Ett ställe värre än ett bårhus? Bibliotek och bibliotekarier i hårdkokta deckare

 

Det finns en hel del forskning kring hur bibliotekarier skildras i litteratur och populärkultur och i engelskspråkiga sammanhang existerar ett särskilt begrepp för en deckarroman som utspelar sig i biblioteksmiljö – bibliomystery. År 2005 publicerade tidskriften Clues ett temanummer under rubriken ”Information literacy and the Detective Novel”, som ytterligare utforskade ämnet bibliotek och informationssökning i olika sorters deckare.

Ofta associerar man kanske motivet bibliotek i dessa sammanhang främst med berättelser av pusseldeckarkaraktär. Här tänker jag titta lite närmare på hur bibliotek och bibliotekarier skildras inom den hårdkokta skolan.

 

Philip Marlowe, Mike Hammer och några till

Sannolikheten att en privatdetektiv i en slumpvis utvald hårdkokt deckarroman ska uppsöka ett bibliotek är tämligen hög. Traditionen går åtminstone tillbaka till slutet av 1930-talet och den mest arketypiske hårdkokta deckarhjälten av dem alla, Raymond Chandlers Philip Marlowe. Vid närmare efterforskningar visar det sig att många av de klassiska detektiverna i Marlowes efterföljd har biblioteksbesök på sitt modus operandi. Det gäller såväl Ross Macdonalds Lew Archer, som Robert B. Parkers Spenser och Lawrence Blocks Matthew Scudder för att bara nämna några.

Kanske mest förvånande är att man även kan placera Mike Hammer, Mickey Spillanes oförsonligt hämndlystne privatdetektiv, på bibliotek. Spillane anses allmänt som den mest våldsbejakande och intellektuellt begränsade bland hårdkokta deckarförfattare och hans hjälte har tillskrivits motsvarande egenskaper. I romanen I, The Jury (1948, sv. Hämnden är min) gör Hammer tillsammans med en vän och kollega som är polis ett nattligt besök på ett folkbibliotek för att läsa igenom gamla college-årsböcker som de hoppas ska innehålla ledtrådar med vilka de ska lyckas identifiera den eftersökte mördaren. Biblioteksbesöket resulterar mycket riktigt i ett genombrott i utredningen.

 

Privatdetektiver besöker bibliotek

Men trots att bibliotek är ett ganska vanligt förekommande inslag i denna genre är det mer sällan detektiverna dröjer särskilt länge på de bibliotek de besöker eller ens uträttar särskilt mycket när de är där. Ofta handlar om att kolla upp någon enstaka faktauppgift genom att läsa gamla dagstidningar, mikrofilmer eller slå i telefonkataloger. Det är sällan man som läsare bjuds på några mer utbroderade och levande skildringar av biblioteken eller deras personal.

Undantag förekommer dock. Bland de mer flitiga biblioteksbesökarna i skaran av privatdetektiver återfinns Sue Graftons Kinsey Millhone, huvudperson i författarens alfabetiskt betitlade romansvit som utspelar sig under 1980-talet. Millhone besöker flera gånger sitt stambibliotek Santa Teresa Public Library, bland annat i G is for Gumshoe (1990; ”G” som i grav, 1996). Ett kännetecken för Millhone är också att hon uttrycker tillfredsställelse över själva informationssökningsarbetet. (E” is for Evidence, 1988, ”E” som i eld, 1994).

En annan författare som återkommande skildrar bibliotek är Sara Paretsky, som i synnerhet i romanen Blacklist (2003, Svartlistad) låter sin detektiv V. I. Warshawski ägna avsevärd tid åt efterforskningar på bibliotek. Att bibliotek är trivsamma miljöer dit människor med olika bakgrund och behov söker sig och kan mötas, är enligt Warshawski ”några av många förklaringar till varför Internet aldrig kan ersätta bibliotek”.

Det är svårt att föreställa sig Mike Hammer uttrycka sig på liknande sätt. Snarare präglas hans känslor för biblioteket under besöket i I, The Jury av olustkänslor: ”the place was worse than a morgue”.

 

Bilden av bibliotek förändras

Utan att ha några vetenskapliga belägg tycker jag mig ana en trend när det gäller hårdkokta detektivers inställning till bibliotek. I verk från 1930- och 40-talen präglades detektivernas inställning till bibliotek av distans. Trots att de återkommande behövde bibliotek för att inhämta information, utmålades detektiver som Marlowe och Hammer som atypiska biblioteksbesökare och distansen eller motsatsförhållandet till bibliotekspersonalen betonades. På något vis var det inte riktigt i linje med dåtidens hårdkokta image att identifieras som flitig biblioteksbesökare.

Ett belysande exempel på det är filmversionen av Chandlers The Big Sleep (1946, Utpressning), där man ser Marlowe (spelad av Humphrey Bogart) sitta på Hollywood Public Library och göra efterforskningar i en bok med titeln Famous First Editions. När han lämnar tillbaka boken anmärker kvinnan i lånedisken: ”You know, you don’t look like a man who’d be interested in first editions”, varvid detektiven replikerar: ”I collect blondes in bottles too”.

Detta motsatsförhållande förändras successivt och bilden kan närmast betraktas som neutral i exempelvis Parkers Spenserromaner från 1970-talet och framåt, där detektiven är lika fysiskt stentuff som beläst. Längre fram blir bilden av bibliotek än mer positiv och nutida detektiver kan uttala sig till förmån för biblioteken och deras samhälleliga betydelse, vilket alltså allra tydligast framträder hos Paretsky i form av V. I. Warshawski.

Utan att gå in på några djuplodande analyser av denna utveckling, så går det att spekulera i att detta dels har med genrens utveckling att göra (inklusive de författare som är verksamma inom den, liksom vilka som läser den och därmed vilka förväntningar som ställs på den), och dels med hur den hårdkokta detektiven har utvecklats som gestalt över tid.
 

Bilden av bibliotekarier

I det här sammanhanget bör man också ägna några ord om de bibliotekarier som framträder i dessa verk. Forskningen har konstaterat att bibliotekariebilden i många sammanhang, inte minst i populärkulturen, är påfallande förändringsobenägen och stereotyp. The Oxford Companion to Crime and Mystery Writing (New York, 1999) identifierar några vanliga stereotyper med koppling till bibliotek förekommande i kriminallitteratur. Under uppslagsordet ”library milieu” hittar man följande exempel:

● the psychotic library patron
● cranky old maids
● the unsuitably sexy librarian
● helpmates
● the almost magically skilled reference librarian

En studium av några hårdkokta deckare bekräftar i stora drag denna bild. Bibliotekarien kan förvisso vara både kvinna och man, men stereotyperna känns igen, alltifrån den nervöse, äldre bibliotekarien i I, The Jury, till den närmast övermänskligt skickliga referensbibliotekarien Theresa McGovern i Spade & Archer (2009) av Joe Gores. Attraktiva, yngre kvinnliga bibliotekarier, som ibland också ikläder sig rollen som detektivens medhjälpare, förekommer i filmer som Wim Wenders Hammett (1982) och TV-serier som Magnum p.i. (avsnittet ”Woman on the Beach”)
 

Pastischer och parodier

Man kan nog ändå konstatera att bibliotek gör en skillnad för många fiktiva privatdetektiver. Det bästa kvittot på det är att biblioteksbesök är ett stående inslag i olika pastischer och parodier på hårdkokta deckare.

För att nämna några exempel: I hyllningsantologin Raymond Chandler’s Philip Marlowe (1989) innehåller två av novellerna inslag där Marlowe besöker bibliotek (författade av Dick Lochte respektive Jeremiah Healy). Joe Gores Spade & Archer (2009), en ”prequal” till Dashiell Hammetts klassiska roman The Maltese Falcon (Riddarfalken från Malta), har redan onämnts. I The Dewey Decimal System (2011) av Nathan Larson, som är en sorts blandning av deckarpastish och dystopi, bär den hårdkokte hjälten namnet Dewey Decimal och ägnar sin fritid åt att sortera böcker på det bibliotek han gjort till sitt hem. Slutligen kan nämnas den eminenta filmparodin Dead Men Don’t Wear Plaid (1982, Döda män klär inte i rutigt), där detektiven, spelad av Steve Martin, har försänkningar på bibliotek och är väl verserad i ”standard library talk”.
 

Litteratur i urval

The Big Sleep / Raymond Chandler

Långt farväl / Raymond Chandler; översättning Mårten Edlund

Dewey Decimal / Nathan Larson; översättning Andreas Öberg

Svartlistad / Sara Paretsky; översättning Ulf Gyllenhak

The Oxford Companion to Crime and Mystery Writing

 

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie Vallabiblioteket

2+

Summer Opening Hours 2020 – Linköping University Library

**svensk version: Sommaröppettider 2020**

Updated: 2020-08-05 kl 14:00

Valla Library

8 June–7 August: Monday–Friday: 12.00–15.00
Regular opening hours from 10 August: Monday – Friday 8.00 – 18.00

Campus Norrköping Library

8 June–7 August: Monday–Friday: 12.00–15.00
20 – 31 July: Closed

10 August – 14 August: Monday – Friday 9.00 – 16-00
Regular opening hours from 17 August: Monday – Friday 8.00 – 18.00

Medical Library

8 June–21 August: Monday–Friday: 12.00–15.00
27 July–31 July: Closed
17 August – 21 August: Monday – Friday: 9.00 – 16.00
Regular opening hours from 24 August: Monday – Friday 8.00 – 18.00

Photo by: Britt Omstedt

Ask us

8 June–14 August: Library online chat closed
Email biblioteket@liu.se open during all summer

Enquiry desk in Zoom

8 June–14 August: Closed

Summer loan period

During summer, we have longer loan period for books. Books borrowed from 1 June 2020 will get the due date 17 August (unless there is a reservation on the item, in which case the loan period will be 1 week).

0

Sommaröppettider 2020 – Linköpings universitetsbibliotek

 

**In English: Summer Opening Hours 2020**

Uppdaterad: 2020-08-05 kl 14:00

 Vallabiblioteket

8 juni–7 augusti: måndag–fredag: 12.00–15.00
Ordinarie öppettider från 10 augusti: måndag -fredag 8.00 – 18.00

Campus Norrköpings bibliotek

8 juni–7 augusti: måndag-fredag: 12.00–15.00
OBS 20 – 31 juli (v.30 & 31) Stängt

10 – 14 augusti: måndag -fredag 9.00 – 16.00
Ordinarie öppettider från 17 augusti: måndag – fredag 8.00 – 18.00

Medicinska biblioteket

8 juni–21 augusti: måndag-fredag: 12.00–15.00
OBS  27 – 31 juli (v. 31) Stängt

17 – 21 augusti: måndag-fredag: 9.00–16.00
Ordinarie öppettider från 24 augusti: måndag – fredag 8.00 – 18.00

Foto: Britt Omstedt

Fråga biblioteket

8 juni–14 augusti: chatten stängd,
E-post biblioteket@liu.se öppet hela sommaren

Informationsdisk i Zoom

8 juni–14 augusti: stängd.

Lånetider under sommaren

Under sommaren har vi längre lånetider på böcker för hemlån än normalt. Böcker du lånar från den 1 juni och framåt får du behålla till den 17 augusti (såvida ingen annan står i kö på boken när du lånar den, i vilket fall lånetiden blir 1 vecka).

0

Bli inte fångad i infodemin!

 

Infodemi är ett nytt begrepp som betyder stor spridning av rykten och påståenden. Begreppet har myntats av Världshälsoorganisationen WHO i samband med den pågående coronapandemin.

När stora mängder information kommer ut samtidigt angående ett problem kan det bli svårt att sålla fakta från åsikter och gissningar. Samtidigt som världen överöses av falsk information publiceras även vetenskaplig information om coronaviruset snabbare och i större utsträckning än i normalläget. Det är preprints, statistiska urval och osäkra data överallt. Hur ska man egentligen tänka?

Svaret på den frågan är: Källkritiskt!

Vi har sammanställt en lista över ord som är bra att känna till när man pratar om vetenskaplig publicering. Spana även in vår lilla film om vetenskapliga källor!

Preprint – vetenskapliga artiklar publicerade innan den slutgiltiga versionen av artikeln publicerats. Detta gör man för att snabbare få ut vetenskaplig information. Viktigt att påpeka är dock att dessa artiklar inte genomgått samma granskning som den slutgiltiga versionen av artikeln. Risken att något är fel är därmed större.

Vetenskaplig tidskrift – dessa är ofta disciplinspecifika tidskrifter där artiklarna i regel genomgått kollegial granskning (peer review) innan de publicerats. Det innebär att texten har granskats av andra forskare med ämnesrelevant kompetens innan publiceringen. Författaren/författarna är oftast forskare verksamma vid ett universitet eller annat lärosäte. Målgruppen för den vetenskapliga artikeln är andra forskare/experter inom samma forskningsområde.

Läs mer om hur du tar reda på om en tidskrift är vetenskaplig.

OA – Open access – tidskrifter där man kan läsa artiklarna utan prenumeration, det villa säga artiklarna är öppna för alla. Open access-tidskrifter kan både vara vetenskapliga och icke vetenskapliga.

Läs mer om nyordet infodemi

Infodemi (Institutet för språk och folkminnen)

Veckans ord: infodemi (P1 Kultur)

 

Skrivet av Ellinor Krutholm, bibliotekarie Vallabiblioteket

0

Studenternas DigiMaker

 

DigiMaker är bibliotekets makerspace och är öppet för alla med LiU-anknytning. Varje vecka hålls verksamheten öppen med hjälp av timanställda studenter. Nu söker vi fler studenter för att arbeta med DigiMaker – är du en av dem?

DigiMakers primära målgrupp är studenter och tanken är att verksamheten ska drivas och utvecklas utifrån studenternas behov. Detta uppnås genom att anlita studenter för att hålla i våra drop in-tider och därigenom göra dessa studenter till experter på verksamheten.

Nu söker vi fler studenter som vill jobba med DigiMaker – både i Linköping och Norrköping! Läs mer, och skicka in din ansökan om du är intresserad av ett roligt uppdrag med stora möjligheter att vara med och utveckla och forma verksamheten:
https://liu.se/jobba-pa-liu/lediga-jobb?rmpage=job&rmjob=13542&rmlang=SE

Linnea Andersson, som studerar nationalekonomi, är en av de studenter som arbetar i den öppna verksamheten i DigiMaker Valla:

”Jag lockades av att lära mig mer om hur jag använder digitala och främst nya tekniska/digitala möjligheter och sociala delen i att vara studentmedarbetare på DigiMaker. Jag såg en möjlighet att komplettera min utbildning med ett mer kreativt arbete.”

Tisdagar och torsdagar är drop-in-dagarna i DigiMaker Valla, onsdagar i DigiMaker CNB. På plats finns studenter som kan vägleda, introducera och svara på frågor. Dessutom sitter de gärna med och pysslar och pratar en stund med besökarna.

Nyttan med DigiMaker för studenter är, enligt Linnea, att man kan få möjlighet att testa på och lära sig nya tekniker och verktyg som man senare kan möta på sin arbetsplats, helt enkelt en bra inkörsport för att bekanta sig med dessa. Ibland kan nyttan vara att ta en paus i pluggandet och pyssla en stund, ibland kan det vara att använda något av de verktyg som finns, som exempelvis green screen, VR eller 3D-skrivaren.

Drop-in välkomnar alla! Här kan man testa utrustning, se vad vi har eller sätta sig och prata och pyssla en stund:

”Det är rolig och kravlös stämning vid Drop-in hos DigiMaker. Man behöver inte vara rädd för att bara prata lite med oss studentmedarbetare eller pröva något nytt!”, hälsar Linnea.

Använda DigiMaker

Vill du som lärare ha med någon av våra aktiviteter i din kurs? Kontakta oss så skräddarsyr vi en lösning som passar din kontext. Vill du som student eller du och din studiegrupp använda vår utrustning/lokal och/eller ha vår hjälp? Hör av dig så hittar vi en lösning som passar er.

Kontakta oss på biblioteket@liu.se

Besök gärna vår DigiMaker-guide för att läsa mer.

Kommentar angående drop-in-tillfällen

Med anledning av att LiU gått över till distansläge som en följd av det nya coronaviruset, är DigiMakers drop in-tillfällen inställda tills vidare.

 

Läs övriga blogginlägg om DigiMaker:

DigiMaker- en gränsöverskridande plats med studentfokus
Digitalt berättande – gör din egen film i DigiMaker
Virtual reality – en verklighet i DigiMaker
Skriv ut i 3D i DigiMaker

Skrivet av Emma Burman, koordinator DigiMaker

0