Biblioteken och pandemin

Vad säger pandemin och allt det den fört med sig om bibliotekens betydelse? Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie på Campus Norrköpings bibliotek, har gått igenom rapporter från myndigheter och organisationer som tangerat denna fråga. Här redovisar han de viktigaste slutsatserna.

Bibliotekets roll har under pandemin både utvecklats och befäst sin ställning som en viktig aktör i människors liv. I universitetsvärlden kan vi se att många studenter upplevt mer stress, oro och ensamhet som en följd av det påtvingade distansläget. För många är de sociala delarna av studietiden en viktig faktor och detta har blivit tydligt under pandemin.

Vi kan även konstatera att det akademiska fusket blivit påtagligare i det strikt digitala lärorummet och antalet studenter som blivit föremål för disciplinär åtgärd ökade dramatiskt under 2020. I en strikt solitär och digital läromiljö är det enklare att både plagiera och ta till otillåten hjälp via exempelvis appar och internetforum.

Folkbiblioteken – en viktig samhällstjänst

Inom folkbibliotekssektorn så kan vi se att biblioteket erhållit en ställning av ett flerfunktionellt samhällsnav. När biblioteken stängde så försvann inte bara ett offentlig och socialt rum utan även praktiskt viktiga funktioner såsom tillgång till datorer, internet, utskriftsmaskiner, kursböcker m.m. Biblioteket är inte bara ett viktigt kulturellt mötesrum utan även viktig samhällstjänst. Dessa utfall av pandemin sätter ytterligare ljus på bibliotekets viktiga roll.

Student på Campus Norrköpings bibliotek

Foto: Thor Balkhed

Universitetsbiblioteken som pedagogisk resurs

Som ett universitetsbibliotek så är det fysiska rummet en plats för studier, grupparbeten och forskning men även numera en plats för skapande och lärande. Bibliotekets roll har utvecklats både rumsligt och digitalt men det kanske viktigaste vi märkt under pandemin är att biblioteket har en viktig roll som stöd, som en pedagogisk resurs och som en utvecklande kraft i studenternas vardag.

Biblioteket behövs som ett socialt och fysiskt rum, men också som en stimulerande, pedagogisk och kunnig kraft i det stora utbudet av både fysiska och digitala resurser och möjligheter. Bibliotekarien kommer så i fokus som bibliotekets förvaltare och utvecklare.

Efter pandemin

Efter pandemin så kommer bibliotekariens anpassningsbara natur att komma till sin fulla rätt och ett nytt och utvecklat bibliotek kommer möta låntagarna, besökarna, studenterna, forskarna och resten av allmänheten. Nya metoder för digitalt lärande, handledning och service kommer att komplettera det fysiska rummets möjligheter på nya och innovativa sätt. Biblioteket blir en multimodal pedagogisk resurs med full tillgänglighet både i det fysiska och det digitala rummet och nyckeln till alltihopa blir bibliotekarien och dess breddade (och vässade) kompetenser.

Nya funktioner som tillåter eget skapande och utvecklande av kunskap blir i sin tur anpassade till att bli en mer vardaglig del av bibliotekets utbud. Ytor för skapande såsom DigiMaker – Linköpings universitetsbiblioteks digitala labb och makerspace – kommer tillsammans med medskapande workshops att ytterligare ge studenterna syfte, social närvaro och en närhet till kunskap. Psykisk ohälsa och fusk kan vi därmed motarbeta med en positiv, kreativ och pedagogisk närvaro där vi tar fasta på biblioteksrummets möjligheter och bibliotekariens expertis och kunnande.

Bibliotekets roll har under pandemin visat sig vara viktigare än någonsin och detta ansvar ska vi ta fullt fasta på och vidare utveckla vår verksamhet tillsammans med våra användare.

 

Skrivet av Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

Länkar till textens underlag:

Universitetskanslersämbetets pandemiuppdrag – Delrapportering 1

SFS rapport: Hur påverkar coronapandemin studenterna

Folkhälsomyndigheten: Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin?

Svensk Biblioteksförening: Biblioteken och pandemin

Impacts of the Covid-19 pandemic on the health of university students – The International Journal of Health Planning and Management

CNBC – How college students learned new ways to cheat during Covid

 

 

ÖB David Lawrence: “Vi är så mycket mer än bara information och böcker”

David Lawrence

Det är en mulen och grå dag i december när jag ringer upp vår överbibliotekarie David Lawrence på Zoom. Vi ska prata lite om året som gått och hur han ser på forskningsbibliotekens roll i framtiden.

Den första frågan får David att dra på munnen:

Vad är roligast med jobbet som överbibliotekarie?
–Jag har nu jobbat som ÖB i fyra år och det är mycket som har varit roligt. Men, jag måste säga att det bästa är att se medarbetarnas egna initiativ. Hur de tar sig an problem, testar nya lösningar och lyckas genomföra olika projekt. Jag är mycket imponerad av våra medarbetare och jag försöker att inte lägga mig i för mycket i varje detalj, för jag ställer mest till det, haha.

Vad är den största utmaningen med jobbet?
–Hm, det är nog främst att inte gå in och detaljstyra för mycket. Jag är intresserad av allt och vill gärna vara en del av verksamheten. Det kan vara svårt att inte hoppa in och börja dra i trådarna. Jag kan sakna att ha mer ”riktiga arbetsuppgifter”, som att hjälpa slutanvändarna. Men jag märker ju att det blir lite annan stämning då jag sitter med på möten.

Hur ser du på bibliotekets roll? Vad är kärnan?
–Kärnan är information, absolut! Men det betyder inte längre att vi bara köper in och ställer upp böcker på hyllor. Vi ordnar information och vet var den går att komma åt. Bibliotekets roll är att matcha användarnas behov just nu med den information som finns att tillgå. Det är inte så att uppgiften att bevara fysiska samlingar försvinner, men det är inte lika viktigt som för 100 år sedan. Det ser jag som en övergång som har pågått under lång tid och som är något vi behöver förmedla utåt.

Förstår jag dig rätt att biblioteket handlar mer om att vara bryggan mellan användarna och information än om förvaring?
–Nja, de fysiska böckerna kommer att finnas kvar. Men det blir mycket annat som växer fram och blir viktigt, till exempel vår kunskap kring källor, publicering och upphovsrätt med mera. Vi hjälper till att göra forskningen på Linköpings universitet tillgänglig för alla. Det blir mindre så att vi köper in prenumerationer och mer att vi hjälper till med publiceringar. Begreppet information får en bredare innebörd. Som användare bryr man sig inte om vem som köpt in informationen eller varifrån den kommer, det viktiga är att den finns tillgänglig och att de hittar den när de behöver den.

Vår roll blir delvis att känna till tekniken och verktygen för att få fram den information som efterfrågas. I framtiden ser jag att användarna måste bli bättre på att beskriva de informationsproblem de har och vi som bibliotekarier måste ha verktygen för att använda den beskrivningen på ett bra sätt.

Finns det någon risk med att det ändå är de stora förlagen som sköter tillgängligheten och ordandet av det som publiceras open access (OA)?
–Att vi går åt det hållet är kanske inte den absolut bästa lösningen, men det är den lösning som vi nu har. Plan S (ett gemensamt initiativ från en grupp europeiska forskningsfinansiärer om att främja open access-publicering) orsakade viss panik i forskarvärlden och det blev mycket diskussioner. Men sen kom någon på idén med att skapa det som vi i dag kallar transformativa avtal där vi började betala för att få publicera OA. Vi går mot ett läge där vi betalar forskarnas publiceringar och i mindre utsträckning för prenumerationer. Från forskningens sida är problemet med att publicera OA därmed löst men från vårt håll så ser vi att detta kommer att innebära stora kostnader och vi är fortfarande beroende av stora vinstdrivna organisationer. Man har valt den här vägen nu och jag tror det är svårt att ändra på det. Men när det gäller att lita alltför mycket på förlagen…..hm.

Vi har redan varit inne på frågor om open access-publicering. Hur tänker du kring framtiden för OA?
–Egentligen återstår mest detaljer att lösa där. Istället har öppen forskningsdata växt fram som en stor och komplex fråga. Där återstår mycket arbete som kommer att kräva samarbete med andra grupper inom universitet. Vi har just kommit i gång och är fortfarande kvar i problematiken kring lagring av forskningsdata.

Världen just nu är sig inte lik. Hur upplever du att biblioteket har påverkats av Coronakrisen?
–Vi har ju begränsat våra öppettider, även om vi i dagsläget har rätt mycket öppet ändå. Nästan alla tjänster erbjuds fortfarande men digitalt istället för fysiskt. Jag blev väldigt imponerad av hur vi lyckades gå över till digitalt bara över en natt.

Det som jag uppfattar som mest negativt med situationen är att det sociala får lida när alla jobbar hemifrån. Informell information är jätteviktigt på en arbetsplats och det är en utmaning under den rådande situationen. Att alla sitter hemma 80% av tiden tror inte jag är framtiden för oss.

Linköpings UB finns på samtliga LiU:s campus. Vilka är utmaningarna med att vara chef över en verksamhet som är utspridd på flera platser?
–Jag tycker det är superviktigt att vi finns på varje campus och över lag tycker jag det funkar okej. Utmaningen är att alltid se oss som ett bibliotek även om vi är utspridda på fyra campus. Det är lätt att det skapas en känsla av utanförskap och det är något vi måste arbeta med. Min tanke om LiUB som organisation är att mycket ansvar läggs ute i organisationen, att grupper utvecklas utan centralstyrning. Samtidigt finns det en baksida med det. Det är viktigt för oss att vi jobbar med vår kommunikation och att information når ut till alla. Och Coronasituationen gör informationsflödet ännu svårare.

Vallabiblioteket har nu funnits i Studenthuset i lite mer än ett år. Hur tycker du att utfallet har blivit jämfört med de förväntningar och planer som fanns under planeringsprocessen?
–Från början fanns det många farhågor inför flytten. Om man jämför med de scenarierna så har det gått väldigt bra. Studenthuset är en jättebra plats för studenter och det märks verkligen att de älskar huset. Redan dag ett var det många studenter här. Det är en del smågrejer som skulle behöva fixas till men överlag har det blivit väldigt bra.

För oss anställda på biblioteket har nog flytten inneburit en större omställningsprocess och som vi fortfarande är mitt i. Det var imponerade att se hur vi fick igång biblioteket i Studenthuset från dag ett. Även om det var en massa detaljer som behövde fixas så fungerade verksamheten. Det stadiet tycker jag vi har passerat nu, men vi är fortfarande i ett läge där vi måste fundera över vilken typ av bibliotek vi är. Det gäller för övrigt biblioteken på alla våra campus. Vi har böcker och information men vi är ju så mycket mer.

Vilka kommer att bli de största frågorna för de svenska forskningsbiblioteken framöver?
Relevans! – Biblioteken måste följa med och delta i strategiska satsningar. Vi kan inte vänta på att någon annan ska lyfta bibliotekens roll, det är vår roll att visa vilka vi är.
Självbild – Vad gör vi och vad vill vi. Det behöver vi formulera tydliga svar på. Vi måste veta vad vi är och kunna förklara det på ett bra sätt. Vi klagar på att många runt omkring oss bara tänker på böcker när de hör ordet bibliotek. Men det är vår uppgift att kunna gå ut och förklara hur det ligger till. Det är viktigt att vi synliggör hela biblioteket, båda i våra fysiska lokaler och utanför biblioteket.

I år är förutsättningarna inför jul och nyår andra än vanligt och många kanske får ändra sina planer. Hur ser din ideala julledighet ut oberoende av förutsättningar?
–För mig är önskan främst att få vara hemma och koppla av tillsammans med familjen. Vi är mycket ute i skogen. Önskemålet skulle väl främst vara mycket snö. Vi brukar inte resa så mycket kring jul så Coronasituationen påverkar inte oss så mycket.

Vi avslutar vårt samtal med David Lawrence och önskar alla en God Jul och God fortsättning. Säkerligen har vi ett nytt spännande biblioteksår att se fram emot 2021.

intervjuare: Ellinor Krutholm

New measures taken at LiUB – reduced opening hours and 3-day loan period of course reference copies

**Detta blogginlägg är även tillgängligt på svenska**

The corona pandemic is still here and we have to continuously adapt our operations depending on the present situation with Covid-19. Please note that it is only permitted to be physically present on university premises (including libraries) if this is necessary.

Recommendations in force at LiU

Right now, Linköping University Library is open only for quick errands such as borrowing and returning books, printing and copying and not available as a place for study.

We temporarily extend the loan period for the course reference copies to 3 days.

From December 21, 2020 to August 15, 2021, the library will not charge fines or send new invoices. You are thus not forced to come to the library if your only errand is returning a library book. Existing fine charges are still valid. Special rules apply to interlibrary loans. It goes without saying that we expect you to return books if you are able.

These measures are in force until August 15. Please check this blog for updates.

OPENING HOURS

Please check the web for our current opening hours. An overview of opening hours during summer is available at Summer hours at the Library 2021

CONTACT US

You can reach us via e-mail at biblioteket@liu.se or make a phone call:

Campus Norrköping Library

011-36 30 60

Medical Library

013-28 19 91

Valla Library

013-28 19 10

We´re also on social media!

Twitter: @LiU_Bibliotek

Instagram: linkoping_univbibliotek

Please continue to keep distance, wash your hands and stay at home as much as possible!

Continue reading

Nya åtgärder på LiUB – förändrade öppettider och förlängda lån på kursreferensböcker

**This blog post is also available in English**

Observera att bara nödvändig fysisk närvaro i universitetets lokaler får förekomma. Detta gäller även biblioteken.

Rekommendationer som gäller vid LiU

Linköpings universitetsbibliotek är tillgängligt för låneärenden, åtkomst till referensmaterial, utskrifter och kopiering. LiU-biblioteken är inte en studieplats under denna tid. För att få hjälp av biblioteket bör i första hand digitala kontaktvägar användas. Detta gäller till och med den 15 augusti 2021.

På kursreferensböcker gäller temporärt 3-dagars lån. OBS! återlämna kursreferensböcker på samma bibliotek där de lånats.

Från 21 december 2020 till 15 augusti 2021 lägger vi inte på nya förseningsavgifter för ej återlämnade böcker och vi skickar inga nya fakturor. Det betyder att du som är sjuk, eller rädd att bli det, inte behöver komma till biblioteket om ditt enda ärende är att återlämna en bok. Observera att gamla avgifter ligger kvar och för fjärrlån gäller särskilda regler. Du ska givetvis lämna tillbaka böcker du har lånat om du har möjlighet.

Bevaka detta blogginlägg för uppdateringar.

Öppettider

Öppettiderna varierar på våra campusbibliotek. Kolla webben för aktuella tider. En översikt över sommarens öppettider hittar du här: sommaröppettider

Kontakta oss

Du når oss via e-post biblioteket@liu.se, eller telefon:

Campus Norrköpings bibliotek

011-36 30 60

Medicinska biblioteket

013-28 19 91

Vallabiblioteket

013-28 19 10

Följ oss gärna på sociala medier!

Twitter: @LiU_Bibliotek

Instagram: linkoping_univbibliotek

Facebook: Linköpings universitetsbibliotek

Från oss alla till er alla! Fortsätt att hålla distansen, tvätta händerna ofta och håll dig hemma så mycket du kan!

Continue reading

TorTalk – ta hjälp av talsyntes i dina studier

 

 

Upplever du att det blir extra mycket att läsa nu under distansläget? Kanske har du svårt att fokusera?

Med TorTalk kan du lyssna på all text på din datorskärm samt e-böcker, låsta PDF-filer och text på inskannade bilder. Det är en talsyntes som är ett bra hjälpmedel för personer som behöver läs- och skrivstöd men även för dig som vill variera din studieteknik eller som har ett annat modersmål än svenska.

Alla studenter och medarbetare vid Linköpings universitet kan ladda ned TorTalk till sin egen dator.

Programmet laddas ner via MinIT och är gratis.

Om du har frågor om läshinder kontakta gärna oss på biblioteket, se kontaktpersoner här.

Bild: Pixabay

Skrivet av Maria Svenningsson, bibliotekarie på Vallabiblioteket