Author Archive: Johanna Nählinder

Om bibliotekets publiceringsavtal

Posted on by

**This blog post in English**

Förändringar i bibliotekets publiceringsavtal och saker som är viktiga att tänka på

Efter årsskiftet så finns det förändringar i bibliotekets publiceringsavtal. För 2022 har biblioteket dels tecknat tre nya avtal där publicering ingår och dels har det tillkommit förändringar i redan existerande avtal.

Nytt för 2022 är avtal med Association for computer machinery (ACM), Nature journals och från och med första februari Public Library of Science (PLoS).

Nytt i redan existerande avtal är att avtalen med Taylor & Francis och Oxford University Press har utökats till att täcka även rena OA-tidskrifter från att tidigare endast ha täckt hybridtidskrifter. Vidare har avtalen med American institute of Physics (AIP) och Springer utökats med en större katalog att publicera i under respektive avtal. För Royal Society of Chemistry (RSC) gäller sedan årsskiftet att avtalet även täcker den rena OA-tidskriften RSC Advances.

Viktigt att tänka på är att läsa all information som finns om avtalen på sidan Bibliotekets publiceringsavtal.

Person som läser en elektronisk tidskrift

Vidare är det ofta ett urval av tidskrifter från respektive förlag som ingår i avtalen, använd bibliotekets söktjänst SciFree för att avgöra om den tidskrift som du är intresserad av finns med i något av bibliotekets avtal. Söktjänsten hittar man på mitten av sidan länkad ovan.

Det varierar om avtalet täcker hela APC:n (article processing charge) eller om den ger forskaren en rabatt på avgiften. För de avtal där publiceringsavgiften endast är rabatterat genom avtalet kommer corresponding author faktureras resterande belopp.

Tveka inte att höra av dig om du har frågor angående avtalen. Biblioteket kontaktas på biblioteket@liu.se. Alla frågor som skickas till bibliotekets mejl vidarebefordras inom biblioteket till rätt arbetsgrupp.

Har du koll på transformativa avtal?

Posted on by

Transformativa avtal kallar vi ofta avtal med tidskriftsförlag som ger både läsrättigheter och publiceringsrättigheter. Detta innebär att LiUs forskare både kan läsa vetenskapliga artiklar och publicera sig öppet tillgängligt i de tidskrifter som avtalet omfattar. Tanken är att avtalen ska underlätta öppen publicering och att driva på utvecklingen mot att fler tidskrifter går över till att bli open access.

Linköpings universitet har avtal med en publiceringskomponent med 21 förlag. Avtalen täcker hela eller delar av publiceringskostnaden. Avtalen gäller för ett urval av respektive förlags tidskrifter, och det är inte alltid samma tidskrifter som ingår i läs- och publiceringsdelarna av ett avtal. Undersök tidskriften innan du submittar så att du vet om öppen publicering täcks av bibliotekets transformativa avtal genom att gå in på SciFree. Om tidskriften är en del av ett avtal kan man också se om det för den tidskriften är hela eller delar av kostnaden som täcks av avtalet. Har du några frågor kan du kontakta oss på biblioteket@liu.se.

Många forskare publicerar sig inom ramen för avtalen. Exempelvis publicerade forskare vid LiU 104 artiklar med öppen tillgång inom ramen för Taylor & Francis 2020. Mer data finns för ett urval av avtalen i diagrammet nedan.

 

 

Antal publicerade artiklar inom ramen för några transformativa avtal, LiUB 2020 avtal

 

Skrivet av: Anneli Gottfridsson, bibliotekarie, avdelningen för medieförsörjning

Preprints – ett sätt att snabbt komma ut med forskning

Posted on by

 

 

En preprint är  ett manus som inte har genomgått fackgranskning och den versionen är inte publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

Det tar ofta lång tid att publicera en vetenskaplig artikel. Tiden från submit (inskick av manuskript) till accept (godkännande av manuskript för publicering) kan vara lång. En preprint är ett av flera sätt att tillgängliggöra forskning innan den är publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

När man läser en preprint:
1. idka källkritik! En preprint har inte genomgått fackgranskning (peer review). Därför kan kvalitén variera mycket och det vilar ett större ansvar på läsare att ifrågasätta innehållet. Läs kritiskt!
2. eftersök en eventuell publicerad version. Om en preprint blivit publicerad finns det alltså (minst) två versioner av samma manus. Sök efter den publicerade versionen, skumläs den för att hitta eventuella skillnader och referera till den publicerade versionen istället.

Det går att referera till en preprint, men….
Eftersom en preprint inte är granskad är det inte säkert att det är acceptabelt att referera till en preprint. Om man använder information från en preprint ska man självklart referera till den. Man kan till exempel göra så här.

Att publicera preprint är inte alltid en bra idé
Olika forskningsområden förhåller sig på olika sätt till preprints. Om man är osäker på om den tidskrift man vill publicera sig i accepterar preprints är det bra att ta reda på tidskriftens preprintpolicy. Detta gör man lättast genom att gå in på Sherpa/Romeo och läs om tidskriftens preprintpolicy. Där står de om man tar in även artiklar som redan är spridda som preprints.

Hur hittar jag preprints?
Många preprints hittar man genom att googla, vissa kan återfinnas genom Unisearch, UBs egen sökmotor. Vet du inom vilket område du letar preprints kan du gå in på en disciplinspecifik preprintserver. En lista på preprinservrar kan du återfinna på engelskspråkiga Wikipedia.

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

 

E-press tidskrifter får VR-anslag

Posted on by

 

Tre tidskrifter hemmahörande vid LiU E-press, Linköpings universitet, får dela på 2,2 miljoner. Pengarna är viktiga för att tidskrifterna ska kunna bedriva sin verksamhet. Det är också ett erkännande av hög kvalité och nytänkande.

Vetenskapsrådet (VR) har nu beslutat vilka tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap som kommer att få bidrag för att bedriva sin verksamhet. Kraven är högt ställda:  Enbart tidskrifter som främjar förnyelse, som är open access och som är av högsta kvalité har fått söka.

Sammanlagt är det 20 tidskrifter inom humaniora och vetenskap som i år fått medel från VR. Tre av dem är hemmahörande vid Linköpings universitet och närmare bestämt LiU E-press.

Culture Unbound publicerar gränsöverskridande kulturforskning och har sedan 2009 publicerat 42 nummer.

RELA (The European Journal for Research on the Education and Learning of Adults) är inriktad på vuxenpedagogik och har sedan 2010 gett ut 22 nummer.

NJVET (Nordic Journal of Vocational Education and Training) publicerar forskning om yrkesutbildning och professionsutbildning och har gett ut 17 nummer per år sedan starten 2011.

Tidskrifterna Culture Unbound och RELA är medtagna i citeringsdatabasen Scopus, vilket ytterligare ökar dess synlighet.

Andreas Fejes, chefsredaktör på RELA kommenterar bidraget från Vetenskapsrådet så här: “Det är viktigt med detta stöd för att kunna driva vidare en tidskrift som är unik inom det vuxenpedagogiska forskningsområdet. Den är unik så tillvida att den är open access där det inte kostar något vare sig för läsare eller författare – dels att den bidrar till att göra vuxenpedagogisk forskning i Europa mer spridd och tillgänglig.”

Jesper Olsson, redaktör på Culture Unbound säger: ”Vi är förstås mycket glada över stödet från VR. Det är avgörande för att vi ska kunna arbeta med framförhållning. En tidskrift som CU är viktig för LiU genom att vara en plattform för intellektuellt och vetenskapligt utbyte, också internationellt. Ur ett bredare perspektiv sätter den interdisciplinär kunskap om kultur, samhälle, medier i rörelse, främst på det akademiska fältet, men i förlängningen också bortom det. Tidskrifter som CU bidrar till att bygga en kunskapsinfrastruktur vars betydelse ökar i takt med att samtidens strider kring fejk och fakta tilltar.”

Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör vid LiU E-press, är också glad över beslutet. ”Det är ett välkommet stöd för de här tidskrifterna då de ofta inte får bidrag från annat håll för sin verksamhet. De här tidskrifterna fyller en viktig funktion i publiceringssystemet, då de erbjuder både gratis publicering och läsning, samtidigt som de är nischade med en hög vetenskaplig kvalité.”

E-press är host för 12 vetenskapliga tidskrifter och underlättar för tidskriftens redaktörer genom att skapa tekniska förutsättningar för utgivningen och bevaka publiceringslandskapet. Mer om E-press tidskrifter finns att läsa på E-press hemsida (https://ep.liu.se/tidskrifter.aspx).

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

Vad är det vi talar om när vi talar om forskningskommunikation?

Posted on by

 

 

Skilj på forskningskommunikation som praktik och forskningskommunikation som forskning! Forskningskommunikation som forskning är ett ämne som går från att vara en dimension i andra ämnen till att långsamt formas till en mångvetenskaplig disciplin i likhet med områden som entreprenörskap.

Enligt en kartläggning, utgiven av Vetenskapsrådet och Vetenskap & Allmänhet, finns  i dagsläget 28 forskningskommunikationsforskare i Sverige. Man har då utgått från publikationer i tre för den framväxande disciplinen viktiga tidskrifter: Public Understanding of Science, Science Communication och Journal of Science Communication.

Vad är då forskningskommunikation? I ovan nämnda rapport skriver man ”Vanliga teman inom forskningen är olika samhällsgruppers kunskap om och attityder till vetenskap, mediers roll i forskningskommunikation, kommunikation om vetenskapliga konflikter, utvärdering av metoder/aktiviteter eller hur ställningstaganden och bedömningar i aktuella frågor uppstår på individnivå” med hänvisning till Fischhoff & Scheufele (2013). Man hänvisar vidare till Rauchfleisch & Schäfer (2018) som i en klusteranalys identifierat 11 olika inriktningar inom det vetenskapliga studiet av forskningskommunikation. I publikationens första tabell finns en matnyttig uppställning som bland annat inkluderar typiska publikationer. Är man intresserad av forskningskommunikation som forskningsämne kan jag varmt rekommendera artikeln i allmänhet och tabell 1 i synnerhet.

Forskningskommunikation som praktik

Föreningen Vetenskap & Allmänhet presenterar på sin hemsida en elegant begreppsutredning som lär oss att skilja på den kommunikation som sker inomvetenskapligt och den som sker utanför det akademiska samtalet. Där reserverar man termen forskningskommunikation till kommunikation utanför det akademiska samtalet. Alltså:

Vetenskaplig kommunikation: kommunikation mellan forskare
Forskningskommunikation: kommunikation mellan forskare och icke-forskare

Universitetsbiblioteket erbjuder hjälp till självhjälp

UB kan hjälpa dig att sprida information om din publikation. Genom en rad åtgärder kan du själv, som forskare, bidra till att din forskning blir hittad och läst. Dessa åtgärder är led i såväl den vetenskapliga kommunikationen (att forskare ska uppmärksamma din publikation) som i forskningskommunikationen (att intressenter ska uppmärksamma din publikation).

Vi kan erbjuda hjälp till självhjälp:

* Genom att publicera dig open access kan alla komma åt din forskning
* Genom att göra dina data öppet tillgängliga kan alla komma åt din forskningsdata
* Genom att formulera titel, abstrakt och nyckelord sökmotorsvänligt (ASEO) gör du forskningen lättare att hitta för sökmotorer
* Genom att registrera din forskning i DiVA gör du forskningen lättare att hitta för sökmotorer
* Genom att inflika en rad eller två om dina forskningsresultat kan du peka på dina egna publikationer på Wikipedia
* Genom att klokt använda Twitter, LinkedIn, ResearchGate kan du berätta om din forskning och kommunicera med dem som intresserar sig för den

 

Vill du arbeta praktiskt med din forskningskommunikation? Läs blogginlägget om  skyltfönster och punktinsatser!

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB