E-press tidskrifter får VR-anslag

 

Tre tidskrifter hemmahörande vid LiU E-press, Linköpings universitet, får dela på 2,2 miljoner. Pengarna är viktiga för att tidskrifterna ska kunna bedriva sin verksamhet. Det är också ett erkännande av hög kvalité och nytänkande.

Vetenskapsrådet (VR) har nu beslutat vilka tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap som kommer att få bidrag för att bedriva sin verksamhet. Kraven är högt ställda:  Enbart tidskrifter som främjar förnyelse, som är open access och som är av högsta kvalité har fått söka.

Sammanlagt är det 20 tidskrifter inom humaniora och vetenskap som i år fått medel från VR. Tre av dem är hemmahörande vid Linköpings universitet och närmare bestämt LiU E-press.

Culture Unbound publicerar gränsöverskridande kulturforskning och har sedan 2009 publicerat 42 nummer.

RELA (The European Journal for Research on the Education and Learning of Adults) är inriktad på vuxenpedagogik och har sedan 2010 gett ut 22 nummer.

NJVET (Nordic Journal of Vocational Education and Training) publicerar forskning om yrkesutbildning och professionsutbildning och har gett ut 17 nummer per år sedan starten 2011.

Tidskrifterna Culture Unbound och RELA är medtagna i citeringsdatabasen Scopus, vilket ytterligare ökar dess synlighet.

Andreas Fejes, chefsredaktör på RELA kommenterar bidraget från Vetenskapsrådet så här: “Det är viktigt med detta stöd för att kunna driva vidare en tidskrift som är unik inom det vuxenpedagogiska forskningsområdet. Den är unik så tillvida att den är open access där det inte kostar något vare sig för läsare eller författare – dels att den bidrar till att göra vuxenpedagogisk forskning i Europa mer spridd och tillgänglig.”

Jesper Olsson, redaktör på Culture Unbound säger: ”Vi är förstås mycket glada över stödet från VR. Det är avgörande för att vi ska kunna arbeta med framförhållning. En tidskrift som CU är viktig för LiU genom att vara en plattform för intellektuellt och vetenskapligt utbyte, också internationellt. Ur ett bredare perspektiv sätter den interdisicplinär kunskap om kultur, samhälle, medier i rörelse, främst på det akademiska fältet, men i förlängningen också bortom det. Tidskrifter som CU bidrar till att bygga en kunskapsinfrastruktur vars betydelse ökar i takt med att samtidens strider kring fejk och fakta tilltar.”

Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör vid LiU E-press, är också glad över beslutet. ”Det är ett välkommet stöd för de här tidskrifterna då de ofta inte får bidrag från annat håll för sin verksamhet. De här tidskrifterna fyller en viktig funktion i publiceringssystemet, då de erbjuder både gratis publicering och läsning, samtidigt som de är nischade med en hög vetenskaplig kvalité.”

E-press är host för 12 vetenskapliga tidskrifter och underlättar för tidskriftens redaktörer genom att skapa tekniska förutsättningar för utgivningen och bevaka publiceringslandskapet. Mer om E-press tidskrifter finns att läsa på E-press hemsida (https://ep.liu.se/tidskrifter.aspx).

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

1+

Vad är det vi talar om när vi talar om forskningskommunikation?

 

 

Skilj på forskningskommunikation som praktik och forskningskommunikation som forskning! Forskningskommunikation som forskning är ett ämne som går från att vara en dimension i andra ämnen till att långsamt formas till en mångvetenskaplig disciplin i likhet med områden som entreprenörskap.

Enligt en kartläggning, utgiven av Vetenskapsrådet och Vetenskap & Allmänhet, finns  i dagsläget 28 forskningskommunikationsforskare i Sverige. Man har då utgått från publikationer i tre för den framväxande disciplinen viktiga tidskrifter: Public Understanding of Science, Science Communication och Journal of Science Communication.

Vad är då forskningskommunikation? I ovan nämnda rapport skriver man ”Vanliga teman inom forskningen är olika samhällsgruppers kunskap om och attityder till vetenskap, mediers roll i forskningskommunikation, kommunikation om vetenskapliga konflikter, utvärdering av metoder/aktiviteter eller hur ställningstaganden och bedömningar i aktuella frågor uppstår på individnivå” med hänvisning till Fischhoff & Scheufele (2013). Man hänvisar vidare till Rauchfleisch & Schäfer (2018) som i en klusteranalys identifierat 11 olika inriktningar inom det vetenskapliga studiet av forskningskommunikation. I publikationens första tabell finns en matnyttig uppställning som bland annat inkluderar typiska publikationer. Är man intresserad av forskningskommunikation som forskningsämne kan jag varmt rekommendera artikeln i allmänhet och tabell 1 i synnerhet.

Forskningskommunikation som praktik

Föreningen Vetenskap & Allmänhet presenterar på sin hemsida en elegant begreppsutredning som lär oss att skilja på den kommunikation som sker inomvetenskapligt och den som sker utanför det akademiska samtalet. Där reserverar man termen forskningskommunikation till kommunikation utanför det akademiska samtalet. Alltså:

Vetenskaplig kommunikation: kommunikation mellan forskare
Forskningskommunikation: kommunikation mellan forskare och icke-forskare

Universitetsbiblioteket erbjuder hjälp till självhjälp

UB kan hjälpa dig att sprida information om din publikation. Genom en rad åtgärder kan du själv, som forskare, bidra till att din forskning blir hittad och läst. Dessa åtgärder är led i såväl den vetenskapliga kommunikationen (att forskare ska uppmärksamma din publikation) som i forskningskommunikationen (att intressenter ska uppmärksamma din publikation).

Vi kan erbjuda hjälp till självhjälp:

* Genom att publicera dig open access kan alla komma åt din forskning
* Genom att göra dina data öppet tillgängliga kan alla komma åt din forskningsdata
* Genom att formulera titel, abstrakt och nyckelord sökmotorsvänligt (ASEO) gör du forskningen lättare att hitta för sökmotorer
* Genom att registrera din forskning i DiVA gör du forskningen lättare att hitta för sökmotorer
* Genom att inflika en rad eller två om dina forskningsresultat kan du peka på dina egna publikationer på Wikipedia
* Genom att klokt använda Twitter, LinkedIn, ResearchGate kan du berätta om din forskning och kommunicera med dem som intresserar sig för den

 

Vill du arbeta praktiskt med din forskningskommunikation? Läs blogginlägget om  skyltfönster och punktinsatser!

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

0

Vad gör man med en hel hemester?

 

Vad gör man med en hel hemester?

Man får nya tankar förstås!
Här kommer lite tips från oss på LiUB om tankeväckande läsning, tittning och lyssning.

 

Läsning

En mörk historielektion om exploatering:
Muskotkriget av Giles Milton: Den plågsamt fåfängliga jakten på en bot mot pestsjukdomar leder till den yttersta galenskapen på de tre små ostindiska kryddöarna under 1600-talet. Kampen om kryddan får oanade konsekvenser för världshistorien. De stora sjönationerna vid den tiden, England med British East India Company (Brittiska Ostindiska Kompaniet) , Holländare vid Vereenigde Oostindische Compagnie (Holländska Ostindiska Kompaniet) gör allt och lite till för att få kontroll över kryddan. Tänk på det nästa gång du använder muskotnöt.
Muskotkriget: kampen om de ostindiska kryddöarna / Giles Milton; översättning: Annika Persson ; [faktagranskning: Dick Harrison].. - 2001. - ISBN:9189442180

Bandaöarnas skördar av muskot blev eftertraktat i Europa och orsakade förfärliga övergrepp på urbefolkningen.

Verklighetsflykt som går djupare än Alices kaninhåla:
The Eyre Affair
av Jasper Fforde: Boken du inte visste att du behövde lika lite som man är beredd på att stava Fforde med två f. Bara det, typ. Författaren Fforde tar dig med på en resa in i ett alternativt England – där den litterära polisrotelns officer Thursday Nexts uppdrag leder in i en förvecklande värld där alla narratologiska knep används; Krimkriget rasar fortfarande och Wales är en autonom republik. Vad händer när Jane Eyre kidnappas från sin egen roman, Goliath-agenter oskadligörs och Archeon Hades får tag på Mycrofts senaste uppfinning…
The Eyre affair / Jasper Fforde. - 2001. - ISBN: 0340820470

En vetenskaplig analys av våren 2020:
Risksamhället av Ulrich Beck: kan vi förstå Coronakrisen ur en helt annan synvinkel om vi sätter in vår tid i ett sammanhang? Sociologen Ulrich Becks bok om risksamhället, modernitet och postmodernitet är jag intresserad av att läsa om.
Risksamhället: på väg mot en annan modernitet / Ulrich Beck; översättning: Svenja Hums ;  2000. -ISBN:9171731075

Zombieapokalyps?:
Världskrig Z: en muntlig historik över zombiekriget av Max Brooks: även den som inte är intresserad av dystopier eller zombies kan få mycket utbyte av den här fiktiva efterhandsskildringen av katastrofen. Boken består av intervjuer och dokument. När man läst ett tag och lyfter blicken kan man få syn på samtiden, och ser att de frågor boken väcker egentligen inte alls handlar om zombier.

Världskrig Z: en muntlig historik över zombiekriget / Max Brooks; översättning Niklas Darke ; 2012. ISBN: 9789174990973


Dikter

Dikter är egentligen som klippt och skurna för Twitter! Karin Boye följer jag från Twitter, och får en dos Boye när jag minst anar det.

Tv-serie

Vågar du dig in på Rigshospitalet?
Riket av Lars von Trier.
Kalla kårar och mega absurdismondo i sjukhusmiljö efter Lars von Triers recept. Serien Riget utspelar sig på Rigshospitalet i Köpenhamn. Sjukhuset präglas av spänningar mellan vetenskap och det övernaturliga, mellan hierarkiska strukturer och kulturer. Ernst-Hugo Järegårds mästerligt levererade utbrott: – Danskjävlar!

Res digital och kulturellt

The Ultimate Guide to Virtual Museum Resources, E-Learning, and Online Collections

The Ultimate Guide to Virtual Museum Resources, E-Learning, and Online Collections

Besök även Digitalt Museum, över 65 museer från hela Sverige = 3,1 miljoner historier från hela världen att upptäcka!

 

2+

När var du på disputation senast?

 

 

Den akademiska världen kan ibland tyckas ogenomtränglig för den som inte är delaktig. Till och med den offentliga disputationen upplevs som en rit enbart för invigda. Nu i Corona-tid streamas eller zoomas många disputationer av praktiska skäl. Varför inte passa på att vara med på en disputation hemifrån?

Disputationen är ”examen i forskarskolan” och kronan på verket efter flera års forskarutbildning.  Doktoranden dvs den forskningsstuderande har gått kurser, forskat och publicerat sig under handledning av en erfaren forskare. Vid disputationen får doktoranden offentligt försvara sin avhandling och visa vad hen lärt sig. Disputationsakten är mycket uppstyrd men när man gått på ett par disputationer förstår man strukturen.

Minst tre veckor innan disputation SKA avhandling offentliggöras. Detta kallas spikning och är en del i offentliggörandet. För att en doktorand ska bli doktor måste hen vara godkänd på doktorandkurser och bli godkänd vid disputationen. Nu är studenten utbildad forskare och redo att börja utvecklas till att bli självständig forskare.

För att förbereda dig:

Gå in på https://liu.se/forskning/disputationer och välj ut en intressant disputation och se vilka tekniska förutsättningar du har för att delta. Det finns alltid ett namn på en person du kan kontakta. Observera att det är skillnad på licensiatseminarier (seminarium där licensiatavhandling examineras, som är ungefär halvvägs till doktor) och doktorsdisputationer.

Gå in på https://www.ep.liu.se/avhandlingar.aspx och bläddra lite i avhandlingen!  Avhandlingar kan vara av två slag: monografier (en sammanhängande text) eller sammanläggningsavhandlingar (ett antal artiklar eller manuskript som hålls ihop av en längre introducerande text, den så kallade kappan). Abstract är bra för att förstå ämnesområdet. Ett tips: även om man inte förstår ämnet förstår man alltid förordet.

Under tiden:

Man behöver inte fatta allt. Det är intressant ändå att se hur det går till.
Ett tips: Stäng av mikrofonen och gärna kameran också så att du inte stör.

Hur går en disputation till?

Disputationen inleds oftast med att avhandlingen presenteras av doktoranden eller opponenten. Opponentens uppgift är att granska såväl avhandling som forskningsresultat. Efter detta diskuterar opponent och doktorand. Detta är oftast en mycket intressant och lång diskussion. När opponenten är klar med sin diskussion öppnar ordförande upp för frågor från betygsnämnden och sedan från auditoriet (det vill säga alla andra närvarande). När själva disputationsakten är klar drar betygsnämnden sig tillbaka. De bedömer hur doktoranden har försvarat sin avhandling i förhållande till de brister som opponenten har presenterat. Därefter levererar betygsnämnden sitt beslut (som regel: godkänd).  Läs gärna mer  om strukturen på en disputation!

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

1+

Använd öppna läranderesurser!

 

 

 

Som kursansvarig skapar du förutsättningar för att dina studenter ska uppfylla lärandemålen – men du behöver inte skapa allt innehåll själv. Speciellt om du väljer ett upplägg med inslag av flipped classroom är det här en fantastisk möjlighet.

OER – open educational resources – är resurser som är öppna för alla att använda och som du som lärare kan plocka in i din kurs. En grundtanke är att det ofta är smartare att återanvända någon annans föreläsning istället för att känna att man till varje pris måste producera allt material själv. OER kan vara allt från textböcker, undervisningsmoduler, kursupplägg till färdiginspelade föreläsningar.

Upphovsrätten gäller som bekant även på nätet. Bonusavtalet ger dig möjlighet att för undervisningsändamål  använda mycket material. Du kan även söka upp OER som ligger under creative commons-licens. En bra beskrivning på hur du gör finns här: https://www.cccoer.org/learn/find-oer/

Hur hittar man OER?

Första steget är att fundera på vad man letar efter, det vill säga vilket innehåll och vilken funktion det ska spela i din kursdesign.

Andra steget är att botanisera.

* Glöm inte att biblioteket har massor med E-resurser som kan komma till nytta här! Under Coronatiden kan vi också erbjuda extra mycket e-resurser inom medicin.
* Det finns också speciella OER-repositorier.
* Mycket studentlitteratur har också omfattande e-resurser knutna till sig. Gå till förlagets hemsida och se vad du kan ha tillgång till!
* Slutligen – glöm inte att botanisera på nätet! Det finns massor av föreläsningar, långa och korta, att (källkritiskt) överväga.

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

2+