Bli inte fångad i infodemin!

 

Infodemi är ett nytt begrepp som betyder stor spridning av rykten och påståenden. Begreppet har myntats av Världshälsoorganisationen WHO i samband med den pågående coronapandemin.

När stora mängder information kommer ut samtidigt angående ett problem kan det bli svårt att sålla fakta från åsikter och gissningar. Samtidigt som världen överöses av falsk information publiceras även vetenskaplig information om coronaviruset snabbare och i större utsträckning än i normalläget. Det är preprints, statistiska urval och osäkra data överallt. Hur ska man egentligen tänka?

Svaret på den frågan är: Källkritiskt!

Vi har sammanställt en lista över ord som är bra att känna till när man pratar om vetenskaplig publicering. Spana även in vår lilla film om vetenskapliga källor!

Preprint – vetenskapliga artiklar publicerade innan den slutgiltiga versionen av artikeln publicerats. Detta gör man för att snabbare få ut vetenskaplig information. Viktigt att påpeka är dock att dessa artiklar inte genomgått samma granskning som den slutgiltiga versionen av artikeln. Risken att något är fel är därmed större.

Vetenskaplig tidskrift – dessa är ofta disciplinspecifika tidskrifter där artiklarna i regel genomgått kollegial granskning (peer review) innan de publicerats. Det innebär att texten har granskats av andra forskare med ämnesrelevant kompetens innan publiceringen. Författaren/författarna är oftast forskare verksamma vid ett universitet eller annat lärosäte. Målgruppen för den vetenskapliga artikeln är andra forskare/experter inom samma forskningsområde.

Läs mer om hur du tar reda på om en tidskrift är vetenskaplig.

OA – Open access – tidskrifter där man kan läsa artiklarna utan prenumeration, det villa säga artiklarna är öppna för alla. Open access-tidskrifter kan både vara vetenskapliga och icke vetenskapliga.

Läs mer om nyordet infodemi

Infodemi (Institutet för språk och folkminnen)

Veckans ord: infodemi (P1 Kultur)

 

Skrivet av Ellinor Krutholm, bibliotekarie Vallabiblioteket

Jobba och plugga hemma

 

 

Vi är många som har fått ta med våra datorer och skärmar till ett provisoriskt hemmakontor för att minska smittspridning. Runt om i Sverige (och världen) sitter folk vid köksbordet i konstiga böjda ställningar och försöker upprätthålla sina rutiner. Vi på bibblan har frågat runt lite om kollegor och studentmedhjälpares bästa tips på att jobba eller plugga hemma.

Ellinor (bibliotekarie på Vallabiblioteket)

– Jag tyckte det kändes väldigt viktigt att få till skaplig ergonomi. Jag har lånat tangentbord, skärm och en mus av min man och så har jag satt skärmen på en låda så den kommer upp lite. Sitter man bara och jobbar med laptopen blir det så konstig vinkel liksom när man sitter och tittar ner på skärmen. Plus att man ser knäpp ut på zoom haha.

Linn (studerande och studentmedhjälpare på Valla)

– Behålla sina vanliga rutiner med att gå upp på morgonen och göra sig i ordning tycker jag är viktigt. Att inte gå omkring i mjukiskläder hela dagen utan göra som man brukar göra. Det är bra att ta pauser också. Så att man inte sitter still framför datorn i flera timmar.

Catrin (bibliotekarie Medicinska biblioteket)

– Jag funderade på vad man skulle komma åt hemifrån. Skulle VPN funka och sånt. Mobilsurfen på jobbtelefonen tog slut ganska fort.

Mitt tips är att kolla upp hur man får tillgång till olika resurser hemifrån och att kanske satsar extra mycket på att få tillgång till bra surf för att slippa krångel. Tillgång till nätet är en ekonomisk fråga utanför eduroam, kanske inte alltid så lätt om man är student t ex. Som det utvecklat sig är man glad över att flera e-resurser öppnats upp.

För fler tips på hur man kan använda biblioteket hemifrån klicka här.