Då drar vi igång igen…

Postad i: Allmän, Högskolepolitik, Utbildningskvalitet den 2 September, 2014 av Ulf Nilsson, dekan för tekniska högskolan

2 people like this post.

Äntligen är vi igång igen. Men höstterminen som formellt startade den 1 september tjuvstartade egentligen redan ett par veckor tidigare för våra nya studenter. Det är så inspirerande när våra campusområden, som stått tomma under sommaren, äntligen fylls med liv och rörelse. Uppropen för våra nya studenter är en av årets verkliga höjdare. Det är så kul att få prata inför alla nya förväntansfulla studenter. Totalt var det cirka 1900 nybörjare som antogs i år på Tekniska högskolan. Det är en viss nedgång jämfört med föregående år. En planerad sådan eftersom kostymen varit lite för stor. Vi har under ett antal år utbildat fler studenter än vi egentligen fått ersättning för. Och även om marginalkostnaden för en extra student är låg, så är det i längden inte rationellt att överproducera. Inte minst därför att vi behöver skaffa oss ett utrymme om vi vill kunna göra några nysatsningar i framtiden.

Som vanligt är det ett spännande läsår som ligger framför oss. Om ett par månader ska vi redovisa för Universitetskanslerämbetet (UKÄ) vilka åtgärder vi genomför för att komma till rätta med de brister som ifjol konstaterades i några av våra utbildningar. Vi hade dagsinternat kring åtgärdsplanerna i förra veckan och jag har gott hopp om att vi ska kunna övertyga bedömarna och UKÄ. Det bli naturligtvis också spännande att se vad UKÄs nya kansler Harriet Wallberg föreslår i sin utredning om ett nytt utvärderingssystem och hur det tas emot av regeringen (vilken det nu blir efter den 14e september…). För egen del skulle jag vilja ägna mer tid åt våra egna kvalitetsfrågor och kvalitetssystem än att hela tiden vara i händerna på andra myndigheter som vill utvärdera och jämföra oss vad gäller utbildning (UKÄ), forskning (VR) och samverkan (Vinnova). Min plan att vi under hösten ändå ska kunna dra igång ett eget arbete med vidareutveckling av våra utbildningar och våra egna kvalitetssystem baserade på det som vi byggt mycket av vårt tidigare kvalitetsarbete kring; nämligen “CDIO standards”.

Rankningar är naturligtvis också ett uttryck för utvärderingstrenden. De måste tas med en stor nypa salt. De mäter någonting men kanske inte nödvändigtvis det vi själva tycker är viktigast. Hursomhelst har vi nu i ett antal år oavbrutet klättrat på de stora internationella rankinglistorna: Academic Ranking of World Universities (ARWU eller Shanghailistan), Times Higher Education (THE) och QS World Univerity Rankning. Vi ligger som lärosäte strax över 300-strecket på samtliga tre. På ARWU-listan klättrade LiU 70 platser sedan i fjol och vi befinner oss nu på plats 308. På ARWU-listan över lärosäten aktiva inom området Engineering ligger vi faktiskt på plats 84 i världen. Det är roligt eftersom det ger ett visst genomslag men som sagt, exakt vad det mäter kan diskuteras.


Hat Trick för LiU Malmsten

Postad i: Allmän, Utbildningskvalitet den 25 June, 2014 av Ulf Nilsson, dekan för tekniska högskolan

5 people like this post.

Vilket avslut det blev på läsåret 2013/2014! Veckan efter midsommar kom nämligen de sista utvärderingsresultaten från UKÄ för Tekniska högskolans del. Kandidatprogrammet i Grafisk design och kommunikation, GDK, fick betyget “Hög kvalitet” och för kandidatprogrammen på Carl Malmsten Furniture Studies blev det passande nog hat trick i dessa VM-tider. Maxbetyget “Mycket hög kvalitet” för de tre kandidatprogrammen i Möbeldesign, Möbelkonservering samt Möbelsnickeri; och “Hög kvalitet” för kandidatprogrammet i Möbeltapetsering.

Resultaten för Malmstensutbildningarna känns extra bra inte bara för att det blev högsta betyget. Det är en verksamhet vars ursprung går tillbaka till 1930 och som grundades av Carl Malmsten och hans maka Siv. Den Tekniska högskolan vid Linköpings universitet blev huvudman för verksamheten år 2000 i avsikt att “akademisera” vad som tidigare varit utpräglade hantverksutbildningar. Det har inte varit en enkel och rak resa enbart i medvind utan krävt ett omfattande och envist arbete. Verksamheten var nere i brygga för 6-7 år sedan i samband med den senaste utbildningsutvärderingen. Men med enträget och engagerat arbete från medarbetare och studenter på Carl Malmsten Furniture Studies, från Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling samt från programnämnden och fakultetskansliet har utbildningarna nu fått sitt akademiska erkännande. Viktigt i sammanhanget har också varit samarbetet med Byggmästare John Mattsons minnesstiftelse som bidragit både med en donationsprofessur i möbeldesign och moderna och ändamålsenliga lokaler på vårt campus LiU Malmsten på Lidingö.

Nu känns det riktigt bra med en avkopplande semester efter ett händelserikt läsår.


Om särbehandling på ingenjörsutbildningarna

Postad i: Allmän den 10 February, 2014 av Ulf Nilsson, dekan för tekniska högskolan

40 people like this post.

I den studentundersökning som Linköpings universitet genomförde 2012 framkom att en anmärkningsvärt hög andel av de kvinnliga studenterna vid Tekniska högskolan någon gång under studietiden upplevt sig diskriminerade eller kränkta på grund av kön. För att bättre förstå och åtgärda detta lät Tekniska högskolan genomföra en större strukturerad enkätundersökning med öppna svarsalternativ under 2013 riktad till samtliga våra kvinnliga studenter. Uppdraget genomfördes av filosofiska fakultetens genuslektor Stina Backman.

Totalt skickades enkäten till drygt 1 800 kvinnliga studenter. Svarsfrekvensen var 40 procent. Totalt svarade 754 studenter på enkäten. En av fem av de som besvarade enkäten, eller 148 svarande, uppgav att man någon gång under studietiden upplevt sig negativt särbehandlad, trakasserad eller diskriminerad. Resultatet är inte jämförbart med utfallet i 2012 års studentundersökning eftersom både frågan och populationen skiljer sig åt men utfallet är i båda fallen anmärkningsvärt högt.

Bland de som svarat ja på frågan ovan är det hälften som blivit drabbad flera gånger och 45 procent som upplevt det en gång. Ett mindre antal uppger att det varit mer vanligt förekommande.

Särbehandlingen tar sig många uttryck. En stor andel uppger att särbehandlingen handlar om att man känner sig ignorerad, osynliggjord eller inte blir tagen på allvar. Men det finns även de som känt sig oönskat synliggjorda, utpekade och till och med förlöjligade. Bland fritextsvaren nämns förekomsten av negativa kommentarer, felaktiga förutfattade meningar, att man blivit hårt kritiserad inför andra studenter eller att man, enbart i egenskap av kvinna, ansetts sämre än killar i vissa avseenden, till exempel som ingenjör eller i matematik.

Ungefär 60 procent av de som blivit särbehandlade uppger att det rört sig om undervisande personal medan knappt 70 procent uppger att det rört som om andra studenter, främst från den egna utbildningen.  Drygt 25 procent uppger sig blivit särbehandlad av examinator. I många fall handlar det om undervisande personal i form av andra studenter som deltar i undervisningen i rollen som laborations- och lektionsassistenter. Detta yttrar sig i att särbehandlingen särskilt sker i samband med laborationer (ca 45 procent), projekt- och grupparbeten (ca 35 procent) samt lektioner (ca 35 procent). Men det är heller inte ovanligt att det sker på föreläsningar (ca 25 procent), raster (20 procent) samt på fester och sammankomster utanför schemalagd tid (25 procent).

Drygt 45 procent av de som upplevt sig särbehandlade uppgav att det nog skett omedvetet medan 15 procent tror att det skett medvetet. Det finns flera exempel på starkt kränkande kommentarer i fritextsvaren som styrker detta. Resterande 40 procent är osäkra om det skett medvetet eller omedvetet.

I enkäten ingick även frågor kring konsekvenser av särbehandlingen. Ungefär 55 procent av de som upplevt sig särbehandlade angav att det inte haft några personliga konsekvenser för dem medan ungefär 45 procent har påverkats i olika grad. Ungefär hälften av de senare uppger att man tappat självförtroende. Ungefär lika många att man blivit ledsen och nedstämd. Ungefär en fjärdedel uppger att man tappat koncentrationsförmåga respektive blivit mindre effektiv. I ungefär en tredjedel av fallen har respondenten tappat intresse för studierna. I några fall har man till och med gjort studieuppehåll eller avbrutit studierna.

Det som framkommer i enkäten är naturligtvis inte acceptabelt och kommer finnas högt på agendan i fakultetens framtida arbete. Det finns såväl juridiska synvinklar som moraliska aspekter och kvalitetsaspekter på det som framkommit.

  • Sverige har en diskrimineringslag som innebär att ingen får diskrimineras på grund av kön; och heller inte på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
  • Ingen ska behöva bli behandlad eller bedömd utifrån vilken grupp man råkar tillhöra. Detta uttrycks tydligt i ett av fritextsvaren ”Jag vill bli sedd för den jag är och vill inte att folk ska tro att bara för att man är av samma kön så har man samma mål och ambitioner här i livet.”
  • I genomsnitt är ungefär en tredjedel av studenterna på våra civilingenjörsprogram kvinnor samtidigt som vi vet att kvinnor idag i genomsnitt har bättre gymnasiebetyg än männen. Om vi ska kunna utbilda ingenjörer och naturvetare som kan ta sig an samhällets utmaningar måste vi försöka rekrytera de mest lämpade individerna till våra utbildningar. Och de som börjar hos oss måste naturligtvis trivas hos oss.

Utfallet i enkäten har diskuterats i fakultetens ledningsråd, med berörda institutionsledningar och i Tekniska högskolans styrelse. Med stöd i Tekniska högskolans lika villkorsplan för 2014 påbörjar vi nu ett arbete med tre huvudinriktningar.

Det som framför allt stod ut i enkäten var omfattningen av särbehandling i samband med laborationer, projekt- och grupparbeten samt lektioner då undervisningen oftast leds av timlärare, amanuenser eller doktorander. Inom fakulteten utvecklades en webbaserad kurs för några år sedan för oerfarna lärare för att öka medvetenheten om särbehandling främst på grund av kön. Kursen har varit tillgänglig på frivillig grund. Den kommer nu göras obligatorisk för nya lektions- och laborationsassistenter. Den ska dock först vidareutvecklas att inkludera resultat från enkäten och kompletteras med en avslutande lärarledd träff där man i grupp får reflektera kring frågeställningarna i webbdelen av kursen.

Enkäten indikerar att mycket av den särbehandling som förekommer är omedveten men det är också tydligt, bland annat i fritextsvaren, att det förekommer avsiktlig kränkande särbehandling. De system som finns för att fånga upp och utreda övertramp behöver förbättras så att studenterna har det förtroende och den tillit som krävs för att orka anmäla särbehandling och vi behöver också se över hur fakulteten och institutionerna utreder och åtgärdar anmälningar på ett rättssäkert sätt. Det gäller både övertramp från lärare såväl som studenter emellan.

Även om bara en mindre del av de som upplevt sig särbehandlade tror att det skett medvetet så finns naturligtvis ett avsevärt problem även med omedveten särbehandling. Det vi ser är ett uttryck för den kultur som sammantaget präglar såväl samhället som universitetsvärlden och tekniska högskolor. Vi bär alla med oss livserfarenheter som präglar våra värderingar och beteenden ofta utan att vi reflekterar över dem. Det handlar om att öka insikten om de normer och värderingar som påverkar oss och styr hur vi beter oss, vilka ritualer vi följer och hur vi uttrycker oss. Att förändra en kultur är svårt och kräver ett långsiktigt arbete. Som första steg i detta kommer vi att ta fram ett informationsmaterial till studenter och medarbetare, och jag kommer den närmaste tiden personligen besöka våra institutioner och informera våra medarbetare om enkäten, kommande åtgärder och hur viktig denna fråga är för Tekniska högskolan. Vi kommer även se över befintliga inslag som rör likabehandling i mottagningen av nya studenter och hur dessa kan förstärkas och förbättras. Vi behöver därefter återkomma med ytterligare insatser för att öka medvetenheten om likabehandlingsfrågor både bland medarbetare och bland studenter.  Vi diskuterar fortsatta framtida åtgärder tillsammans med Tema Genus och kommer självklart även behöva ta hjälp av, och samordna arbetet med våra institutioner, studentkåren LinTek och studenterna på våra Sektioner.


Hög till mycket hög kvalitet i civilingenjörsutbildningarna

Postad i: Utbildningskvalitet den 29 October, 2013 av Ulf Nilsson, dekan för tekniska högskolan

17 people like this post.

Efter mycket arbete och lång väntan har resultaten av Universitetskanslersämbetets utvärdering av teknikvetenskap kommit – inklusive högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna. Det har varit ett mastodontarbete som pågått i drygt ett år både lokalt och nationellt och som enbart för LiU:s del omfattat 35 examenstillstånd – 11 civilingenjörsexamina, 5 högskoleingenjörsexamina och 19 generella examina – dvs. kandidat- och mastersexamina. Totalt i landet har 78 civilingenjörsutbildningar utvärderats varav 19 fått Mycket hög kvalitet, 50 Hög kvalitet och 9 Bristande kvalitet. Av de 94 högskoleingenjörsutbildningar som utvärderats har 7 fått Mycket hög kvalitet, 61 Hög kvalitet och 26 Bristande kvalitet. Och ovanpå det 190 generella examina!

Tre civilingenjörsutbildningar vid LiU har fått högsta betyg och bedöms hålla Mycket hög kvalitet. Det rör sig om programmen i Datateknik, Kemisk biologi samt Kommunikation – transport – samhälle. Övriga civilingenjörsutbildningar vid LiU bedöms hålla Hög kvalitet.

Bland högskoleingenjörsutbildningarna bedöms fyra program hålla Hög kvalitet medan Kemisk analysteknik bedöms ha Bristande kvalitet. Orsaken till detta behöver analyseras djupare men programmet leder även till en kandidatexamen i Kemiteknik som bedöms hålla Hög kvalitet. Det framstår därmed som om det är ingenjörsmässigheten som varit under luppen.

Bland generella examina finns annars ett par utbildningsprogram som fått bristande kvalitet. Nämligen kandidatprogrammen i Innovativ programmering samt Samhällets logistik. Därutöver har fyra generella examina fått omdömet Bristande kvalitet. I tre av fallen rör det sig om utbildningar med dubbla examina som i första hand leder till en yrkesexamen som fått Hög kvalitet eller Mycket hög kvalitet.

För de utbildningar som fått omdömet Mycket hög kvalitet kommer en belöning i form av de särskilda kvalitetspengar som regeringen avsatt för ändamålet. För de utbildningar som fått omdömet Bristande kvalitet har vi ett år på oss att analysera och föreslå hur bristerna ska åtgärdas. Universitetskanslerämbetet kan därefter konstatera att åtgärderna bedöms tillräckliga alternativt återkalla examenstillståndet. I det senare fallet är praxis att de studenter som påbörjat sin utbildning också får slutföra densamma. De studenter som går på Kemiska analysteknik, Samhällets logistik och Innovativ programmering där programmets examenstillstånd ifrågasätts får just nu en kortfattad information om detta och kommer att kallas till en mer omfattande muntlig information inom den närmaste tiden.

Nöjd eller missnöjd?  Ja, inte helt nöjd. En snabbanalys av utfallet ger vid handen att Chalmers har klarat sig bäst. LiU ligger på en andraplats när det gäller civilingenjörsprogrammen. Tillsammans med Chalmers är vi det enda större lärosätet som helt sluppit omdömet Bristande kvalitet på civilingenjörsutbildningarna. Även högskoleingenjörsutbildningarna har relativt sett kommit rätt väl ut men inte fullt så bra som civilingenjörsutbildningarna. Den bilden verkar dock gälla hela landet. Målen har för LiU:s del varit högt ställda och jag hade gärna sett att några fler utbildningar hade fått högsta betyg. Industriell ekonomi och Teknisk biologi snubblade på mållinjen. Fakultetsledningen och de programnämnder som leder utbildningarna behöver under de närmaste veckorna analysera utvärderingsresultaten djupare för att se i vilka avseenden utfallet kunde blivit bättre.

Jag lär återkomma i ämnet när vi kommit en bit i vårt analysarbete men i detta nu vill jag avslutningsvis rikta ett stort tack till alla medarbetare såväl som studenter som varit engagerade i arbetet med utvärderingarna.

(Se även mitt tidigare inlägg om MatNat-utbildningarna.)

Taggar:



Autonomi eller inte autonomi

Postad i: Högskolepolitik den 1 October, 2013 av Ulf Nilsson, dekan för tekniska högskolan

2 people like this post.

Regeringen vill öka vissa lärosätens autonomi genom att låta några av de lärosäten som idag är förvaltningsmyndigheter inom staten övergå till att bli privaträttsliga stiftelser. Man säger i remissen inte uttryckligen hur många lärosäten det kan tänkas handla om eller vilka som kan vara aktuella; utan uttrycker det som att några lärosäten har behov av en “ny verksamhetsform som är bättre anpassad efter de villkor som råder i omvärlden för att kunna konkurrera internationellt”. Avsikten är att genomföra reformen innan nästa års riksdagsval och efter intresseanmälan från hugade lärosäten.

Den nya förslagna verksamhetsformen kallas Högskolestiftelser och innebär något annat än de två Stiftelsehögskolor som redan finns, nämligen Chalmers och Högskolan i Jönköping. När dessa stiftelser avskiljdes från staten för nästan 20 år sedan hade de en varaktig trygghet i ett rejält stiftelsekapital. Bildandet av en Högskolestiftelse ska ske utan kapitaltillskott. Lärosätet ska däremot kunna ta med sig befintlig egendom samt eget myndighetskapital. Varaktigheten garanteras istället genom ett årligt garanterat statsanslag i 5 till 6 år [sic!] omfattande 90 procent av det statsanslag som lärosätet har när det avskiljs från staten.

Förslaget kräver författningsändringar och det är egentligen det remissen handlar om. Vilka lärosäten som eventuellt ska göras om till Högskolestiftelser är en senare fråga.

Genom den nya associationsformen kommer lärosätet ha lättare att skriva juridiskt bindande avtal. Som stiftelse är man en egen juridisk person och har därmed lättare att medverka i internationella samarbeten. Som stiftelse kommer man också kunna äga aktiebolag, förvärva och förvalta egna fastigheter, lättare ta emot donationer och bedriva kommersiell uppdragsverksamhet. I de flesta andra avseenden påminner villkoren för en Högskolestiftelse om de villkor som gäller redan idag. En Högskolestiftelse ska ha som syfte att ”bedriva högskoleutbildning och forskning på en internationellt hög nivå”. För detta kommer lärosätet precis som idag att erhålla ett statsanslag och som rimligen kommer vara lärosätets främsta intäktskälla inom överskådlig tid.

Så… vad ska man tycka om förslaget? I jämförelse med de Stiftelsehögskolor som redan finns är det ett dåligt förslag. Men i jämförelse med dagens myndighetsform? Svaret är inte helt enkelt. Linköpings universitet har ännu inte haft de behov, och därför inte upplevt de problem, som bland annat KTH och KI haft att verka internationellt. Men utvecklingen snabbt inom högskolesektorn. Globaliseringen av den högre utbildningen och forskningen samt behovet av att hitta nya finansieringskällor kan snabbt ändra på nuvarande förhållanden även för Linköpings universitet. Det finns också en hel del signaler som tyder på att den nuvarande myndighetsformen kan få nya förutsättningar i framtiden. Det kommer förslag om en ny förvaltningslag och det finns ambitioner att samordna och outsourca stödverksamhet till nationella servicecenter. Att sitta stilla i båten behöver med andra ord inte innebära att båten inte rör sig ändå… Den 15 november ska remissvaren in.

 


Dekan Ulf Nilssons blogg

Ulf Nilsson
Jag är dekan på
Tekniska högskolan vid Linköpings universitet sedan 2011 och har en bakgrund som professor i datalogi.

Här bloggar jag om aktuella företeelser – lokala, nationella och internationella – som berör mig i egenskap av dekan.







Sök i bloggen

Sidor

Kategorier

Mest bloggat om

Utbildningskvalitet

Arkiv

Metadata



Detta är en personlig webbsida och information framförd här representerar inte Linköpings universitet. Se även Policy för www-publicering vid Linköpings universitet.

This is a personal www page. Opinions expressed here do not represent the official views of Linköpings universitet. Please refer to Linköpings universitets wwwpolicy.



Ulf Nilsson, Dekanus Tekniska högskolan drivs av WordPress