Nytt utvärderingssystem för utbildning?

Postad i: Allmän, Utbildningskvalitet den 31 October, 2014 av Ulf Nilsson, dekan för tekniska högskolan

1 people like this post.

Den förra regeringen gav i våras Harriet Wallberg i uppdrag att föreslå hur det framtida utvärderingssystemet för högre utbildning ska organiseras. Arbetet ska rapporteras till regeringskansliet den 1 december. Ramverket börjar nu utkristallisera sig och presenterades nyligen för sektorn. Även om det flaggades för att det var preliminära tankar så får man nog anta att det ligger ganska nära vad som kommer att avrapporteras om en månad. Man kan också konstatera att “naturlagen” att inget utvärderingssystem överlever mer än en cykel fortsatt gäller.

Det var ett ganska radikalt förslag på ramverk som presenterades och som inte ligger alltför långt från det som sektorn, genom SUHF, nyligen föreslog. Nämligen en återgång till principen att lärosätena själva ansvarar för att säkerställa kvaliteten på sina egna utbildningar och examen och att UKÄ ansvarar för att se till att lärosätena har adekvata system för detta och faktiskt lever upp till nationella krav, dvs ackrediterar lärosätenas kvalitetssystem. Det är en återställare till de principer som det europeiska kvalitetsnätverket ENQA fastställt och som brukar kallas European Standards & Guidelines (ESG) och är en, i och för sig, naturlig konsekvens av att UKÄ för en tid sedan uteslöts från ENQA på grund av att man inte längre levde upp till ESG.

I flera avseenden är förslaget radikalt och något oväntat. Ur utvärderingssynpunkt blir ansvarsrollerna helt annorlunda. Nu är det UKÄ som utvärderar utbildningarnas kvalitet och lärosätena förutsätts ha egna kvalitetssystem men det är ingen som utvärderat dem. Samtidigt är det ingen jättestor förändring i sak. Det som fortsatt ska vara huvudfokus för utbildningsutvärderingarna är de förväntade lärandemålen som anges i högskoleförordningens examensordning och högskolelagen samt de standard & guidelines som ENQA fastställt (och som just nu är under revision). Fokus är alltså fortsatt på resultaten i utbildningarna. Men det blir med detta förslag möjligt för lärosätena att själva definiera hur resultatens uppfyllande ska valideras. Eftersom ESG också innehåller processkriterier kan man förvänta sig att fokus kommer förskjutas något från resultat till förutsättningar och processer men att resultaten fortsatt kommer dominera.

UKÄ förslås utvärdera lärosätenas kvalitetsarbete i en 6-årscykel. Men man släpper inte kontrollen av enskilda utbildningar/examina helt utan föreslår att man även fortsättningsvis kommer göra stickprovsutvärderingar. Man kommer även göra utbildningsutvärderingar på “förekommen anledning”, som det uttrycktes; alltså då man får signaler om att en utbildning inte fungerar eller på direkt uppdrag av regeringen för enskilda utbildningsområden (på informationsmötet exemplifierat av lärarutbildningen och specialistsjuksköterskeutbildningarna). Examenstillstånd ska kunna dras in precis som nu men man vet ännu inte hur man ska hantera en situation då ett helt lärosätes kvalitetssystem brister. Man kan naturligtvis inte dra in alla lärosätets examenstillstånd men någon form av sanktion behövs samtidigt.

Lärosätena får med förslaget möjlighet att rigga egna system för kvalitetskontroll (och utveckling). Olika åsikter framkom på mötet, men utredarens förslag var att det kunde göras genom extern kollegial bedömning men inte behövde göras på det sättet. Lärosätet kan definiera egna indikatorer och kriterier och kan ta hänsyn till lokala förhållanden och tvärvetenskapliga inriktningar och därmed slippa en del av den normering som blivit konsekvensen av det nuvarande systemet. Men lärosätet måste visa att det leder till att man uppfyller kraven i högskolelag och förordning samt ESG.

Reaktionerna från sektorn har varit tämligen positiva. Förslaget är som sagt förvånande likt det förslag som SUHF föreslagit. Samtidigt finns flera frågetecken kvar. Framför allt hur sanktionsfrågan ska hanteras och vad det föreslagna systemet kommer kosta sektorn. Enligt regeringens direktiv ska förslaget vara kostnadsneutralt (för UKÄ), och UKÄ kan nog hantera det nya förslaget inom befintliga ramar. Men den utvärderingscykel som UKÄ nyss genomfört kommer behöva göras av sektorn i det nya förslaget och det är oklart vad det kommer kosta; samtidigt som man kan konstatera att de nyss genomförda utvärderingarna också kostat lärosätena en hel del ej bokförda kostnader. Ett radikalt och något oväntat förslag. Återstår att se vad slutprodukten blir och, framförallt, hur den tas emot av regeringen.

Läs mer om förslaget här.


 


Tack för förtroendet

Postad i: Allmän, Högskolepolitik, Utbildningskvalitet den 3 October, 2014 av Ulf Nilsson, dekan för tekniska högskolan

0 people like this post.

Fakulteternas val av fakultetsstyrelser och dekanat (dekan och prodekaner)  avslutades för några dagar sedan och valresultaten tillkännagavs i onsdags. Jag är mycket stolt och glad för det förtroende som jag fått att företräda Tekniska högskolan under en ny 3-årigperiod. Jag är också glad att få fortsätta samarbetet med mina prodekaner.

Det finns många utmaningar som väntar oss. En av de viktigaste handlar att orka driva ett eget strategiskt utvecklingsarbete i en statsförvaltning som tagit resultatstyrningen till sin spets. Snart sagt alla tänkbara myndigheter vill att vi ska kontrolleras och utvärderas i olika avseenden med utvärderingssystem som tar betydande resurser i anspråk. UKÄ har nyss utvärderat våra grundutbildningar. Nästa år står enligt uppgift forskarutbildningen på tur. VR planerar för att utvärdera vår forskning 2015/16, Vinnova ämnar utvärdera vår samverkan 2015 och Riksrevisionen övervakar att statens medel används korrekt och på ett effektivt sätt. Varje enskild utvärdering kan legitimeras av olika angelägna skäl och varje enskild myndighet sägs åtminstone eftersträva kostnadseffektiva utvärderingar. Men samtidigt kan det inte vara förenligt med effektivt uttnyttjande av statens resurser när vi tvingas ägna mer tid åt andras kontroll av vår kvalitet än vad vi ägnar åt att utveckla vår egen kvalitet.

Ett glädjande besked offentligjordes igår. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW) offentliggjorde vilka som fått stöd i den stora projektutlysningen. Två projekt från Tekniska högskolan kammade hem drygt 56 mkr. Professor Ulf Helmerssons pågående projekt Designed Nanoparticles by Pulsed Plasma fick ett treårigt fortsättningsanslag om 23 mkr. Extra kul var att de lite yngre forskarerna, professorerna Xavier Crispin och Martin Kemerink, tillsammans med mer etablerade medsökande beviljades drygt 33 mkr för att skörda energi ur solens infraröda strålar i det femåriga projektet The tail of the sun. Stort grattis!

I veckan skrev vi avtal med Nanyang Technological University (NTU) från Singapore. NTUs president Bertil Andersson som för drygt 10 år sedan var rektor för Linköpings universitet skrev tillsammans med rektor Helen Dannetun ett avtal om att utveckla gemensamma forskarutbildningar. Utbildningar som ska möjligöra att man i en och samma forskarutbildning får ut en gemensam doktorsexamen från båda lärosätena; en möjlighet som bara funnits i Sverige några år och som vi nu prövar för första gången.


 


Då drar vi igång igen…

Postad i: Allmän, Högskolepolitik, Utbildningskvalitet den 2 September, 2014 av Ulf Nilsson, dekan för tekniska högskolan

2 people like this post.

Äntligen är vi igång igen. Men höstterminen som formellt startade den 1 september tjuvstartade egentligen redan ett par veckor tidigare för våra nya studenter. Det är så inspirerande när våra campusområden, som stått tomma under sommaren, äntligen fylls med liv och rörelse. Uppropen för våra nya studenter är en av årets verkliga höjdare. Det är så kul att få prata inför alla nya förväntansfulla studenter. Totalt var det cirka 1900 nybörjare som antogs i år på Tekniska högskolan. Det är en viss nedgång jämfört med föregående år. En planerad sådan eftersom kostymen varit lite för stor. Vi har under ett antal år utbildat fler studenter än vi egentligen fått ersättning för. Och även om marginalkostnaden för en extra student är låg, så är det i längden inte rationellt att överproducera. Inte minst därför att vi behöver skaffa oss ett utrymme om vi vill kunna göra några nysatsningar i framtiden.

Som vanligt är det ett spännande läsår som ligger framför oss. Om ett par månader ska vi redovisa för Universitetskanslerämbetet (UKÄ) vilka åtgärder vi genomför för att komma till rätta med de brister som ifjol konstaterades i några av våra utbildningar. Vi hade dagsinternat kring åtgärdsplanerna i förra veckan och jag har gott hopp om att vi ska kunna övertyga bedömarna och UKÄ. Det bli naturligtvis också spännande att se vad UKÄs nya kansler Harriet Wallberg föreslår i sin utredning om ett nytt utvärderingssystem och hur det tas emot av regeringen (vilken det nu blir efter den 14e september…). För egen del skulle jag vilja ägna mer tid åt våra egna kvalitetsfrågor och kvalitetssystem än att hela tiden vara i händerna på andra myndigheter som vill utvärdera och jämföra oss vad gäller utbildning (UKÄ), forskning (VR) och samverkan (Vinnova). Min plan att vi under hösten ändå ska kunna dra igång ett eget arbete med vidareutveckling av våra utbildningar och våra egna kvalitetssystem baserade på det som vi byggt mycket av vårt tidigare kvalitetsarbete kring; nämligen “CDIO standards”.

Rankningar är naturligtvis också ett uttryck för utvärderingstrenden. De måste tas med en stor nypa salt. De mäter någonting men kanske inte nödvändigtvis det vi själva tycker är viktigast. Hursomhelst har vi nu i ett antal år oavbrutet klättrat på de stora internationella rankinglistorna: Academic Ranking of World Universities (ARWU eller Shanghailistan), Times Higher Education (THE) och QS World Univerity Rankning. Vi ligger som lärosäte strax över 300-strecket på samtliga tre. På ARWU-listan klättrade LiU 70 platser sedan i fjol och vi befinner oss nu på plats 308. På ARWU-listan över lärosäten aktiva inom området Engineering ligger vi faktiskt på plats 84 i världen. Det är roligt eftersom det ger ett visst genomslag men som sagt, exakt vad det mäter kan diskuteras.


 


Hat Trick för LiU Malmsten

Postad i: Allmän, Utbildningskvalitet den 25 June, 2014 av Ulf Nilsson, dekan för tekniska högskolan

5 people like this post.

Vilket avslut det blev på läsåret 2013/2014! Veckan efter midsommar kom nämligen de sista utvärderingsresultaten från UKÄ för Tekniska högskolans del. Kandidatprogrammet i Grafisk design och kommunikation, GDK, fick betyget “Hög kvalitet” och för kandidatprogrammen på Carl Malmsten Furniture Studies blev det passande nog hat trick i dessa VM-tider. Maxbetyget “Mycket hög kvalitet” för de tre kandidatprogrammen i Möbeldesign, Möbelkonservering samt Möbelsnickeri; och “Hög kvalitet” för kandidatprogrammet i Möbeltapetsering.

Resultaten för Malmstensutbildningarna känns extra bra inte bara för att det blev högsta betyget. Det är en verksamhet vars ursprung går tillbaka till 1930 och som grundades av Carl Malmsten och hans maka Siv. Den Tekniska högskolan vid Linköpings universitet blev huvudman för verksamheten år 2000 i avsikt att “akademisera” vad som tidigare varit utpräglade hantverksutbildningar. Det har inte varit en enkel och rak resa enbart i medvind utan krävt ett omfattande och envist arbete. Verksamheten var nere i brygga för 6-7 år sedan i samband med den senaste utbildningsutvärderingen. Men med enträget och engagerat arbete från medarbetare och studenter på Carl Malmsten Furniture Studies, från Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling samt från programnämnden och fakultetskansliet har utbildningarna nu fått sitt akademiska erkännande. Viktigt i sammanhanget har också varit samarbetet med Byggmästare John Mattsons minnesstiftelse som bidragit både med en donationsprofessur i möbeldesign och moderna och ändamålsenliga lokaler på vårt campus LiU Malmsten på Lidingö.

Nu känns det riktigt bra med en avkopplande semester efter ett händelserikt läsår.


 


Om särbehandling på ingenjörsutbildningarna

Postad i: Allmän den 10 February, 2014 av Ulf Nilsson, dekan för tekniska högskolan

40 people like this post.

I den studentundersökning som Linköpings universitet genomförde 2012 framkom att en anmärkningsvärt hög andel av de kvinnliga studenterna vid Tekniska högskolan någon gång under studietiden upplevt sig diskriminerade eller kränkta på grund av kön. För att bättre förstå och åtgärda detta lät Tekniska högskolan genomföra en större strukturerad enkätundersökning med öppna svarsalternativ under 2013 riktad till samtliga våra kvinnliga studenter. Uppdraget genomfördes av filosofiska fakultetens genuslektor Stina Backman.

Totalt skickades enkäten till drygt 1 800 kvinnliga studenter. Svarsfrekvensen var 40 procent. Totalt svarade 754 studenter på enkäten. En av fem av de som besvarade enkäten, eller 148 svarande, uppgav att man någon gång under studietiden upplevt sig negativt särbehandlad, trakasserad eller diskriminerad. Resultatet är inte jämförbart med utfallet i 2012 års studentundersökning eftersom både frågan och populationen skiljer sig åt men utfallet är i båda fallen anmärkningsvärt högt.

Bland de som svarat ja på frågan ovan är det hälften som blivit drabbad flera gånger och 45 procent som upplevt det en gång. Ett mindre antal uppger att det varit mer vanligt förekommande.

Särbehandlingen tar sig många uttryck. En stor andel uppger att särbehandlingen handlar om att man känner sig ignorerad, osynliggjord eller inte blir tagen på allvar. Men det finns även de som känt sig oönskat synliggjorda, utpekade och till och med förlöjligade. Bland fritextsvaren nämns förekomsten av negativa kommentarer, felaktiga förutfattade meningar, att man blivit hårt kritiserad inför andra studenter eller att man, enbart i egenskap av kvinna, ansetts sämre än killar i vissa avseenden, till exempel som ingenjör eller i matematik.

Ungefär 60 procent av de som blivit särbehandlade uppger att det rört sig om undervisande personal medan knappt 70 procent uppger att det rört som om andra studenter, främst från den egna utbildningen.  Drygt 25 procent uppger sig blivit särbehandlad av examinator. I många fall handlar det om undervisande personal i form av andra studenter som deltar i undervisningen i rollen som laborations- och lektionsassistenter. Detta yttrar sig i att särbehandlingen särskilt sker i samband med laborationer (ca 45 procent), projekt- och grupparbeten (ca 35 procent) samt lektioner (ca 35 procent). Men det är heller inte ovanligt att det sker på föreläsningar (ca 25 procent), raster (20 procent) samt på fester och sammankomster utanför schemalagd tid (25 procent).

Drygt 45 procent av de som upplevt sig särbehandlade uppgav att det nog skett omedvetet medan 15 procent tror att det skett medvetet. Det finns flera exempel på starkt kränkande kommentarer i fritextsvaren som styrker detta. Resterande 40 procent är osäkra om det skett medvetet eller omedvetet.

I enkäten ingick även frågor kring konsekvenser av särbehandlingen. Ungefär 55 procent av de som upplevt sig särbehandlade angav att det inte haft några personliga konsekvenser för dem medan ungefär 45 procent har påverkats i olika grad. Ungefär hälften av de senare uppger att man tappat självförtroende. Ungefär lika många att man blivit ledsen och nedstämd. Ungefär en fjärdedel uppger att man tappat koncentrationsförmåga respektive blivit mindre effektiv. I ungefär en tredjedel av fallen har respondenten tappat intresse för studierna. I några fall har man till och med gjort studieuppehåll eller avbrutit studierna.

Det som framkommer i enkäten är naturligtvis inte acceptabelt och kommer finnas högt på agendan i fakultetens framtida arbete. Det finns såväl juridiska synvinklar som moraliska aspekter och kvalitetsaspekter på det som framkommit.

  • Sverige har en diskrimineringslag som innebär att ingen får diskrimineras på grund av kön; och heller inte på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
  • Ingen ska behöva bli behandlad eller bedömd utifrån vilken grupp man råkar tillhöra. Detta uttrycks tydligt i ett av fritextsvaren ”Jag vill bli sedd för den jag är och vill inte att folk ska tro att bara för att man är av samma kön så har man samma mål och ambitioner här i livet.”
  • I genomsnitt är ungefär en tredjedel av studenterna på våra civilingenjörsprogram kvinnor samtidigt som vi vet att kvinnor idag i genomsnitt har bättre gymnasiebetyg än männen. Om vi ska kunna utbilda ingenjörer och naturvetare som kan ta sig an samhällets utmaningar måste vi försöka rekrytera de mest lämpade individerna till våra utbildningar. Och de som börjar hos oss måste naturligtvis trivas hos oss.

Utfallet i enkäten har diskuterats i fakultetens ledningsråd, med berörda institutionsledningar och i Tekniska högskolans styrelse. Med stöd i Tekniska högskolans lika villkorsplan för 2014 påbörjar vi nu ett arbete med tre huvudinriktningar.

Det som framför allt stod ut i enkäten var omfattningen av särbehandling i samband med laborationer, projekt- och grupparbeten samt lektioner då undervisningen oftast leds av timlärare, amanuenser eller doktorander. Inom fakulteten utvecklades en webbaserad kurs för några år sedan för oerfarna lärare för att öka medvetenheten om särbehandling främst på grund av kön. Kursen har varit tillgänglig på frivillig grund. Den kommer nu göras obligatorisk för nya lektions- och laborationsassistenter. Den ska dock först vidareutvecklas att inkludera resultat från enkäten och kompletteras med en avslutande lärarledd träff där man i grupp får reflektera kring frågeställningarna i webbdelen av kursen.

Enkäten indikerar att mycket av den särbehandling som förekommer är omedveten men det är också tydligt, bland annat i fritextsvaren, att det förekommer avsiktlig kränkande särbehandling. De system som finns för att fånga upp och utreda övertramp behöver förbättras så att studenterna har det förtroende och den tillit som krävs för att orka anmäla särbehandling och vi behöver också se över hur fakulteten och institutionerna utreder och åtgärdar anmälningar på ett rättssäkert sätt. Det gäller både övertramp från lärare såväl som studenter emellan.

Även om bara en mindre del av de som upplevt sig särbehandlade tror att det skett medvetet så finns naturligtvis ett avsevärt problem även med omedveten särbehandling. Det vi ser är ett uttryck för den kultur som sammantaget präglar såväl samhället som universitetsvärlden och tekniska högskolor. Vi bär alla med oss livserfarenheter som präglar våra värderingar och beteenden ofta utan att vi reflekterar över dem. Det handlar om att öka insikten om de normer och värderingar som påverkar oss och styr hur vi beter oss, vilka ritualer vi följer och hur vi uttrycker oss. Att förändra en kultur är svårt och kräver ett långsiktigt arbete. Som första steg i detta kommer vi att ta fram ett informationsmaterial till studenter och medarbetare, och jag kommer den närmaste tiden personligen besöka våra institutioner och informera våra medarbetare om enkäten, kommande åtgärder och hur viktig denna fråga är för Tekniska högskolan. Vi kommer även se över befintliga inslag som rör likabehandling i mottagningen av nya studenter och hur dessa kan förstärkas och förbättras. Vi behöver därefter återkomma med ytterligare insatser för att öka medvetenheten om likabehandlingsfrågor både bland medarbetare och bland studenter.  Vi diskuterar fortsatta framtida åtgärder tillsammans med Tema Genus och kommer självklart även behöva ta hjälp av, och samordna arbetet med våra institutioner, studentkåren LinTek och studenterna på våra Sektioner.


 


Dekan Ulf Nilssons blogg

Ulf Nilsson
Jag är dekan på
Tekniska högskolan vid Linköpings universitet sedan 2011 och har en bakgrund som professor i datalogi.

Här bloggar jag om aktuella företeelser – lokala, nationella och internationella – som berör mig i egenskap av dekan.







Sök i bloggen

Sidor

Kategorier

Mest bloggat om

Utbildningskvalitet

Arkiv

Metadata



Detta är en personlig webbsida och information framförd här representerar inte Linköpings universitet. Se även Policy för www-publicering vid Linköpings universitet.

This is a personal www page. Opinions expressed here do not represent the official views of Linköpings universitet. Please refer to Linköpings universitets wwwpolicy.



Ulf Nilsson, Dekanus Tekniska högskolan drivs av WordPress