Använd öppna läranderesurser!

 

 

 

Som kursansvarig skapar du förutsättningar för att dina studenter ska uppfylla lärandemålen – men du behöver inte skapa allt innehåll själv. Speciellt om du väljer ett upplägg med inslag av flipped classroom är det här en fantastisk möjlighet.

OER – open educational resources – är resurser som är öppna för alla att använda och som du som lärare kan plocka in i din kurs. En grundtanke är att det ofta är smartare att återanvända någon annans föreläsning istället för att känna att man till varje pris måste producera allt material själv. OER kan vara allt från textböcker, undervisningsmoduler, kursupplägg till färdiginspelade föreläsningar.

Upphovsrätten gäller som bekant även på nätet. Bonusavtalet ger dig möjlighet att för undervisningsändamål  använda mycket material. Du kan även söka upp OER som ligger under creative commons-licens. En bra beskrivning på hur du gör finns här: https://www.cccoer.org/learn/find-oer/

Hur hittar man OER?

Första steget är att fundera på vad man letar efter, det vill säga vilket innehåll och vilken funktion det ska spela i din kursdesign.

Andra steget är att botanisera.

* Glöm inte att biblioteket har massor med E-resurser som kan komma till nytta här! Under Coronatiden kan vi också erbjuda extra mycket e-resurser inom medicin.
* Det finns också speciella OER-repositorier.
* Mycket studentlitteratur har också omfattande e-resurser knutna till sig. Gå till förlagets hemsida och se vad du kan ha tillgång till!
* Slutligen – glöm inte att botanisera på nätet! Det finns massor av föreläsningar, långa och korta, att (källkritiskt) överväga.

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

Om Utställning som forskningskommunikation på Linköpings universitetsbibliotek

 

Människan i medicinen – en utställning som nu går in på sista månaden på Medicinska biblioteket, Campus US. Posterutställningen har skapat insikter om medicinsk humaniora och visar upp forskning från ett antal forskare på institutionen Tema. Jelmer Brüggemann har som drivande kraft tillsammans med Medicinska biblioteket skapat en utställning för besökande medicinstudenter och forskare på Campus US. Under början av mars vandrar utställningen över till Campus Vallabiblioteket i Studenthuset och kan ses där fram till terminsslutet vt20. I höst kommer Människan i medicinen till biblioteket på Campus Norrköping!

 Bild från Människan i medicinen på Medicinska biblioteket, utställning november 2019 - mars 2020

Bild från Människan i medicinen på Medicinska biblioteket, utställning november 2019 – mars 2020

Utställningar som forskningskommunikation på biblioteket är en av de verksamheter som utvecklas på LiU biblioteken för att föra fram forskningen på LiU. Genom att visa upp forskning i utställningar som kommunicerar mer direkt når man en bredare publik än vanligtvis inom det egna forskningsområdet. Nästa utställning på Medicinska biblioteket invigs den 7 april och kommer att lyfta det nu mer än 30-åriga samarbetet med Moi University i Kenya.

Genom arbetet med utställning får forskaren möjlighet att sätta den egna forskningen i en annan kontext, pröva kontakter med nya och kanske oväntade grupper utifrån och finna nya kontaktytor. Den typen av forskningskommunikation stärks nu inom Linköpings universitetsbibliotek, (LiUB). Man har under senaste åren ökat kompetensen och utvecklat den utställningsverksamhet som redan finns hos biblioteken på LiUB.

Många forskare upplever det som berikande att få in nytt ljus på forskningen. Exempel på det är t ex utställningar som Tjejer & teknik som forskaren Ulrika Sultan och bibliotekarien Maria Svenningsson skapat tillsammans  – just nu finns utställningen att se i biblioteket på Campus Norrköping.

 Bild från Tjejer & teknik på Vallabiblioteket i Studenthuset, Campus Valla augusti 2019 – februari 2020

Bild från Tjejer & teknik på Vallabiblioteket i Studenthuset, Campus Valla augusti 2019 – februari 2020

Forskaren kan meritera sig ytterligare med utställningen genom att lägga till den i DiVA i form av konstnärlig output. Vilket man kan se prov på här då biblioteket på Campus Norrköping producerat en välbesökt utställning: Tåg i tid(en) som i skapades då Linköpings universitet  stod värd för den internationella forskningskonferensen Rail Norrköping 2019. Här finns information om hur man utför en sådan dokumentation i DiVA.

Bild från Tåg i tid(en) på Campus Norrköpings bibliotek 2019

Bild från Tåg i tid(en) på Campus Norrköpings bibliotek 2019

Linköpings universitet har dessutom infört ett bidrag, VFN (Verifiering för nyttiggörande) som man som forskare kan söka bl a för att kunna uppmuntra spridning av sina forskningsresultat till en bredare publik och i olika media som t ex en utställning.

Fler utställningar på LiUB – fler utställande forskare sökes!
Nu är förhoppningen att fler forskare ska vilja och kunna ställa ut sin forskning med hjälp av biblioteket på Linköpings universitet. De utställningsarenor som finns är Studenthuset/biblioteket i Valla, Campus Norrköpings bibliotek samt Campus US bibliotek.
En av de stora inspiratörerna för utställningsverksamheten på LiUB hämtas från Forskarnas galleri – en mångårig och framgångsrik utställningsverksamhet som drivs av biblioteket (Orkanenbiblioteket) på Malmö Universitet.

Skrivet av Catrin Petersson, bibliotekarie LiUB

Kontaktpersoner/utställning Linköpings universitetsbibliotek:
Kerstin Annerbo
Catrin Petersson
Maria Svenningsson

DIY forskningskommunikation: Skyltfönster och punktinsatser

Det är en sak att skriva forskning, en annan sak att den blir läst. Den dåliga nyheten är att även om du publicerat dig i en välkänd tidskrift finns risken att ingen citerar artikeln. Den goda nyheten är att du kan göra mycket själv för att få din forskning läst.

Nedan föreslår jag en sorts DIY forskningskommunikation som utgår från att din forskning förtjänar både skyltfönster och punktinsatser.

Skyltfönster ska inte vara dammiga

Skyltfönster är ställen där din forskning syns. Då och då går du in i ditt skyltfönster och uppdaterar det. Två skyltfönster som du får på köpet som LiU-forskare är LiUs hemsida och DiVA. Var rädd om dem! Hemsidan hjälper att synliggöra din forskning åt den målgrupp som den är skriven för. Ta din kommunikatör till hjälp att göra den bra, och se till att inte glömma den engelska översättningen.

DiVA är underskattat som skyltfönster. DiVA är LiUs institutionella repositorium som samlar information om LiU-forskares publikationer. I DiVA finns uppgifter (sk metadata) om publikationer  som sökmotorer behöver för att återfinna den, och dessa metadata gör alltså att information om publikationen kan spridas över nätet. På biblioteket samlar vi in information om publikationer där det låter sig göras (dvs främst från WebOfScience). En del publikationer läggs alltså in automatiskt in i DiVA, men kontrollera då och då att alla publikationer finns med!

En extra bonus med DiVA är att du kan välja vilka typer av publikationer som du vill ha i skyltfönstret. Botanisera gärna litegrann bland de olika typerna av publikationer du kan registrera i DiVA: kanske har du lite forskningsdata (i samband med publikation) eller patent du vill lägga upp i ditt skyltfönster?

Utöver LiU-hemsidan och DiVA kan du välja ett par skyltfönster till. Innan du drar igång, tänk på att skyltfönster måste hållas uppdaterade! Ett dammigt skyltfönster är inget bra sätt att ta hand om sin forskning. Några skyltfönster vill jag särskilt framhålla. På ORCID och Google Scholar profile kan du lägga upp dina publikationslistor. Här hittar du lite tips på hur du smidigt kan få ut informationen från DiVA. Professionella nätverk för forskare (ResearchGate, Academia, Mendeley) håller på att bli generella. Innan du lägger tid på att ställa i ordning de professionella skyltfönstren kan du tänka på om dina kollegor finns där – då blir det mycket mer relevant för dig att synas just där.

Punktinsatser: äntligen accept!

Skyltfönstren finns där ständigt. Punktinsatserna gör du när det händer något du vill förmedla, som exempelvis en publicering eller nya forskningsmedel. Den version av ditt manus  när du har arbetat in alla kommentarer från peer reviewers, men innan förlaget gjort sin layout (den versionen kallas ofta författarversion eller postprint) är viktig att spara – den kommer vi att kunna hjälpa dig att lägga upp i fulltext i DiVA så småningom. Men redan när du fått accept kan du skicka in den till din forskningskommunikatör! Hen kommer då att kunna se om det är något de kan hjälpa dig att sprida information om i sina kanaler.

När din publikation är publicerad se då till att:

  1. uppdatera dina skyltfönster!
  2. Använd dina kanaler för att berätta att din artikel är tillgänglig! Det är mycket individuellt vilka  kanaler du har och vill använda. Några vanliga och effektiva kanaler är Twitter (ta gärna kontakt med oss forskningsstod@bibl.liu.se så hjälper vi dig att komma igång), FaceBook (se till att göra inlägget publikt) och LinkedIn. Har du blogg eller hemsida är det utmärkta kanaler. Glöm inte dina forskarkontakter! Kanske är de intresserade av din publikation?
  3. Överväg att redigera relevant artikel på Wikipedia och gör en referens till din publikation.

 

Vi kommer gärna ut och talar om hur du kan tänka för att göra forskningen tillgänglig och anträffbar för de som kan vara intresserad av den!

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

Vad kostar det att publicera Open Access?

Information till LiU-forskare som har för avsikt att söka forskningsmedel från Riksbankens jubileumsfond.

Riksbankens jubileumsfond efterfrågar uppgifter om kostnader för att sprida forskningsresultat, inklusive uppgifter om kostnaden för open access-publicering. Det är flera faktorer att ta hänsyn till när man gör en sådan uppskattning och så här tänker vi på biblioteket.

Uppskatta hur många artiklar som är rimligt att ni publicerar per år. Hur mycket kostnaden blir per artikel beror sedan på var och hur man väljer att publicera sig.

Om man publicerar sig i någon av de tidskrifter som ingår i de ”read and publish”-avtal som biblioteket har med vissa förlag, så blir det ingen kostnad för forskaren för OA-publicering. I dag har biblioteket avtal med såväl Elsevier, Wiley, Taylor & Francis, Sage och Springer. Läs mer om vilka förlag som biblioteket har avtal med, och vilka tidskrifter som ingår för respektive förlag här: https://liu.se/artikel/rabatt-publiceringsavgift.

Om man istället väljer att publicera sig i en tidskrift som inte ingår i något av bibliotekets avtal varierar kostnaden för OA-publicering ganska mycket. Vi rekommenderar att man räknar med en genomsnittlig kostnad på minst 25000 kronor per artikel, men notera att priserna kan variera kraftigt mellan olika tidskrifter. Vet man vilka tidskrifter som man brukar eller vill publicera sig i kan man titta på kostnaden för de tidskrifterna, exempelvis genom tidskriftens hemsida eller på DOAJ.

 

Skrivet av Anneli Gottfridsson, bibliotekarie, Avdelningen för medieförsörjning

Openly accessible Nobel laureates

** denna blogpost finns även på svenska **

Have you read anything by this year’s Nobel laureates? If you have not read Olga Tokarczuk or Peter Handke, you’re in good company. The good news is that – if you want – you can read other Nobel laureates today. Free of charge!

 

We have looked at two of this year’s Nobel laureates, one in medicine (William Kaelin) and one in economics (Abhijit Banerjee) and examined accessibility to their publications.

Most publications by Kaelin and Banerjee can be accessed immediately, for free, since they are available open access. At the library we often and gladly tell about open access – OA – and its importance in making research reachable to everyone.

We based the analysis on the publication lists the researchers themselves have posted at Harvard (William Kaelin) and MIT (Abhijit Banerjee) respectively. We examined which and how many publications we could access without using a library login. We installed a free plug-in – UnPaywall – which marks with a green padlock if an open access version of the article is available. (Clicking on the padlock takes you to the open access version of the publication!)

 

What did we find?

Nobel laureates do not necessarily have long publication lists, judging by these two. Kaelin has on average published 5 articles per year, Banerjee on average 3.2. Quantity is not necessarily quality!

The vast majority of their publications can be accessed without using library subscriptions. 81% of Kaelin’s publications can be accessed, 100% of Banerjee’s. These are exceptionally high numbers. By comparison, LiU is the best in Sweden in parallel publishing with 54.3 percent. However, we only looked at two Nobel laureates: maybe it is a coincidence that the proportion of OA is so high?

Not all OA is equal. Both researchers had created links to the publications from the publication lists. Most of Kaelin’s links went to PubMed and on to OA versions via the UnPaywall-green padlock. Banerjee’s links went directly to the publication, and in many cases to rough OA: the publications we accessed were copied from books, obviously downloaded via library subscriptions etc and there were no cover pages indicating publication venue. Maybe Banerjee acted in violation of the contracts he signed with the publishers?

What does your publication list in DiVA look like? At LiUB, we check if and when you can post your publications on DiVA without breaking your contracts with the publishers. If you have uploaded a full text in DiVA, we include a cover page stating where the text was originally published.

Admittedly, we have only looked at two Nobel laureates, but still: do as the Nobel laureates: publish with quality and with open access!

 

Written by Johanna Nählinder, co-ordinator of research support, LiUB.

 

How did we do it?

We chose the Nobel Prize in Physiology or Medicine and The Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel, believing these prizes have candidates from disciplines with different publication patterns. We took the first laureate (alphabetical order) and googled the name + “publication list” and ended up on the publication lists at their respective HEI. The lists were copied down into Excel. We followed the links of the publications in the publication lists and noted which publications received a green padlock in UnPayWall and which had direct links.