Ja! biblioteket har räddat mig

I vår serie om hur forskare använder biblioteket vänder vi oss denna gången till Medicinska biblioteket och Iulia Skoda.
Iulia jobbar med Kardiologi-Förmaksflimmer-Imaging hon undervisar studenter under VFU.

Vilken av bibliotekets tjänster använder du mest i dag?

-Mest använder jag E-resurser(E-tidskrifter, ClinicalKey etc.)

Om du fick önska fritt vad skulle du vilja att biblioteket kunde erbjuda dig?

-Tycker att ni har ett stort utbud och det går att beställa det man saknar. Jag kan inte önska mig något annat.

Tipsa om en bok eller resurs som du vill rekommendera inom ditt ämne.

-Radiology: Cardiothoracic Imaging

Vad tycker du att varje forskare/student bör veta om biblioteket?

-Tillgång till er hemsida, eventuellt kort undervisning om hur man får fram det men letar efter, samt att ni finns för kontakt/stöd.

Har biblioteket räddar dig någon gång?

-Ja! Genom att beställa hem det jag önskar läsa för att komma vidare med min forskning.

Om biblioteket var ett djur vilket skulle det då vara?

-Svår fråga! Kanske en uggla, som står för visdom i mytologin.

Intervjuare Catrin

“En bläckfisk med många och långa armar”- intervju om biblioteket med Lina La Fleur, IEI.

Lina La Fleur, forskare och lärare vid Avdelningen för Energisystem, Linköpings universitet.

Lina La Fleur. Foto: Mikael Sönne

I vår serie intervjuer med forskare talar vi med Lina La Fleur, forskare och lärare på avdelningen för Energisystem vid IEI på Campus Valla.

Hur använder du biblioteket?

– Som student satt jag gärna på biblioteket på kvällarna och pluggade. Det var lugnt och mysigt. Nu använder jag främst e-resurser, t.ex. UniSearch.

Har du något bra lästips inom ditt ämne?

– Som ny doktorand inom energisystem läste jag denna artikel: ”Luis Pérez-Lombard, L., Ortiz, J. & Velázquez, D. (2013). Revisiting energy efficiency fundamentals. Energy Efficiency 6, pp. 239–254”.

Den har nu några år på nacken, men är fortfarande en av de mer givande artiklar jag återkommer till.

Vad tycker du att varje student bör veta om biblioteket?

– Jag brukar tipsa alla studenter jag handleder om att kontakta biblioteket för att få hjälp med litteratursökning, t.ex. hur man använder asterisk eller ”AND/OR”. Många studenter tycker också att det är svårt att referera och biblioteket har bra info om detta. Jag tycker att studenter oftare borde tänka på att det finns annan litteratur än den föreslagna kurslitteraturen, och där är ju biblioteket såklart den givna platsen att börja sitt sökande.

Har biblioteket räddat dig någon gång?

– I samband med att jag skrev min avhandling sa de svenska forskningsbiblioteken upp avtalet med förlaget Elsevier. Det är såklart viktigt att prissättning är rimlig och att forskning är lättillgänglig, men just då var detta ett orosmoment i mitt liv. Jag fick jättebra stöd från biblioteket och kunde få tag på den litteratur jag behövde till min avhandling.

Om biblioteket var ett djur vilket skulle det då vara?

– En bläckfisk, men långa och många armar.

Stort tack för din tid!

Skrivet av Ellinor Krutholm, Bibliotekarie på Vallabiblioteket

 

 

Biblioteket är som en myrstack – intervju med doktorerande adjunkten Torbjörn Andersson

I vår andra intervju i serien där vi frågat forskare och anställda på LiU hur de använder biblioteket har vi pratat med Torbjörn Andersson, doktorerande adjunkt inom industridesign.

Torbjörn Andersson

Vilken av bibliotekets tjänster använder du mest i dag?  

– Mest använder jag Unisearch för att söka efter artiklar och böcker. Ibland har jag beställt fjärrlån då de böcker jag behövt inte funnits tillgängliga på LiU:s bibliotek.

Om du fick önska fritt vad skulle du vilja att biblioteket kunde erbjuda dig? 

– Det skulle nog vara att det fanns fler tekniska standarder som man kunde låna via biblioteket. Standarder är viktiga inom design och produktutvecklingsområdet och efterfrågas ofta av både studenter och forskare.

Vill du tipsa om en bok eller resurs som du vill rekommendera inom ditt ämne? 

Svensk Industridesign : en 1900-talshistoria /Lasse Brunnström

Design for Product understanding / Rune Monö

Emotional Design / Donald Norman

The reflective practitioner: how professionals think in action / Donald A. Schön.

Och så min avhandling så klart: Flexibility in Industrial design practice

(Avhandlingen är tillgänglig på DiVA efter disputationen den 29 mars.)

Vad tycker du att varje student bör veta om biblioteket? 

– Jag skulle nog säga systematisk artikelsökning, källkritik och eventuellt om att sammanställa data från olika forskningsfält. Att ha förståelse för att det är en process att söka och analysera artiklar.  Ofta missar de den biten då det ska göra en litteraturstudie. Det gäller att förstå att det handlar om mer än att bara skriva in sökord och få träffar. Man måste vara medveten om hur man sökt och hur de val man gjort under processen påverkar resultatet.

Har biblioteket räddat dig någon gång? 

– Jag har kunnat låna dyra böcker istället för att behöva köpa in dem. Det har varit bra.

Om biblioteket var ett djur vilket skulle det då vara? 

– En myrstack!  

(eller bikupa, min bror och jag har bin på landet)

Hur använder du biblioteket? intervju med forskande läkaren Lars Östman

Följ vår nya intervjuserie där vi frågat forskare och anställda på LiU hur de använder biblioteket.
I den första intervjun kan du läsa om hur Lars Östman, forskande läkare på psykiatriska kliniken
använder Medicinska biblioteket.

Vilken av bibliotekets tjänster aLars Östmannvänder du mest i dag?
– Låna böcker och söka artiklar på databaser.

Om du fick önska fritt vad skulle du vilja att biblioteket kunde erbjuda dig?
– Fler rum med stora whiteboards.

Kan du tipsa om en bok eller resurs som du vill rekommendera inom ditt ämne?
Physiology of behavior – Neil Carlson

Vad tycker du att varje forskare/student bör veta om biblioteket?
– I slutet av maj och början av januari så pluggar alla läkarstudenter för sina terminstentor. Det kan därför vara bra att vara lite extra snälla mot dem då (och ha lite extra förståelse om de beter sig på ett märkligt sätt).

Har biblioteket räddat dig någon gång?
– Jag är rätt säker på att min dåvarande flickvän (nuvarande fästmö) blev ihop med mig för att jag memorerat en bild från en biokemi-bok, som jag lånat på biblioteket. Hon förnekar det till denna dag…

ÖB David Lawrence: “Vi är så mycket mer än bara information och böcker”

David Lawrence

Det är en mulen och grå dag i december när jag ringer upp vår överbibliotekarie David Lawrence på Zoom. Vi ska prata lite om året som gått och hur han ser på forskningsbibliotekens roll i framtiden.

Den första frågan får David att dra på munnen:

Vad är roligast med jobbet som överbibliotekarie?
–Jag har nu jobbat som ÖB i fyra år och det är mycket som har varit roligt. Men, jag måste säga att det bästa är att se medarbetarnas egna initiativ. Hur de tar sig an problem, testar nya lösningar och lyckas genomföra olika projekt. Jag är mycket imponerad av våra medarbetare och jag försöker att inte lägga mig i för mycket i varje detalj, för jag ställer mest till det, haha.

Vad är den största utmaningen med jobbet?
–Hm, det är nog främst att inte gå in och detaljstyra för mycket. Jag är intresserad av allt och vill gärna vara en del av verksamheten. Det kan vara svårt att inte hoppa in och börja dra i trådarna. Jag kan sakna att ha mer ”riktiga arbetsuppgifter”, som att hjälpa slutanvändarna. Men jag märker ju att det blir lite annan stämning då jag sitter med på möten.

Hur ser du på bibliotekets roll? Vad är kärnan?
–Kärnan är information, absolut! Men det betyder inte längre att vi bara köper in och ställer upp böcker på hyllor. Vi ordnar information och vet var den går att komma åt. Bibliotekets roll är att matcha användarnas behov just nu med den information som finns att tillgå. Det är inte så att uppgiften att bevara fysiska samlingar försvinner, men det är inte lika viktigt som för 100 år sedan. Det ser jag som en övergång som har pågått under lång tid och som är något vi behöver förmedla utåt.

Förstår jag dig rätt att biblioteket handlar mer om att vara bryggan mellan användarna och information än om förvaring?
–Nja, de fysiska böckerna kommer att finnas kvar. Men det blir mycket annat som växer fram och blir viktigt, till exempel vår kunskap kring källor, publicering och upphovsrätt med mera. Vi hjälper till att göra forskningen på Linköpings universitet tillgänglig för alla. Det blir mindre så att vi köper in prenumerationer och mer att vi hjälper till med publiceringar. Begreppet information får en bredare innebörd. Som användare bryr man sig inte om vem som köpt in informationen eller varifrån den kommer, det viktiga är att den finns tillgänglig och att de hittar den när de behöver den.

Vår roll blir delvis att känna till tekniken och verktygen för att få fram den information som efterfrågas. I framtiden ser jag att användarna måste bli bättre på att beskriva de informationsproblem de har och vi som bibliotekarier måste ha verktygen för att använda den beskrivningen på ett bra sätt.

Finns det någon risk med att det ändå är de stora förlagen som sköter tillgängligheten och ordandet av det som publiceras open access (OA)?
–Att vi går åt det hållet är kanske inte den absolut bästa lösningen, men det är den lösning som vi nu har. Plan S (ett gemensamt initiativ från en grupp europeiska forskningsfinansiärer om att främja open access-publicering) orsakade viss panik i forskarvärlden och det blev mycket diskussioner. Men sen kom någon på idén med att skapa det som vi i dag kallar transformativa avtal där vi började betala för att få publicera OA. Vi går mot ett läge där vi betalar forskarnas publiceringar och i mindre utsträckning för prenumerationer. Från forskningens sida är problemet med att publicera OA därmed löst men från vårt håll så ser vi att detta kommer att innebära stora kostnader och vi är fortfarande beroende av stora vinstdrivna organisationer. Man har valt den här vägen nu och jag tror det är svårt att ändra på det. Men när det gäller att lita alltför mycket på förlagen…..hm.

Vi har redan varit inne på frågor om open access-publicering. Hur tänker du kring framtiden för OA?
–Egentligen återstår mest detaljer att lösa där. Istället har öppen forskningsdata växt fram som en stor och komplex fråga. Där återstår mycket arbete som kommer att kräva samarbete med andra grupper inom universitet. Vi har just kommit i gång och är fortfarande kvar i problematiken kring lagring av forskningsdata.

Världen just nu är sig inte lik. Hur upplever du att biblioteket har påverkats av Coronakrisen?
–Vi har ju begränsat våra öppettider, även om vi i dagsläget har rätt mycket öppet ändå. Nästan alla tjänster erbjuds fortfarande men digitalt istället för fysiskt. Jag blev väldigt imponerad av hur vi lyckades gå över till digitalt bara över en natt.

Det som jag uppfattar som mest negativt med situationen är att det sociala får lida när alla jobbar hemifrån. Informell information är jätteviktigt på en arbetsplats och det är en utmaning under den rådande situationen. Att alla sitter hemma 80% av tiden tror inte jag är framtiden för oss.

Linköpings UB finns på samtliga LiU:s campus. Vilka är utmaningarna med att vara chef över en verksamhet som är utspridd på flera platser?
–Jag tycker det är superviktigt att vi finns på varje campus och över lag tycker jag det funkar okej. Utmaningen är att alltid se oss som ett bibliotek även om vi är utspridda på fyra campus. Det är lätt att det skapas en känsla av utanförskap och det är något vi måste arbeta med. Min tanke om LiUB som organisation är att mycket ansvar läggs ute i organisationen, att grupper utvecklas utan centralstyrning. Samtidigt finns det en baksida med det. Det är viktigt för oss att vi jobbar med vår kommunikation och att information når ut till alla. Och Coronasituationen gör informationsflödet ännu svårare.

Vallabiblioteket har nu funnits i Studenthuset i lite mer än ett år. Hur tycker du att utfallet har blivit jämfört med de förväntningar och planer som fanns under planeringsprocessen?
–Från början fanns det många farhågor inför flytten. Om man jämför med de scenarierna så har det gått väldigt bra. Studenthuset är en jättebra plats för studenter och det märks verkligen att de älskar huset. Redan dag ett var det många studenter här. Det är en del smågrejer som skulle behöva fixas till men överlag har det blivit väldigt bra.

För oss anställda på biblioteket har nog flytten inneburit en större omställningsprocess och som vi fortfarande är mitt i. Det var imponerade att se hur vi fick igång biblioteket i Studenthuset från dag ett. Även om det var en massa detaljer som behövde fixas så fungerade verksamheten. Det stadiet tycker jag vi har passerat nu, men vi är fortfarande i ett läge där vi måste fundera över vilken typ av bibliotek vi är. Det gäller för övrigt biblioteken på alla våra campus. Vi har böcker och information men vi är ju så mycket mer.

Vilka kommer att bli de största frågorna för de svenska forskningsbiblioteken framöver?
Relevans! – Biblioteken måste följa med och delta i strategiska satsningar. Vi kan inte vänta på att någon annan ska lyfta bibliotekens roll, det är vår roll att visa vilka vi är.
Självbild – Vad gör vi och vad vill vi. Det behöver vi formulera tydliga svar på. Vi måste veta vad vi är och kunna förklara det på ett bra sätt. Vi klagar på att många runt omkring oss bara tänker på böcker när de hör ordet bibliotek. Men det är vår uppgift att kunna gå ut och förklara hur det ligger till. Det är viktigt att vi synliggör hela biblioteket, båda i våra fysiska lokaler och utanför biblioteket.

I år är förutsättningarna inför jul och nyår andra än vanligt och många kanske får ändra sina planer. Hur ser din ideala julledighet ut oberoende av förutsättningar?
–För mig är önskan främst att få vara hemma och koppla av tillsammans med familjen. Vi är mycket ute i skogen. Önskemålet skulle väl främst vara mycket snö. Vi brukar inte resa så mycket kring jul så Coronasituationen påverkar inte oss så mycket.

Vi avslutar vårt samtal med David Lawrence och önskar alla en God Jul och God fortsättning. Säkerligen har vi ett nytt spännande biblioteksår att se fram emot 2021.

intervjuare: Ellinor Krutholm