommaren, äntligen fylls med liv och rörelse. Uppropen för våra nya studenter är en av årets verkliga höjdare. Det är så kul att få prata inför alla nya förväntansfulla studenter. Totalt var det cirka 1900 nybörjare som antogs i år på Tekniska högskolan. Det är en viss nedgång jämfört med föregående år. En planerad sådan eftersom kostymen varit lite för stor. Vi har under ett antal år utbildat fler studenter än vi egentligen fått ersättning för. Och även om marginalkostnaden för en extra student är låg, så är det i längden inte rationellt att överproducera. Inte minst därför att vi behöver skaffa oss ett utrymme om vi vill kunna göra några nysatsningar i framtiden.

Som vanligt är det ett spännande läsår som ligger framför oss. Om ett par månader ska vi redovisa för Universitetskanslerämbetet (UKÄ) vilka åtgärder vi genomför för att komma till rätta med de brister som ifjol konstaterades i några av våra utbildningar. Vi hade dagsinternat kring åtgärdsplanerna i förra veckan och jag har gott hopp om att vi ska kunna övertyga bedömarna och UKÄ. Det bli naturligtvis också spännande att se vad UKÄs nya kansler Harriet Wallberg föreslår i sin utredning om ett nytt utvärderingssystem och hur det tas emot av regeringen (vilken det nu blir efter den 14e september…). För egen del skulle jag vilja ägna mer tid åt våra egna kvalitetsfrågor och kvalitetssystem än att hela tiden vara i händerna på andra myndigheter som vill utvärdera och jämföra oss vad gäller utbildning (UKÄ), forskning (VR) och samverkan (Vinnova). Min plan att vi under hösten ändå ska kunna dra igång ett eget arbete med vidareutveckling av våra utbildningar och våra egna kvalitetssystem baserade på det som vi byggt mycket av vårt tidigare kvalitetsarbete kring; nämligen “CDIO standards”.

Rankningar är naturligtvis också ett uttryck för utvärderingstrenden. De måste tas med en stor nypa salt. De mäter någonting men kanske inte nödvändigtvis det vi själva tycker är viktigast. Hursomhelst har vi nu i ett antal år oavbrutet klättrat på de stora internationella rankinglistorna: Academic Ranking of World Universities (ARWU eller Shanghailistan), Times Higher Education (THE) och QS World Univerity Rankning. Vi ligger som lärosäte strax över 300-strecket på samtliga tre. På ARWU-listan klättrade LiU 70 platser sedan i fjol och vi befinner oss nu på plats 308. På ARWU-listan över lärosäten aktiva inom området Engineering ligger vi faktiskt på plats 84 i världen. Det är roligt eftersom det ger ett visst genomslag men som sagt, exakt vad det mäter kan diskuteras.


 


Dekan Ulf Nilssons blogg

Ulf Nilsson
Jag är dekan på
Tekniska högskolan vid Linköpings universitet sedan 2011 och har en bakgrund som professor i datalogi.

Här bloggar jag om aktuella företeelser – lokala, nationella och internationella – som berör mig i egenskap av dekan.







Sök i bloggen

Sidor

Kategorier

Mest bloggat om

Utbildningskvalitet

Arkiv

Metadata



Detta är en personlig webbsida och information framförd här representerar inte Linköpings universitet. Se även Policy för www-publicering vid Linköpings universitet.

This is a personal www page. Opinions expressed here do not represent the official views of Linköpings universitet. Please refer to Linköpings universitets wwwpolicy.



Ulf Nilsson, Dekanus Tekniska högskolan drivs av WordPress