News about library publishing agreements

**Detta blogginlägg på svenska**

Linköping University Library has agreements with publishers that give LiU authors a discount on publishing charges when publishing in a number of Open Access journals. For 2022, the Library has signed three new publishing agreements. There have also been modifications in some existing agreements.

The new agreements are with Association for Computer Machinery (ACM), Nature journals, and, from the 1st of February, Public Library of Science (PLoS).

The existing agreements with Taylor & Francis and Oxford University Press have been expanded to include pure Open Access journals (previously, these agreements covered only hybrid journals). The agreements with American institute of Physics (AIP) and Springer now include bigger publishing catalogues than previously. The Royal Society of Chemistry (RSC) agreement now also includes the pure OA journal RSC Advances.

Collected information about existing agreements is available at Library publishing agreements.

Person som läser en elektronisk tidskrift

Publishing agreements usually cover a selection of journals from each publisher. Use the search service SciFree to search specific journals to see if they are covered by an agreement. The SciFree search box can be found at the page linked above.

Some agreements cover the whole article processing charge (APC), others give authors a discount. In the latter case, the corresponding author pays the remaining amount.

Don’t hesitate to contact us if you have any questions about library publishing agreements. The Library’s Open Access team can be reached at: biblioteket@liu.se.

Vad stod i läroboken när farfar gick i skolan? Universitetsbibliotekets samling med äldre läromedel i historia

Äldre läroböcker kan vara av intresse för såväl forskning som undervisning då de ger en bild av vad som lärts ut i svenska skolor under olika perioder. Som en del av Vallabibliotekets läromedelssamling finns en särskild avdelning med äldre läroböcker inom olika skolämnen, däribland historia. Hur samlingen kommit till och hur den här typen av material används i forskning och undervisning berättar här bibliotekarie Lena Hansen Trakell och biträdande professor David Ludvigsson.

Du befinner dig i Studenthuset på Campus Valla. Om du går ner till plan 1, husets källarplan, kommer du till Vallabibliotekets bokmagasin. Väl i bokmagasinet följer du raden med vevförsedda hyllor och tar till vänster. På höger sida hittar du bibliotekets läromedelssamling.

På några av hyllorna här återfinns äldre läroböcker inom olika skolämnen, bland annat en särskild sektion med närmare 200 böcker med koppling till historieämnet. De äldsta exemplaren är från mitten av 1800-talet och de yngsta från 1980-talet. Sammantaget finns här läroböcker som använts i skolundervisning under flera generationer.

Hyllor i ett bokmagasin.

Läromedelssamlingen på Vallabiblioteket. Foto: Peter Igelström

Från Östgötagatan till Valla

Bibliotekarie Lena Hansen Trakell, som ansvarar för Vallabibliotekets läromedelssamling, berättar att en del av dessa böcker har sitt ursprung på Lärarhögskolan, med rötter i det lärarseminarium som etablerades i Linköping 1843. År 2000 flyttade lärarutbildningarna från Östgötagatan till Valla och läromedelssamlingen hamnade på dåvarande Humanistiska biblioteket i D-huset.

Genom åren har samlingen med äldre läromedel utökats då och då genom gåvor och donationer:

–Normalt sett tar vi inte emot så många gåvor men visst har det hänt att exempelvis privatpersoner som arbetat som lärare har skänkt böcker till biblioteket, däribland äldre läroböcker.

Läromedelssamlingen som helhet används mycket, förklarar Lena Hansen Trakell. Framför allt lånas de titlar som används i skolundervisningen idag och som bland annat studeras av studenter som läser till lärare.

–Men det finns också ett intresse för de äldre läromedlen, framför allt inom historia. Historia är ju ett ämne som många tycker är intressant och det återspeglas i användningen. Det är roligt att studenter visar intresse för samlingen och exempelvis skriver uppsatser där de använder äldre läroböcker som källor.

En uppslagen äldre lärobok med titelbladet synligt

En av läromedelssamlingens äldre böcker som härstammar från lärarseminariet i Linköping. Foto: Peter Igelström

Äldre läromedel i forskning och undervisning

Hur används då äldre läroböcker i historia i forsknings- och undervisningssammanhang? Vi frågade David Ludvigsson, som är biträdande professor i historia vid LiU:

Vilket intresse har äldre läromedel för forskning och undervisning?
–Historieläromedel kan vara intressanta att studera både för utbildningshistoriker och för historiedidaktiskt intresserade forskare, förklarar David Ludvigsson.

Och för en student som läser till historielärare kan studiet av äldre historieläromedel bidra till en mer reflekterad och kritisk förståelse av vad läromedel kan göra med det förflutna, tillägger han.

Hur kan läromedel berätta om undervisningen i historieämnet i förfluten tid?
–Naturligtvis måste vi komma ihåg att läromedel inte är detsamma som undervisningen – även om ett läromedel ser ut på ett visst sätt kan vi inte dra säkra slutsatser om vad som behandlades i själva undervisningen. Men mycket tyder på att förlagsproducerade läroböcker som har producerats för att användas i undervisning faktiskt har spelat och fortfarande ofta spelar en stor roll i historieundervisningen.

Förlagsproducerade läroböcker kan ses som en uttolkning av läroplanen, menar David Ludvigsson.

David Ludvigsson

David Ludvigsson

Hur kan man då se att läroplanen återspeglas i läromedlen? Hur gör man som historiker för att utforska det?
–När det gäller läroböcker i historia som getts ut i många upplagor och använts i undervisningssammanhang under lång tid kan man undersöka hur innehållet förändras över tid, och i vilken mån läroboken har förändrats i anslutning till att läroplanen har förändrats, förklarar David Ludvigsson.

Detta kan vara ett sätt för forskare att få perspektiv på hur läroplanen har omsatts i praktiken även om själva undervisningen inte längre är möjlig att undersöka.

Han berättar också att under många år skedde en statlig förhandsgranskning av läromedel innan de släpptes fram på marknaden.

–Man kan alltså kombinera studier av enskilda läromedel med studier av hur läroboken kommenterades av samtida granskare.

Vad kan läroböcker i historia säga om hur historiesynen har förändrats över tid?
–Över tid har det skiftat både vilken kunskap vi har om det förflutna och vilken kunskap som uppfattats som viktig att lyfta fram. Historieläroböcker är ett bra material att undersöka om vi vill förstå vilka berättelser och vilka perspektiv som har dominerat i olika tider.

Kan du ge exempel på vilken typ av frågor som undersöks av forskare som använder historiska läroböcker som källmaterial?
–Tidigare forskare har analyserat historieläroböcker bland annat utifrån begrepp som nation, genus, berättelse och historiemedvetande. Men det finns fortfarande mycket att ta reda på. Som student vore det möjligt att undersöka vilket perspektiv som anläggs eller vad som tillskrivs historisk betydelse, till exempel vilka människor, institutioner eller länder som skrivs fram som viktiga aktörer i det förflutna. På vilket sätt skildras europeiska respektive utomeuropeiska aktörer, fabriksägare respektive arbetare, kungar och undersåtar, kvinnor och män?

–En annan bra ingång är att många läroböcker innehåller diskussionsfrågor. Vilka aspekter av det förflutna vill författaren att eleverna ska diskutera? Vad säger det om historiesynen?

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket

Vidare läsning

Några exempel på avhandlingar, böcker och studentuppsatser där äldre läroböcker använts som källmaterial:

Almqvist Nielsen, Lena, Förhistorien som kulturellt minne : historiekulturell förändring i svenska läroböcker 1903-2010 (licentiatavhandling)

Ammert, Niklas, Det osamtidigas samtidighet : historiemedvetande i svenska historieläroböcker under hundra år (doktorsavhandling)

Danielsson Malmros, Ingmarie, Det var en gång ett land… : Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar (doktorsavhandling)

Gustafsson, Jörgen, Historielärobokens föreställningar : Påbjuden identifikation och genreförändring i den obligatoriska skolan 1870–2000 (doktorsavhandling)

Holmén, Janne, Den politiska läroboken : Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska läroböcker under Kalla kriget (doktorsavhandling)

Johnsson Harrie, Anna, Staten och läromedlen : En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991 (doktorsavhandling)

Nodin, Anders, “Fosterländska bilder”. Den svenska historien i 1800-talets illustrerade läromedel, historieböcker och romanfiktion (doktorsavhandling)

Nordgren, Kenneth, Vems är historien? : historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige (doktorsavhandling)

Sivedal, Emma, ”ett styvsint och krigiskt släkte” eller förståelse och reflektion?: Läromedel i historia – en studie av synen på kunskap (studentuppsats)

Spjut, Lina, Att (ut)bilda ett folk : Nationell och etnisk gemenskap i Sveriges och Finlands svenskspråkiga läroböcker för folk- och grundskola åren 1866-2016 (doktorsavhandling)

Åström Elmersjö, Henrik, En av staten godkänd historia: förhandsgranskning av svenska läromedel och omförhandlingen av historieämnet 1938-1991

 

Artikel, bok eller någonting annat? Så tolkar du en referenslista

För att veta hur man ska hitta en källa utifrån en källhänvisning behöver man ha en grundläggande förståelse för hur referenser till olika typer av källor utformas. Här får du en vägledning i vilka nyckeluppgifter som det gäller att hålla koll på.

Exemplet nedan är ett utdrag ur en referenslista som skulle kunna vara hämtad från exempelvis en kursbok. Efter referenslistan följer ett antal kommentarer som förklarar vilken information som låter dig identifiera publikationstypen. Avslutningsvis får du några tips på var du kan söka efter olika typer av publikationer.

Observera att litteraturlistan inte är konsekvent utformad utan att de olika referenserna är skriva enligt olika referensstilar. När man sammanställer en litteraturlista ska man alltid göra det konsekvent enligt en specifik referensstil. Syftet här är dock att peka på den nyckelinformation som låter dig identifiera typ av publikation, exempelvis artikel eller bok, oavsett vilken referensstil som används.

References

Allwinkle, S., Cruickshank, P. (2011). Creating smart-er cities: an overview, Journal of Urban Technology 18(2), 1-16.
Batty, M. (2013), “Big data, smart cities and city planning,” Dialogues in Human Geography 3(3), 274-279.
Levy, John. Contemporary Urban Planning. 8th ed. New York: Prentice Hall, 2008.
McGovern, J., Ambler, S. W., Stevens, M. E., Linn, J., Sharan, V., & Jo, E. K. (2003). A practical guide to enterprise architecture. Prentice Hall PTR.
Nelson, Arthur C. “Toward a New Metropolis: The Opportunity to Rebuild America.” Metropolitan Policy Program Discussion Paper Series. Washington D. C.: Brookings Institution, December 2004.
Pleeter, Saul. “Methodologies of Economic Impact Analysis: An Overview.” In Economic Impact Analysis: Methodology and Applications, edited by Saul Pleeter, 7-31. Boston: Martinus Nijhoff, 1980.
Pogodzinski, J. M., and Tim Sass. “Measuring the Effects of Municipal Zoning Regulations: A Survey.” Urban Studies 28, no. 4 (1991): 597-621.
Tsolakis, N., & Anthopoulos, L. (2015). Eco-cities: An integrated system dynamics framework and a concise research taxonomy. Sustainable Cities and Society, 17, 1–14.

Hur identifierar man typ av publikation i referenslistan?

Artikel i tidskrift

Uppgifter som 18(2), 3(3) och 28, no. 4 i referenserna Allwinkle, S., Cruickshank, P. (2011), Batty, M. (2013) och Pogodzinski, J. M., and Tim Sass syftar på volym/årgång respektive nummer (issue), vilket avslöjar att det handlar om en artikel publicerad i en tidskrift.

Uppgiften 1-16 som avslutar referensen Allwinkle, S., Cruickshank, P. (2011) talar om på vilka sidor i det specifika tidskriftsnumret som artikeln kan hittas. Observera att artikelns titel alltid anges före tidskriftens. Enligt vissa referensstilar sätter man artikelns titel inom citattecken, vilket gäller i exemplet Batty, M. (2013).

Bok

Uppgifter som publiceringsort och förlag talar om att referensen syftar på en bok. I exemplet Levy, John är denna information New York respektive Prentice Hall. Uppgiften talar vidare om att det handlar om den 8:e upplagan (8th ed), som utkom år 2008.

Artikel/kapitel i bok

Referensen Pleeter, Saul är konsekvent med inledningen till en artikel (med titeln satt inom citattecken). Observera att referensen avslutas med utgivningsort och förlagsinformation, vilket talar om att artikeln har publicerats i en bok (en så kallad antologi med flera olika bidrag från olika författare, där en redaktör – i det här fallet har samma person som skrivit artikeln/kapitlet, Saul Pleeter – varit redaktör för antologin).

Andra publikationstyper

Det finns en rad olika publikationstyper utöver artiklar i tidskrifter och böcker, exempelvis konferensartiklar och rapporter. Om konferensartiklar publicerats har det ofta gjorts i så kallade ”proceedings” under konferensens namn. I litteraturlistan ovan är Nelson, Arthur C. ett exempel på en referens till en så kallad Discussion paper som finns publicerad i en serie med den typen av material.

Olika vetenskapliga publikationer, såsom artiklar och rapporter.

Så hittar du olika publikationstyper

Artiklar

För att hitta artiklar kan man använda databaser, såsom Scopus eller PubMed, eller bibliotekets söktjänst UniSearch. Om artikeln är fritt tillgänglig på nätet (”Open access”) går det förmodligen också att googla fram den i fulltext.

Böcker

För att hitta en bok och ta reda på var den finns behöver man i regel konsultera en bibliotekskatalog såsom Libris eller Linköpings universitetsbiblioteks söktjänst UniSearch.

För att kunna lokalisera en artikel som publicerats i en bok, exempelvis Pleeter, Saul ovan, behöver man i regel söka på bokens titel, Economic Impact Analysis: Methodology and Applications, i bibliotekets katalog. Om man söker på artikelns/kapitlets titel är risken stor att man inte hittar den i en bibliotekskatalog.

Andra publikationstyper

Publikationstyper som konferensartiklar, rapporter och liknande material kan publiceras både i tryckt format och online. Använd databaser, söktjänster såsom UniSearch, bibliotekskataloger eller sök på nätet för att hitta dem. Här får man helt enkelt prova sig fram.

Länkar

Databaser tillgängliga via biblioteket
UniSearch (sök artiklar)
UniSearch (sök böcker)
Libris
Mer om vetenskapliga publikationer

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket

Föredrag om unika bokfynd i Linköpings stifts kyrkor

Under 2018–2019 pågick på uppdrag av länsstyrelserna i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län en inventering av boksamlingar i Linköpings stifts kyrkor. Ett föredrag om de fynd som gjordes äger rum i Studenthuset den 18 november.

”Icke till att innelåta i kyrkokistan”: unika bokfynd i Linköpings stifts kyrkor är titeln för föredraget, som hålls av Martin Kjellgren som arbetat med projektet Kyrkornas böcker. Martin Kjellgren är fil. dr i historia och specialist på bokligt kulturarv.

Tid: Torsdagen den 18 november 2021 klockan 15.0016.00

Plats: Lövverket (i anslutning till entréplanet) i Studenthuset på Campus Valla

Det kommer även att gå att följa föredraget online via Zoom. Anmäl dig via formuläret nedan om du önskar delta via Zoom:

https://liu-se.libwizard.com/f/anmalan-kyrkornas-bocker

Martin Kjellgren, föredragshållare

Martin Kjellgren, som håller föredraget om Kyrkornas böcker.

Databasen Kyrkornas böcker

En databas över de böcker som inventerades under projektet publicerades av LiU E-Press 2020:

Sök i databasen Kyrkornas böcker

 

Läs mer

Om projektet Kyrkornas böcker – bokinventering i Linköpings stift

Om databasen Kyrkornas böcker

New student – welcome to the Library

**Detta blogginlägg finns även på svenska**

As a new student at LiU, you are welcome to the Library. Here are some basic facts about the Library and its services.

Borrowing books and making reservations

Your student LiU card functions as your library card. At the self-service stations, you can use your LiU card to borrow books and renew your loans. The loan period for books is normally three weeks, but if there is a reservation on the book when you borrow it, the loan period is reduced to one week. The maximum limit of library books that you can have on your account is 50.

When making reservations on books online, log in with your LiU-ID (xxxxx123). Do not use your complete @student.liu.se email address when logging in to library services, only the first part with the first three letters in your first name, the two first letters in your last name and the three digit number (i. e. your LiU-ID).

When a book you have requested is available for pick-up, you will be notified via your student email. There is a dedicted shelf for reserved books close to the library enquiry desk.

Borrowing books and making reservations are free of charge.

Update your address info

An up-to-date address in Sweden is required to be able to borrow library books. If you are an international student, don’t forget to update your address info in the Student portal as soon as you have a place of residence in Sweden.

Textbook reference copies

The library has copies of the books on your required reading list, both as home loan copies and as reference copies. If possible, we also acquire course literature as e-books. A textbook reference copy is a day-loan item and is marked with a red label that says “REFKURS.”

More about course text books

The Library online

In the library search service UniSearch, you can search for books, scholarly articles, and many other types of publications. You can place reservations on books and access our collections of e-journals and e-books. Use the list of databases to find databases by subject.

To access library e-resources, you just need your student LiU-ID. Please note that you have to register for your course before your LiU-ID can be used to access library e-recources. Read more: Checklist for starting a course at LiU

At Liunet Student, you can find out more about how you can use the Library, about academic writing and referencing and searching and evaluating information.

Library web

UniSearch, Databases

More about the Library online

Liunet Student (log in with LiU-ID required)

Accessing the digital library from home – video

Special needs

Students with reading or writing difficulties due to dyslexia, impaired sight or mobility or other print impairment, may borrow course literature in alternative formats.

More about special needs

Social media channels

You can learn more about library services, library news and events on our blog and in social media:

Library blog

The Library on Instagram

The Library on Facebook

The Library on Twitter

The Library on YouTube

Contact us

There are many ways to contact us: via email, phone and online chat.

Email

biblioteket@liu.se

Phone numbers

Campus Norrköping Library: 011-36 30 60

Medical Library: 013-28 19 91

Valla Library: 013-28 19 10

Online chat

Chat with us online via the Library Web Monday–Friday (during semester) 10 am–4 pm.