Vad är det vi talar om när vi talar om forskningskommunikation?

 

 

Skilj på forskningskommunikation som praktik och forskningskommunikation som forskning! Forskningskommunikation som forskning är ett ämne som går från att vara en dimension i andra ämnen till att långsamt formas till en mångvetenskaplig disciplin i likhet med områden som entreprenörskap.

Enligt en kartläggning, utgiven av Vetenskapsrådet och Vetenskap & Allmänhet, finns  i dagsläget 28 forskningskommunikationsforskare i Sverige. Man har då utgått från publikationer i tre för den framväxande disciplinen viktiga tidskrifter: Public Understanding of Science, Science Communication och Journal of Science Communication.

Vad är då forskningskommunikation? I ovan nämnda rapport skriver man ”Vanliga teman inom forskningen är olika samhällsgruppers kunskap om och attityder till vetenskap, mediers roll i forskningskommunikation, kommunikation om vetenskapliga konflikter, utvärdering av metoder/aktiviteter eller hur ställningstaganden och bedömningar i aktuella frågor uppstår på individnivå” med hänvisning till Fischhoff & Scheufele (2013). Man hänvisar vidare till Rauchfleisch & Schäfer (2018) som i en klusteranalys identifierat 11 olika inriktningar inom det vetenskapliga studiet av forskningskommunikation. I publikationens första tabell finns en matnyttig uppställning som bland annat inkluderar typiska publikationer. Är man intresserad av forskningskommunikation som forskningsämne kan jag varmt rekommendera artikeln i allmänhet och tabell 1 i synnerhet.

Forskningskommunikation som praktik

Föreningen Vetenskap & Allmänhet presenterar på sin hemsida en elegant begreppsutredning som lär oss att skilja på den kommunikation som sker inomvetenskapligt och den som sker utanför det akademiska samtalet. Där reserverar man termen forskningskommunikation till kommunikation utanför det akademiska samtalet. Alltså:

Vetenskaplig kommunikation: kommunikation mellan forskare
Forskningskommunikation: kommunikation mellan forskare och icke-forskare

Universitetsbiblioteket erbjuder hjälp till självhjälp

UB kan hjälpa dig att sprida information om din publikation. Genom en rad åtgärder kan du själv, som forskare, bidra till att din forskning blir hittad och läst. Dessa åtgärder är led i såväl den vetenskapliga kommunikationen (att forskare ska uppmärksamma din publikation) som i forskningskommunikationen (att intressenter ska uppmärksamma din publikation).

Vi kan erbjuda hjälp till självhjälp:

* Genom att publicera dig open access kan alla komma åt din forskning
* Genom att göra dina data öppet tillgängliga kan alla komma åt din forskningsdata
* Genom att formulera titel, abstrakt och nyckelord sökmotorsvänligt (ASEO) gör du forskningen lättare att hitta för sökmotorer
* Genom att registrera din forskning i DiVA gör du forskningen lättare att hitta för sökmotorer
* Genom att inflika en rad eller två om dina forskningsresultat kan du peka på dina egna publikationer på Wikipedia
* Genom att klokt använda Twitter, LinkedIn, ResearchGate kan du berätta om din forskning och kommunicera med dem som intresserar sig för den

 

Vill du arbeta praktiskt med din forskningskommunikation? Läs blogginlägget om  skyltfönster och punktinsatser!

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

Posted in Allmän.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *