ÖB David Lawrence: “Vi är så mycket mer än bara information och böcker”

David Lawrence

Det är en mulen och grå dag i december när jag ringer upp vår överbibliotekarie David Lawrence på Zoom. Vi ska prata lite om året som gått och hur han ser på forskningsbibliotekens roll i framtiden.

Den första frågan får David att dra på munnen:

Vad är roligast med jobbet som överbibliotekarie?
–Jag har nu jobbat som ÖB i fyra år och det är mycket som har varit roligt. Men, jag måste säga att det bästa är att se medarbetarnas egna initiativ. Hur de tar sig an problem, testar nya lösningar och lyckas genomföra olika projekt. Jag är mycket imponerad av våra medarbetare och jag försöker att inte lägga mig i för mycket i varje detalj, för jag ställer mest till det, haha.

Vad är den största utmaningen med jobbet?
–Hm, det är nog främst att inte gå in och detaljstyra för mycket. Jag är intresserad av allt och vill gärna vara en del av verksamheten. Det kan vara svårt att inte hoppa in och börja dra i trådarna. Jag kan sakna att ha mer ”riktiga arbetsuppgifter”, som att hjälpa slutanvändarna. Men jag märker ju att det blir lite annan stämning då jag sitter med på möten.

Hur ser du på bibliotekets roll? Vad är kärnan?
–Kärnan är information, absolut! Men det betyder inte längre att vi bara köper in och ställer upp böcker på hyllor. Vi ordnar information och vet var den går att komma åt. Bibliotekets roll är att matcha användarnas behov just nu med den information som finns att tillgå. Det är inte så att uppgiften att bevara fysiska samlingar försvinner, men det är inte lika viktigt som för 100 år sedan. Det ser jag som en övergång som har pågått under lång tid och som är något vi behöver förmedla utåt.

Förstår jag dig rätt att biblioteket handlar mer om att vara bryggan mellan användarna och information än om förvaring?
–Nja, de fysiska böckerna kommer att finnas kvar. Men det blir mycket annat som växer fram och blir viktigt, till exempel vår kunskap kring källor, publicering och upphovsrätt med mera. Vi hjälper till att göra forskningen på Linköpings universitet tillgänglig för alla. Det blir mindre så att vi köper in prenumerationer och mer att vi hjälper till med publiceringar. Begreppet information får en bredare innebörd. Som användare bryr man sig inte om vem som köpt in informationen eller varifrån den kommer, det viktiga är att den finns tillgänglig och att de hittar den när de behöver den.

Vår roll blir delvis att känna till tekniken och verktygen för att få fram den information som efterfrågas. I framtiden ser jag att användarna måste bli bättre på att beskriva de informationsproblem de har och vi som bibliotekarier måste ha verktygen för att använda den beskrivningen på ett bra sätt.

Finns det någon risk med att det ändå är de stora förlagen som sköter tillgängligheten och ordandet av det som publiceras open access (OA)?
–Att vi går åt det hållet är kanske inte den absolut bästa lösningen, men det är den lösning som vi nu har. Plan S (ett gemensamt initiativ från en grupp europeiska forskningsfinansiärer om att främja open access-publicering) orsakade viss panik i forskarvärlden och det blev mycket diskussioner. Men sen kom någon på idén med att skapa det som vi i dag kallar transformativa avtal där vi började betala för att få publicera OA. Vi går mot ett läge där vi betalar forskarnas publiceringar och i mindre utsträckning för prenumerationer. Från forskningens sida är problemet med att publicera OA därmed löst men från vårt håll så ser vi att detta kommer att innebära stora kostnader och vi är fortfarande beroende av stora vinstdrivna organisationer. Man har valt den här vägen nu och jag tror det är svårt att ändra på det. Men när det gäller att lita alltför mycket på förlagen…..hm.

Vi har redan varit inne på frågor om open access-publicering. Hur tänker du kring framtiden för OA?
–Egentligen återstår mest detaljer att lösa där. Istället har öppen forskningsdata växt fram som en stor och komplex fråga. Där återstår mycket arbete som kommer att kräva samarbete med andra grupper inom universitet. Vi har just kommit i gång och är fortfarande kvar i problematiken kring lagring av forskningsdata.

Världen just nu är sig inte lik. Hur upplever du att biblioteket har påverkats av Coronakrisen?
–Vi har ju begränsat våra öppettider, även om vi i dagsläget har rätt mycket öppet ändå. Nästan alla tjänster erbjuds fortfarande men digitalt istället för fysiskt. Jag blev väldigt imponerad av hur vi lyckades gå över till digitalt bara över en natt.

Det som jag uppfattar som mest negativt med situationen är att det sociala får lida när alla jobbar hemifrån. Informell information är jätteviktigt på en arbetsplats och det är en utmaning under den rådande situationen. Att alla sitter hemma 80% av tiden tror inte jag är framtiden för oss.

Linköpings UB finns på samtliga LiU:s campus. Vilka är utmaningarna med att vara chef över en verksamhet som är utspridd på flera platser?
–Jag tycker det är superviktigt att vi finns på varje campus och över lag tycker jag det funkar okej. Utmaningen är att alltid se oss som ett bibliotek även om vi är utspridda på fyra campus. Det är lätt att det skapas en känsla av utanförskap och det är något vi måste arbeta med. Min tanke om LiUB som organisation är att mycket ansvar läggs ute i organisationen, att grupper utvecklas utan centralstyrning. Samtidigt finns det en baksida med det. Det är viktigt för oss att vi jobbar med vår kommunikation och att information når ut till alla. Och Coronasituationen gör informationsflödet ännu svårare.

Vallabiblioteket har nu funnits i Studenthuset i lite mer än ett år. Hur tycker du att utfallet har blivit jämfört med de förväntningar och planer som fanns under planeringsprocessen?
–Från början fanns det många farhågor inför flytten. Om man jämför med de scenarierna så har det gått väldigt bra. Studenthuset är en jättebra plats för studenter och det märks verkligen att de älskar huset. Redan dag ett var det många studenter här. Det är en del smågrejer som skulle behöva fixas till men överlag har det blivit väldigt bra.

För oss anställda på biblioteket har nog flytten inneburit en större omställningsprocess och som vi fortfarande är mitt i. Det var imponerade att se hur vi fick igång biblioteket i Studenthuset från dag ett. Även om det var en massa detaljer som behövde fixas så fungerade verksamheten. Det stadiet tycker jag vi har passerat nu, men vi är fortfarande i ett läge där vi måste fundera över vilken typ av bibliotek vi är. Det gäller för övrigt biblioteken på alla våra campus. Vi har böcker och information men vi är ju så mycket mer.

Vilka kommer att bli de största frågorna för de svenska forskningsbiblioteken framöver?
Relevans! – Biblioteken måste följa med och delta i strategiska satsningar. Vi kan inte vänta på att någon annan ska lyfta bibliotekens roll, det är vår roll att visa vilka vi är.
Självbild – Vad gör vi och vad vill vi. Det behöver vi formulera tydliga svar på. Vi måste veta vad vi är och kunna förklara det på ett bra sätt. Vi klagar på att många runt omkring oss bara tänker på böcker när de hör ordet bibliotek. Men det är vår uppgift att kunna gå ut och förklara hur det ligger till. Det är viktigt att vi synliggör hela biblioteket, båda i våra fysiska lokaler och utanför biblioteket.

I år är förutsättningarna inför jul och nyår andra än vanligt och många kanske får ändra sina planer. Hur ser din ideala julledighet ut oberoende av förutsättningar?
–För mig är önskan främst att få vara hemma och koppla av tillsammans med familjen. Vi är mycket ute i skogen. Önskemålet skulle väl främst vara mycket snö. Vi brukar inte resa så mycket kring jul så Coronasituationen påverkar inte oss så mycket.

Vi avslutar vårt samtal med David Lawrence och önskar alla en God Jul och God fortsättning. Säkerligen har vi ett nytt spännande biblioteksår att se fram emot 2021.

intervjuare: Ellinor Krutholm

Att söka litteratur om Covid-19

 

Det finns numera en mängd resurser som ger tips och råd om sökningar och litteratur relaterat till COVID-19-pandemin. Här får du tips på såväl medicinska som andra resurser (inklusive flera sökexempel) för att hitta vetenskaplig information om COVID-19.

Medicinska databaser

WHO:s databas för COVID-19-material har ett brett och globalt fokus och är gratis att använda. Databasen har många värdefulla begränsningsalternativ i vänster marginal:

● Global literature on coronavirus disease

Oavsett söktjänst och sökmetod ger sökningar efter COVID-19 nu stora träffmängder, fler än 80 000 artiklar i PubMed i början av december 2020 handlar om COVID-19. Det finns alltså ett uppenbart behov av att förenkla och begränsa sökningarna. Ett antal sidor erbjuder sökfilter i PubMed för olika situationer och behov.

LitCovid är en litteraturresurs från NIH, National Institutes of Health, USA. Den erbjuder sökningar i PubMed begränsat på några aspekter av COVID-19, (General information, Mechanisms, Transmission, Diagnosis, Treament, Prevention, Case reports, Forecasting).

Australian Library and Information Association har utvecklat ett antal (drygt 35) sökfilter i PubMed för olika frågor. Ett exempel är en sökning på personlig skyddsutrustning. Alla filter nås på följande sida:

● COVID-19 Live Literature Searches

En resurs som bygger sökningar i PubMed med successiva begränsningar utifrån fasta alternativ är COVID-19 Evidence Link. Initiativet har kommit från det australienska centret The Research Centre for Palliative Care, Death and Dying.

Ofta börjar en sökning efter medicinsk information med en sökning i PubMed. Genom att helt enkelt skriva in Covid-19 mappar PubMed till ett sökfilter:

“covid 19″[All Fields] OR “covid 19″[MeSH Terms] OR “covid 19 vaccines”[All Fields] OR “covid 19 vaccines”[MeSH Terms] OR “covid 19 serotherapy”[All Fields] OR “covid 19 serotherapy”[Supplementary Concept] OR “covid 19 nucleic acid testing”[All Fields] OR “covid 19 nucleic acid testing”[MeSH Terms] OR “covid 19 serological testing”[All Fields] OR “covid 19 serological testing”[MeSH Terms] OR “covid 19 testing”[All Fields] OR “covid 19 testing”[MeSH Terms] OR “sars cov 2″[All Fields] OR “sars cov 2″[MeSH Terms] OR “severe acute respiratory syndrome coronavirus 2″[All Fields] OR “ncov”[All Fields] OR “2019 ncov”[All Fields] OR ((“coronavirus”[MeSH Terms] OR “coronavirus”[All Fields] OR “cov”[All Fields]) AND 2019/11/01:3000/12/31[Date – Publication])

Länk till sökningen här.

Man kan förstås utveckla denna sökning. En artikel som diskuterar olika strategier är denna:

En slutsats är att en sökning enbart på Covid-19 återvinner en mycket stor del av relevant litteratur och fungerar bra för snabba sökningar. Vid större sökningar bör man använda fler termer och synonymer och artikeln ger ett par exempel på hur detta kan göras.

När man söker i PubMed använder man ofta kontrollerade ämnesord, s.k. MeSH-termer. För COVID-19, SARS-CoV-2 och ett antal andra relaterade begrepp, finns från och med 2021 nya MeSH-termer:

● COVID-19

● SARS-CoV-2

● MeSH Database 2021

I mycket begränsad utsträckning genomförs retroaktiva indexeringar av gamla poster när nya MeSH-termer skapas. Tänk också på att det tar tid att indexera med ämnesord då dessa ofta läggs till posterna genom en manuell arbetsinsats. Sök därför inte enbart med kontrollerade ämnesord utan ta också med fritexttermer, termer i titlar och abstract. Undvik att begränsa med fasta alternativ, t. ex. för åldersgrupper och studietyper, då även dessa funktioner är beroende av en indexering som tar tid att genomföra.

 

Embase är, parallellt med PubMed, en viktig biomedicinsk litteraturdatabas som är speciellt stor inom läkemedels- och medicinteknisk litteratur. I större utsträckning än PubMed innehåller den även konferensbidrag och täcker europeisk litteratur bättre än PubMed. Linköpings universitet har sedan en tid tillgång till denna databas.

● Embase  (endast LiU)

OBS! Att du måste logga in med ett Elsevier-konto för full funktionalitet. Ett sådant konto skapar du enkelt som LiU-användare. Har du redan ett personligt konto på Science Direct, Mendeley, Clinial Key, eller någon annan Elsevier-tjänst så kan du använda det.

För en covid-19-sökning i Embase, klistra in t ex följande sökstrategi under fliken för avancerad sökning:

‘coronavirus disease 2019’/exp OR ((covid NEAR/2 19):ti,ab) OR ‘severe acute respiratory syndrome coronavirus 2’/exp OR ‘severe acute respiratory syndrome coronavirus 2’:ti,ab OR ((sars NEAR/2 ‘cov 2’):ti,ab) OR ncov:ti,ab OR ([2019-2020]/py AND (new:ti,ab OR novel:ti,ab OR pandemic:ti,ab OR epidemic:ti,ab) AND (‘coronavirus infection’/exp OR coronavirus*:ti,ab OR ‘corona virus*’:ti,ab))

 

Ämnesövergripande databaser

Google Scholar är en sökmotor som är mycket bredare än databaserna PubMed och Embase och är därför bra att använda om man vill utvidga sökningen med andra ämnesområden eller publikationstyper. Det är svårt att göra en strukturerad sökning i Google Scholar, Eftersom sökformuläret i Google Scholar dessutom är begränsat till ett visst antal tecken, kan det vara bra att lämna utrymme för de begränsande aspekterna man vill lägga till själva sökningen. För att ytterligare spara på utrymme kan man ersätta operatorn OR med tecknet |. Ett exempel på sökning kan då bli:

“COVID-19″|COVID19|2019nCoV|”Corona Virus”|Coronavirus|”CoV 2″|CoV2|COVID|nCoV|SARS2|SARSCoV|”SARS-CoV”

Se resultatet av sökningen här.

Google Scholar innehåller också citeringsdata som bland annat kan användas för att hitta relaterade studier, och se vilka publikationer som citerats mest frekvent.

 

De ämnesövergripande databaserna Web of Science och Scopus är viktiga för att hitta ett brett material om COVID-19-forskning. Dessa databaser innehåller, liksom Google Scholar, också citeringsdata.

● Web of Science (endast LiU)
● Scopus (endast LiU)

Förslag på en sökning i Web of Science:

TS=(coronavirus* OR “corona virus*” OR covid* OR ncov OR sars-cov* OR sarscov* OR 2019ncov) AND PY=2020

Förslag på en sökning i Scopus:

TITLE-ABS-KEY ( coronavirus*  OR  “corona virus*”  OR  covid*  OR  ncov  OR  sars-cov*  OR  sarscov*  OR  2019ncov )  AND  PUBYEAR  >  2019

För en mycket bred sökning, både sett till ämne och till olika publikationstyper (inkluderar avhandlingar, rapporter, utredningar, etc), använd bibliotekets sökverktyg UniSearch:

● UniSearch

Specialdatabaser inom andra områden än medicin

Det finns många specialdatabaser som täcker andra aspekter av pandemin än de rent medicinska. LiU har tillgång till många specialdatabaser. Ofta är dessa begränsade till användare inom LiU.

● Business Source Premier (ekonomi)
● ERIC (skolforskning och pedagogik)
● PsycINFO (psykologi)

Även lagstiftning har justerats i pandemins spår. Den svenska juridiktjänsten JUNO har ett COVID-19-filter:

● JUNOs Covid-filter (juridik, fungerar endast på LiUs nätverk)

Patent som publikationsform kan vara viktig inom t.ex. medicinteknik:

● Espacenet (fri)

Botanisera gärna i LiUBs databaslista efter andra specialdatabaser.

Kunskapsöversikter och protokoll

Det finns ett flertal resurser som sammanfattar, sammanställer och bedömer aktuell forskning om COVID-19-pandemin.

Cochrane Collaboration, som ju traditionellt jobbar med översikter, har skapat ett antal sådana resurser:

● Cochrane COVID-19 resource (fri)

Campbell Collaboration, en syskonresurs till Cochrane, arbetar med översikter inom samhällsvetenskap:

● Campbell response to Covid-19 pandemic (fri)

Centre for Evidence-Based Medicine vid University of Oxford publicerar dagligen översikter av evidensläget inom olika medicinska aspekter av covid-19:

● Oxford COVID-19 Evidence Service (fri)

Bibliovid, initierad vid franska lärosäten, ger en möjlighet att sortera medicinska studier efter evidensstyrka:

● Bibliovid (fri)

Så småningom kommer det att dyka upp fler och fler systematiska forskningsöversikter med fokus på COVID-19. Pågående arbeten med systematiska översikter inom medicin registreras som protokoll i Prospero:

● PROSPERO (fri)

Kliniska studier

Många kliniska prövningar registreras på ClinicalTrials.gov och på WHO’s plattform ICTRP, International Clinical Trials Registry Platform. Där finns ett stort antal pågående covid-19-relaterade studier listade:

● ClinicalTrials.gov
● WHO International Clinical Trials Registry Platform

Universitetet i Basel, Meta-Research Innovation Center vid Stanford, m. fl. har skapat en databas för sammanställning av nya, pågående, planerade och avslutade behandlingar av COVID-19:

● COVID-evidence Database

Preprints

Preprints är manuskript uppladdade till öppna arkiv innan en formell peer review. Det gör dem intressanta om man vill ta del av den absolut mest aktuella forskningen. Inom biomedicin är medRxiv och bioRxiv, som båda drivs av Cold Spring Harbor Laboratory, etablerade källor:

● medRxiv och bioRxiv

Även PubMed tillgängliggör numera i projektform preprints om COVID-19-forskning om den finansierats av NIH, National Institutes of Health, USA. Sök som vanligt i PubMed och begränsa till dessa preprints i vänster marginal under Article types. Läs mer om projektet:

● NIH Preprint Pilot

Utöver från medRxiv och bioRxiv, hämtar PubMed preprints från ChemRxiv, arXiv, Research Square, and SSRN

Det är viktigt att komma ihåg att preprints inte genomgått traditionell kvalitetsgranskning som peer review. Att vara källkritisk blir extra viktigt i detta sammanhang. Läs mer om Infodemin.

För att upptäcka studier som är av tveksam kvalité kan man använda tjänsten Retraction Watch som bevakar när forskningspublikationer dras tillbaka:

● Retraction Watch Database

Kontakta oss gärna om du har frågor: biblioteket@liu.se

Skrivet av: Joakim Westerlund, Medicinska biblioteket

New measures taken at LiUB – reduced opening hours and 3-day loan period of course reference copies

**Detta blogginlägg är även tillgängligt på svenska**

The corona pandemic is still here and we have to continuously adapt our operations depending on the present situation with Covid-19. Please note that it is only permitted to be physically present on university premises (including libraries) if this is necessary.

From 21 December 2020, there are stricter measures in place to prevent the spread of Covid-19. Read more: LiU tightens Corona restrictions

Right now, Linköping University Library is open only for quick errands such as borrowing and returning books, printing and copying and not available as a place for study. If you need help from the library please use our virtual services such as  the Library’s virtual enquiry desk (open Monday – Friday 10-12 am), online chat or e-mail.

We temporarily extend the loan period for the course reference copies to 3 days.

From December 21, 2020 to June 13, 2021, the library will not charge fines or send new invoices. You are thus not forced to come to the library if your only errand is returning a library book. Existing fine charges are still valid. Special rules apply to interlibrary loans. It goes without saying that we expect you to return books if you are able.

These measures are in force until June 13. Please check this blog for updates.

OPENING HOURS

Please check the web for our current opening hours.

We have also posted an overview of opening hours during Easter, Walpurgis Night and Ascension.

CONTACT US

You can reach us via e-mail at biblioteket@liu.se or make a phone call:

Campus Norrköping Library

011-36 30 60 (phone hours: Monday-Friday 8 am-4 pm)

Medical Library

013-28 19 91 (phone hours: Monday-Friday 8 am-4 pm)

Valla Library

013-28 19 10 (phone hours: Monday-Friday 8 am-6 pm)

Online chat and virtual enquiry desk

Chat with us online Monday-Friday 10 am-4 pm or talk to us via our virtual enquiry desk in Zoom Monday-Friday 10 pm-noon. These channels can be access via the Library Web.

We´re also on social media!

Twitter: @LiU_Bibliotek

Instagram: linkoping_univbibliotek

Please continue to keep distance, wash your hands and stay at home as much as possible!

Continue reading

Nya åtgärder på LiUB – förändrade öppettider och förlängda lån på kursreferensböcker

**This blog post is also available in English**

Observera att bara nödvändig fysisk närvaro i universitetets lokaler får förekomma. Detta gäller även biblioteken.

Från och med den 21 december gäller skärpta nationella restriktioner för att hindra smittspridning av Covid-19. Läs mer: LiU skärper coronarestriktionerna

LiUB är tillgängligt för låneärenden, åtkomst till referensmaterial, utskrifter och kopiering. Biblioteken är inte en studieplats under denna tid. För att få hjälp av biblioteket bör i första hand digitala kontaktvägar användas. Detta gäller till och med den 13 juni 2021.

På kursreferensböcker gäller temporärt 3-dagars lån. OBS! återlämna kursreferensböcker på samma bibliotek där de lånats.

Från 21 december till 13 juni lägger vi inte på nya förseningsavgifter för ej återlämnade böcker och vi skickar inga nya fakturor. Det betyder att du som är sjuk, eller rädd att bli det, inte behöver komma till biblioteket om ditt enda ärende är att återlämna en bok. Observera att gamla avgifter ligger kvar och för fjärrlån gäller särskilda regler. Du ska givetvis lämna tillbaka böcker du har lånat om du har möjlighet.

Bevaka detta blogginlägg för uppdateringar.

Öppettider

Öppettiderna varierar på våra campusbibliotek. Kolla webben för aktuella tider.

Här finns också en översikt över öppettiderna under påsk, Valborg och Kristi himmelsfärd.

Kontakta oss

Du når oss via e-post biblioteket@liu.se, eller telefon:

Campus Norrköpings bibliotek

011-36 30 60 (telefontid: måndag–fredag 8.00–16.00)

Medicinska biblioteket

013-28 19 91 (telefontid: måndag–fredag 8.00–16.00)

Vallabiblioteket

013-28 19 10 (telefontid: måndag–fredag 8.00–18.00)

Chatt och virtuell infodisk

Du kan chatta med oss vardagar 10.00–16.00 och prata med oss via Zoom vardagar 10.00–12.00. Du hittar dessa kanaler via biblioteket på webben.

Följ oss gärna på sociala medier!

Twitter: @LiU_Bibliotek

Instagram: linkoping_univbibliotek

Facebook: Linköpings universitetsbibliotek

Från oss alla till er alla! Fortsätt att hålla distansen, tvätta händerna ofta och håll dig hemma så mycket du kan!

Continue reading

TorTalk – ta hjälp av talsyntes i dina studier

 

 

Upplever du att det blir extra mycket att läsa nu under distansläget? Kanske har du svårt att fokusera?

Med TorTalk kan du lyssna på all text på din datorskärm samt e-böcker, låsta PDF-filer och text på inskannade bilder. Det är en talsyntes som är ett bra hjälpmedel för personer som behöver läs- och skrivstöd men även för dig som vill variera din studieteknik eller som har ett annat modersmål än svenska.

Alla studenter och medarbetare vid Linköpings universitet kan ladda ned TorTalk till sin egen dator.

Programmet laddas ner via MinIT och är gratis.

Om du har frågor om läshinder kontakta gärna oss på biblioteket, se kontaktpersoner här.

Bild: Pixabay

Skrivet av Maria Svenningsson, bibliotekarie på Vallabiblioteket