Välkommen till LiUB – vad gäller nu?

**This blog post is also available in English**

En ny termin är på väg att starta och vi på Linköpings universitetsbibliotek önskar alla välkomna, både nya och gamla studenter! 

Coronapandemin är inte över men vi går förhoppningsvis mot ljusare tider. På biblioteket återgår vi delvis till normala rutiner, bland annat vad gäller lånetid på kursreferensböcker och förseningsavgifter. Fortfarande gäller vissa restriktioner på LiU och det är viktigt att hålla sig ajour med vad som gäller:

Rekommendationer som gäller vid LiU

Kursreferensböcker

Från och med den 23/8 upphör vi med 3-dagarslån på kursreferensböcker och återgår till 1-dagslån (daglån), det vill säga när du lånar ett kursreferensexemplar får du behålla det över dagen men måste återlämna det innan du lämnar campus samma dag.

Förseningsavgifter

Under delar av distansläget och pandemin har vi inte skickat ut nya fakturor för böcker som varit försenade. Från och med den 13/9 återgår vi till normala faktureringsrutiner. Håll koll på återlämningsdatum på dina lån genom att logga in på Mina lån. Observera att gamla avgifter ligger kvar och för fjärrlån gäller särskilda regler.

Öppettider

Öppettiderna varierar på våra olika campusbibliotek och från vecka till vecka under terminsstarten. Kolla webben för aktuella öppettider.

Kontakta oss

Du når oss via e-post biblioteket@liu.se, chatt via bibliotekets webb (vardagar 10-16) eller telefon:

Campus Norrköpings bibliotek

011-36 30 60

Medicinska biblioteket

013-28 19 91

Vallabiblioteket

013-28 19 10

 

 

 

Följ oss gärna på sociala medier!

Twitter: @LiU_Bibliotek

Instagram: linkoping_univbibliotek

Facebook: Linköpings universitetsbibliotek

Ny student?

För dig som är ny student vid LiU hittar du en kort introduktion till bibliotekets tjänster här: Ny student?

 

 

Continue reading

Welcome to the library – good things to know at the start of the new semester!

**Detta blogginlägg är även tillgängligt på svenska**

A new semester is about to begin and Linköping University Library is happy to welcome both new and returning students!

At the start of the new semester, Linköping University Library is partially returning to normal operations, for example regarding loan period for textbook reference copies (day loan items) and overdue fees. Since the corona pandemic is not over yet, it is still very important to follow the restrictions in force:

Recommendations in force at LiU

Course reference copies

From August 23, the temporary measure of extended loan period for textbook reference copies (day loan items) will end. This means that you will have to return the book the same day you borrow it, instead of keeping it for up to three days.

Overdue fines

During the corona pandemic the library did not charge overdue books. From September 13 we go back to regular routines regarding overdue fees. You can always check the due date of your books at My Loans. Please note that older, existing fine charges are still in force and that special rules apply to interlibrary loans.

Opening hours

Please check the web for our current opening hours at our campus libraries.

Contact us

If you have any questions, you are welcome to e-mail us at biblioteket@liu.se, chat with us (weekdays 10 am – 4 pm) or make a phone call.

Campus Norrköping Library

011-36 30 60

Medical Library

013-28 19 91

Valla Library

013-28 19 10

 

 

 

 

We´re also on social media!

Twitter: @LiU_Bibliotek

Instagram: linkoping_univbibliotek

Facebook: @linkoping_univbibliotek

New student?

If you are a new student at LiU, here is a short introduction to the Library and its services.

Continue reading

Biblioteken och pandemin

Vad säger pandemin och allt det den fört med sig om bibliotekens betydelse? Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie på Campus Norrköpings bibliotek, har gått igenom rapporter från myndigheter och organisationer som tangerat denna fråga. Här redovisar han de viktigaste slutsatserna.

Bibliotekets roll har under pandemin både utvecklats och befäst sin ställning som en viktig aktör i människors liv. I universitetsvärlden kan vi se att många studenter upplevt mer stress, oro och ensamhet som en följd av det påtvingade distansläget. För många är de sociala delarna av studietiden en viktig faktor och detta har blivit tydligt under pandemin.

Vi kan även konstatera att det akademiska fusket blivit påtagligare i det strikt digitala lärorummet och antalet studenter som blivit föremål för disciplinär åtgärd ökade dramatiskt under 2020. I en strikt solitär och digital läromiljö är det enklare att både plagiera och ta till otillåten hjälp via exempelvis appar och internetforum.

Folkbiblioteken – en viktig samhällstjänst

Inom folkbibliotekssektorn så kan vi se att biblioteket erhållit en ställning av ett flerfunktionellt samhällsnav. När biblioteken stängde så försvann inte bara ett offentlig och socialt rum utan även praktiskt viktiga funktioner såsom tillgång till datorer, internet, utskriftsmaskiner, kursböcker m.m. Biblioteket är inte bara ett viktigt kulturellt mötesrum utan även viktig samhällstjänst. Dessa utfall av pandemin sätter ytterligare ljus på bibliotekets viktiga roll.

Student på Campus Norrköpings bibliotek

Foto: Thor Balkhed

Universitetsbiblioteken som pedagogisk resurs

Som ett universitetsbibliotek så är det fysiska rummet en plats för studier, grupparbeten och forskning men även numera en plats för skapande och lärande. Bibliotekets roll har utvecklats både rumsligt och digitalt men det kanske viktigaste vi märkt under pandemin är att biblioteket har en viktig roll som stöd, som en pedagogisk resurs och som en utvecklande kraft i studenternas vardag.

Biblioteket behövs som ett socialt och fysiskt rum, men också som en stimulerande, pedagogisk och kunnig kraft i det stora utbudet av både fysiska och digitala resurser och möjligheter. Bibliotekarien kommer så i fokus som bibliotekets förvaltare och utvecklare.

Efter pandemin

Efter pandemin så kommer bibliotekariens anpassningsbara natur att komma till sin fulla rätt och ett nytt och utvecklat bibliotek kommer möta låntagarna, besökarna, studenterna, forskarna och resten av allmänheten. Nya metoder för digitalt lärande, handledning och service kommer att komplettera det fysiska rummets möjligheter på nya och innovativa sätt. Biblioteket blir en multimodal pedagogisk resurs med full tillgänglighet både i det fysiska och det digitala rummet och nyckeln till alltihopa blir bibliotekarien och dess breddade (och vässade) kompetenser.

Nya funktioner som tillåter eget skapande och utvecklande av kunskap blir i sin tur anpassade till att bli en mer vardaglig del av bibliotekets utbud. Ytor för skapande såsom DigiMaker – Linköpings universitetsbiblioteks digitala labb och makerspace – kommer tillsammans med medskapande workshops att ytterligare ge studenterna syfte, social närvaro och en närhet till kunskap. Psykisk ohälsa och fusk kan vi därmed motarbeta med en positiv, kreativ och pedagogisk närvaro där vi tar fasta på biblioteksrummets möjligheter och bibliotekariens expertis och kunnande.

Bibliotekets roll har under pandemin visat sig vara viktigare än någonsin och detta ansvar ska vi ta fullt fasta på och vidare utveckla vår verksamhet tillsammans med våra användare.

 

Skrivet av Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

Länkar till textens underlag:

Universitetskanslersämbetets pandemiuppdrag – Delrapportering 1

SFS rapport: Hur påverkar coronapandemin studenterna

Folkhälsomyndigheten: Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin?

Svensk Biblioteksförening: Biblioteken och pandemin

Impacts of the Covid-19 pandemic on the health of university students – The International Journal of Health Planning and Management

CNBC – How college students learned new ways to cheat during Covid

 

 

ÖB David Lawrence: “Vi är så mycket mer än bara information och böcker”

David Lawrence

Det är en mulen och grå dag i december när jag ringer upp vår överbibliotekarie David Lawrence på Zoom. Vi ska prata lite om året som gått och hur han ser på forskningsbibliotekens roll i framtiden.

Den första frågan får David att dra på munnen:

Vad är roligast med jobbet som överbibliotekarie?
–Jag har nu jobbat som ÖB i fyra år och det är mycket som har varit roligt. Men, jag måste säga att det bästa är att se medarbetarnas egna initiativ. Hur de tar sig an problem, testar nya lösningar och lyckas genomföra olika projekt. Jag är mycket imponerad av våra medarbetare och jag försöker att inte lägga mig i för mycket i varje detalj, för jag ställer mest till det, haha.

Vad är den största utmaningen med jobbet?
–Hm, det är nog främst att inte gå in och detaljstyra för mycket. Jag är intresserad av allt och vill gärna vara en del av verksamheten. Det kan vara svårt att inte hoppa in och börja dra i trådarna. Jag kan sakna att ha mer ”riktiga arbetsuppgifter”, som att hjälpa slutanvändarna. Men jag märker ju att det blir lite annan stämning då jag sitter med på möten.

Hur ser du på bibliotekets roll? Vad är kärnan?
–Kärnan är information, absolut! Men det betyder inte längre att vi bara köper in och ställer upp böcker på hyllor. Vi ordnar information och vet var den går att komma åt. Bibliotekets roll är att matcha användarnas behov just nu med den information som finns att tillgå. Det är inte så att uppgiften att bevara fysiska samlingar försvinner, men det är inte lika viktigt som för 100 år sedan. Det ser jag som en övergång som har pågått under lång tid och som är något vi behöver förmedla utåt.

Förstår jag dig rätt att biblioteket handlar mer om att vara bryggan mellan användarna och information än om förvaring?
–Nja, de fysiska böckerna kommer att finnas kvar. Men det blir mycket annat som växer fram och blir viktigt, till exempel vår kunskap kring källor, publicering och upphovsrätt med mera. Vi hjälper till att göra forskningen på Linköpings universitet tillgänglig för alla. Det blir mindre så att vi köper in prenumerationer och mer att vi hjälper till med publiceringar. Begreppet information får en bredare innebörd. Som användare bryr man sig inte om vem som köpt in informationen eller varifrån den kommer, det viktiga är att den finns tillgänglig och att de hittar den när de behöver den.

Vår roll blir delvis att känna till tekniken och verktygen för att få fram den information som efterfrågas. I framtiden ser jag att användarna måste bli bättre på att beskriva de informationsproblem de har och vi som bibliotekarier måste ha verktygen för att använda den beskrivningen på ett bra sätt.

Finns det någon risk med att det ändå är de stora förlagen som sköter tillgängligheten och ordandet av det som publiceras open access (OA)?
–Att vi går åt det hållet är kanske inte den absolut bästa lösningen, men det är den lösning som vi nu har. Plan S (ett gemensamt initiativ från en grupp europeiska forskningsfinansiärer om att främja open access-publicering) orsakade viss panik i forskarvärlden och det blev mycket diskussioner. Men sen kom någon på idén med att skapa det som vi i dag kallar transformativa avtal där vi började betala för att få publicera OA. Vi går mot ett läge där vi betalar forskarnas publiceringar och i mindre utsträckning för prenumerationer. Från forskningens sida är problemet med att publicera OA därmed löst men från vårt håll så ser vi att detta kommer att innebära stora kostnader och vi är fortfarande beroende av stora vinstdrivna organisationer. Man har valt den här vägen nu och jag tror det är svårt att ändra på det. Men när det gäller att lita alltför mycket på förlagen…..hm.

Vi har redan varit inne på frågor om open access-publicering. Hur tänker du kring framtiden för OA?
–Egentligen återstår mest detaljer att lösa där. Istället har öppen forskningsdata växt fram som en stor och komplex fråga. Där återstår mycket arbete som kommer att kräva samarbete med andra grupper inom universitet. Vi har just kommit i gång och är fortfarande kvar i problematiken kring lagring av forskningsdata.

Världen just nu är sig inte lik. Hur upplever du att biblioteket har påverkats av Coronakrisen?
–Vi har ju begränsat våra öppettider, även om vi i dagsläget har rätt mycket öppet ändå. Nästan alla tjänster erbjuds fortfarande men digitalt istället för fysiskt. Jag blev väldigt imponerad av hur vi lyckades gå över till digitalt bara över en natt.

Det som jag uppfattar som mest negativt med situationen är att det sociala får lida när alla jobbar hemifrån. Informell information är jätteviktigt på en arbetsplats och det är en utmaning under den rådande situationen. Att alla sitter hemma 80% av tiden tror inte jag är framtiden för oss.

Linköpings UB finns på samtliga LiU:s campus. Vilka är utmaningarna med att vara chef över en verksamhet som är utspridd på flera platser?
–Jag tycker det är superviktigt att vi finns på varje campus och över lag tycker jag det funkar okej. Utmaningen är att alltid se oss som ett bibliotek även om vi är utspridda på fyra campus. Det är lätt att det skapas en känsla av utanförskap och det är något vi måste arbeta med. Min tanke om LiUB som organisation är att mycket ansvar läggs ute i organisationen, att grupper utvecklas utan centralstyrning. Samtidigt finns det en baksida med det. Det är viktigt för oss att vi jobbar med vår kommunikation och att information når ut till alla. Och Coronasituationen gör informationsflödet ännu svårare.

Vallabiblioteket har nu funnits i Studenthuset i lite mer än ett år. Hur tycker du att utfallet har blivit jämfört med de förväntningar och planer som fanns under planeringsprocessen?
–Från början fanns det många farhågor inför flytten. Om man jämför med de scenarierna så har det gått väldigt bra. Studenthuset är en jättebra plats för studenter och det märks verkligen att de älskar huset. Redan dag ett var det många studenter här. Det är en del smågrejer som skulle behöva fixas till men överlag har det blivit väldigt bra.

För oss anställda på biblioteket har nog flytten inneburit en större omställningsprocess och som vi fortfarande är mitt i. Det var imponerade att se hur vi fick igång biblioteket i Studenthuset från dag ett. Även om det var en massa detaljer som behövde fixas så fungerade verksamheten. Det stadiet tycker jag vi har passerat nu, men vi är fortfarande i ett läge där vi måste fundera över vilken typ av bibliotek vi är. Det gäller för övrigt biblioteken på alla våra campus. Vi har böcker och information men vi är ju så mycket mer.

Vilka kommer att bli de största frågorna för de svenska forskningsbiblioteken framöver?
Relevans! – Biblioteken måste följa med och delta i strategiska satsningar. Vi kan inte vänta på att någon annan ska lyfta bibliotekens roll, det är vår roll att visa vilka vi är.
Självbild – Vad gör vi och vad vill vi. Det behöver vi formulera tydliga svar på. Vi måste veta vad vi är och kunna förklara det på ett bra sätt. Vi klagar på att många runt omkring oss bara tänker på böcker när de hör ordet bibliotek. Men det är vår uppgift att kunna gå ut och förklara hur det ligger till. Det är viktigt att vi synliggör hela biblioteket, båda i våra fysiska lokaler och utanför biblioteket.

I år är förutsättningarna inför jul och nyår andra än vanligt och många kanske får ändra sina planer. Hur ser din ideala julledighet ut oberoende av förutsättningar?
–För mig är önskan främst att få vara hemma och koppla av tillsammans med familjen. Vi är mycket ute i skogen. Önskemålet skulle väl främst vara mycket snö. Vi brukar inte resa så mycket kring jul så Coronasituationen påverkar inte oss så mycket.

Vi avslutar vårt samtal med David Lawrence och önskar alla en God Jul och God fortsättning. Säkerligen har vi ett nytt spännande biblioteksår att se fram emot 2021.

intervjuare: Ellinor Krutholm

TorTalk – ta hjälp av talsyntes i dina studier

 

 

Upplever du att det blir extra mycket att läsa nu under distansläget? Kanske har du svårt att fokusera?

Med TorTalk kan du lyssna på all text på din datorskärm samt e-böcker, låsta PDF-filer och text på inskannade bilder. Det är en talsyntes som är ett bra hjälpmedel för personer som behöver läs- och skrivstöd men även för dig som vill variera din studieteknik eller som har ett annat modersmål än svenska.

Alla studenter och medarbetare vid Linköpings universitet kan ladda ned TorTalk till sin egen dator.

Programmet laddas ner via MinIT och är gratis.

Om du har frågor om läshinder kontakta gärna oss på biblioteket, se kontaktpersoner här.

Bild: Pixabay

Skrivet av Maria Svenningsson, bibliotekarie på Vallabiblioteket