Vad stod i läroboken när farfar gick i skolan? Universitetsbibliotekets samling med äldre läromedel i historia

Äldre läroböcker kan vara av intresse för såväl forskning som undervisning då de ger en bild av vad som lärts ut i svenska skolor under olika perioder. Som en del av Vallabibliotekets läromedelssamling finns en särskild avdelning med äldre läroböcker inom olika skolämnen, däribland historia. Hur samlingen kommit till och hur den här typen av material används i forskning och undervisning berättar här bibliotekarie Lena Hansen Trakell och biträdande professor David Ludvigsson.

Du befinner dig i Studenthuset på Campus Valla. Om du går ner till plan 1, husets källarplan, kommer du till Vallabibliotekets bokmagasin. Väl i bokmagasinet följer du raden med vevförsedda hyllor och tar till vänster. På höger sida hittar du bibliotekets läromedelssamling.

På några av hyllorna här återfinns äldre läroböcker inom olika skolämnen, bland annat en särskild sektion med närmare 200 böcker med koppling till historieämnet. De äldsta exemplaren är från mitten av 1800-talet och de yngsta från 1980-talet. Sammantaget finns här läroböcker som använts i skolundervisning under flera generationer.

Hyllor i ett bokmagasin.

Läromedelssamlingen på Vallabiblioteket. Foto: Peter Igelström

Från Östgötagatan till Valla

Bibliotekarie Lena Hansen Trakell, som ansvarar för Vallabibliotekets läromedelssamling, berättar att en del av dessa böcker har sitt ursprung på Lärarhögskolan, med rötter i det lärarseminarium som etablerades i Linköping 1843. År 2000 flyttade lärarutbildningarna från Östgötagatan till Valla och läromedelssamlingen hamnade på dåvarande Humanistiska biblioteket i D-huset.

Genom åren har samlingen med äldre läromedel utökats då och då genom gåvor och donationer:

–Normalt sett tar vi inte emot så många gåvor men visst har det hänt att exempelvis privatpersoner som arbetat som lärare har skänkt böcker till biblioteket, däribland äldre läroböcker.

Läromedelssamlingen som helhet används mycket, förklarar Lena Hansen Trakell. Framför allt lånas de titlar som används i skolundervisningen idag och som bland annat studeras av studenter som läser till lärare.

–Men det finns också ett intresse för de äldre läromedlen, framför allt inom historia. Historia är ju ett ämne som många tycker är intressant och det återspeglas i användningen. Det är roligt att studenter visar intresse för samlingen och exempelvis skriver uppsatser där de använder äldre läroböcker som källor.

En uppslagen äldre lärobok med titelbladet synligt

En av läromedelssamlingens äldre böcker som härstammar från lärarseminariet i Linköping. Foto: Peter Igelström

Äldre läromedel i forskning och undervisning

Hur används då äldre läroböcker i historia i forsknings- och undervisningssammanhang? Vi frågade David Ludvigsson, som är biträdande professor i historia vid LiU:

Vilket intresse har äldre läromedel för forskning och undervisning?
–Historieläromedel kan vara intressanta att studera både för utbildningshistoriker och för historiedidaktiskt intresserade forskare, förklarar David Ludvigsson.

Och för en student som läser till historielärare kan studiet av äldre historieläromedel bidra till en mer reflekterad och kritisk förståelse av vad läromedel kan göra med det förflutna, tillägger han.

Hur kan läromedel berätta om undervisningen i historieämnet i förfluten tid?
–Naturligtvis måste vi komma ihåg att läromedel inte är detsamma som undervisningen – även om ett läromedel ser ut på ett visst sätt kan vi inte dra säkra slutsatser om vad som behandlades i själva undervisningen. Men mycket tyder på att förlagsproducerade läroböcker som har producerats för att användas i undervisning faktiskt har spelat och fortfarande ofta spelar en stor roll i historieundervisningen.

Förlagsproducerade läroböcker kan ses som en uttolkning av läroplanen, menar David Ludvigsson.

David Ludvigsson

David Ludvigsson

Hur kan man då se att läroplanen återspeglas i läromedlen? Hur gör man som historiker för att utforska det?
–När det gäller läroböcker i historia som getts ut i många upplagor och använts i undervisningssammanhang under lång tid kan man undersöka hur innehållet förändras över tid, och i vilken mån läroboken har förändrats i anslutning till att läroplanen har förändrats, förklarar David Ludvigsson.

Detta kan vara ett sätt för forskare att få perspektiv på hur läroplanen har omsatts i praktiken även om själva undervisningen inte längre är möjlig att undersöka.

Han berättar också att under många år skedde en statlig förhandsgranskning av läromedel innan de släpptes fram på marknaden.

–Man kan alltså kombinera studier av enskilda läromedel med studier av hur läroboken kommenterades av samtida granskare.

Vad kan läroböcker i historia säga om hur historiesynen har förändrats över tid?
–Över tid har det skiftat både vilken kunskap vi har om det förflutna och vilken kunskap som uppfattats som viktig att lyfta fram. Historieläroböcker är ett bra material att undersöka om vi vill förstå vilka berättelser och vilka perspektiv som har dominerat i olika tider.

Kan du ge exempel på vilken typ av frågor som undersöks av forskare som använder historiska läroböcker som källmaterial?
–Tidigare forskare har analyserat historieläroböcker bland annat utifrån begrepp som nation, genus, berättelse och historiemedvetande. Men det finns fortfarande mycket att ta reda på. Som student vore det möjligt att undersöka vilket perspektiv som anläggs eller vad som tillskrivs historisk betydelse, till exempel vilka människor, institutioner eller länder som skrivs fram som viktiga aktörer i det förflutna. På vilket sätt skildras europeiska respektive utomeuropeiska aktörer, fabriksägare respektive arbetare, kungar och undersåtar, kvinnor och män?

–En annan bra ingång är att många läroböcker innehåller diskussionsfrågor. Vilka aspekter av det förflutna vill författaren att eleverna ska diskutera? Vad säger det om historiesynen?

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket

Vidare läsning

Några exempel på avhandlingar, böcker och studentuppsatser där äldre läroböcker använts som källmaterial:

Almqvist Nielsen, Lena, Förhistorien som kulturellt minne : historiekulturell förändring i svenska läroböcker 1903-2010 (licentiatavhandling)

Ammert, Niklas, Det osamtidigas samtidighet : historiemedvetande i svenska historieläroböcker under hundra år (doktorsavhandling)

Danielsson Malmros, Ingmarie, Det var en gång ett land… : Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar (doktorsavhandling)

Gustafsson, Jörgen, Historielärobokens föreställningar : Påbjuden identifikation och genreförändring i den obligatoriska skolan 1870–2000 (doktorsavhandling)

Holmén, Janne, Den politiska läroboken : Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska läroböcker under Kalla kriget (doktorsavhandling)

Johnsson Harrie, Anna, Staten och läromedlen : En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991 (doktorsavhandling)

Nodin, Anders, “Fosterländska bilder”. Den svenska historien i 1800-talets illustrerade läromedel, historieböcker och romanfiktion (doktorsavhandling)

Nordgren, Kenneth, Vems är historien? : historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige (doktorsavhandling)

Sivedal, Emma, ”ett styvsint och krigiskt släkte” eller förståelse och reflektion?: Läromedel i historia – en studie av synen på kunskap (studentuppsats)

Spjut, Lina, Att (ut)bilda ett folk : Nationell och etnisk gemenskap i Sveriges och Finlands svenskspråkiga läroböcker för folk- och grundskola åren 1866-2016 (doktorsavhandling)

Åström Elmersjö, Henrik, En av staten godkänd historia: förhandsgranskning av svenska läromedel och omförhandlingen av historieämnet 1938-1991

 

Posted in Allmän, studier and tagged , .

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *