Biblioteken och pandemin

Vad säger pandemin och allt det den fört med sig om bibliotekens betydelse? Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie på Campus Norrköpings bibliotek, har gått igenom rapporter från myndigheter och organisationer som tangerat denna fråga. Här redovisar han de viktigaste slutsatserna.

Bibliotekets roll har under pandemin både utvecklats och befäst sin ställning som en viktig aktör i människors liv. I universitetsvärlden kan vi se att många studenter upplevt mer stress, oro och ensamhet som en följd av det påtvingade distansläget. För många är de sociala delarna av studietiden en viktig faktor och detta har blivit tydligt under pandemin.

Vi kan även konstatera att det akademiska fusket blivit påtagligare i det strikt digitala lärorummet och antalet studenter som blivit föremål för disciplinär åtgärd ökade dramatiskt under 2020. I en strikt solitär och digital läromiljö är det enklare att både plagiera och ta till otillåten hjälp via exempelvis appar och internetforum.

Folkbiblioteken – en viktig samhällstjänst

Inom folkbibliotekssektorn så kan vi se att biblioteket erhållit en ställning av ett flerfunktionellt samhällsnav. När biblioteken stängde så försvann inte bara ett offentlig och socialt rum utan även praktiskt viktiga funktioner såsom tillgång till datorer, internet, utskriftsmaskiner, kursböcker m.m. Biblioteket är inte bara ett viktigt kulturellt mötesrum utan även viktig samhällstjänst. Dessa utfall av pandemin sätter ytterligare ljus på bibliotekets viktiga roll.

Student på Campus Norrköpings bibliotek

Foto: Thor Balkhed

Universitetsbiblioteken som pedagogisk resurs

Som ett universitetsbibliotek så är det fysiska rummet en plats för studier, grupparbeten och forskning men även numera en plats för skapande och lärande. Bibliotekets roll har utvecklats både rumsligt och digitalt men det kanske viktigaste vi märkt under pandemin är att biblioteket har en viktig roll som stöd, som en pedagogisk resurs och som en utvecklande kraft i studenternas vardag.

Biblioteket behövs som ett socialt och fysiskt rum, men också som en stimulerande, pedagogisk och kunnig kraft i det stora utbudet av både fysiska och digitala resurser och möjligheter. Bibliotekarien kommer så i fokus som bibliotekets förvaltare och utvecklare.

Efter pandemin

Efter pandemin så kommer bibliotekariens anpassningsbara natur att komma till sin fulla rätt och ett nytt och utvecklat bibliotek kommer möta låntagarna, besökarna, studenterna, forskarna och resten av allmänheten. Nya metoder för digitalt lärande, handledning och service kommer att komplettera det fysiska rummets möjligheter på nya och innovativa sätt. Biblioteket blir en multimodal pedagogisk resurs med full tillgänglighet både i det fysiska och det digitala rummet och nyckeln till alltihopa blir bibliotekarien och dess breddade (och vässade) kompetenser.

Nya funktioner som tillåter eget skapande och utvecklande av kunskap blir i sin tur anpassade till att bli en mer vardaglig del av bibliotekets utbud. Ytor för skapande såsom DigiMaker – Linköpings universitetsbiblioteks digitala labb och makerspace – kommer tillsammans med medskapande workshops att ytterligare ge studenterna syfte, social närvaro och en närhet till kunskap. Psykisk ohälsa och fusk kan vi därmed motarbeta med en positiv, kreativ och pedagogisk närvaro där vi tar fasta på biblioteksrummets möjligheter och bibliotekariens expertis och kunnande.

Bibliotekets roll har under pandemin visat sig vara viktigare än någonsin och detta ansvar ska vi ta fullt fasta på och vidare utveckla vår verksamhet tillsammans med våra användare.

 

Skrivet av Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

Länkar till textens underlag:

Universitetskanslersämbetets pandemiuppdrag – Delrapportering 1

SFS rapport: Hur påverkar coronapandemin studenterna

Folkhälsomyndigheten: Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin?

Svensk Biblioteksförening: Biblioteken och pandemin

Impacts of the Covid-19 pandemic on the health of university students – The International Journal of Health Planning and Management

CNBC – How college students learned new ways to cheat during Covid

 

 

Digital utställning – vi testar på LiUB!

 

**This blog post is also available in English**

Den 16 mars i år gick Linköpings universitet över till distansläge på grund av coronapandemin. För många av oss som arbetar vid LiU har detta bland annat inneburit att vi blivit mer digitala än förut, men också att vi fått testa nya arbetssätt.

Linköpings universitetsbibliotek har sedan lång tid tillbaka producerat utställningar, både stora som små. En tanke som föddes underdistansläget var att även denna verksamhet kunde fortlöpa digitalt.

En digital utställning kan göras på många olika sätt, vissa avancerade och vissa enklare. Vi valde för denna utställning att använda oss av Sway, som är ett smidigt och lättanpassat verktyg för att hantera presentationer i bild och text. Vårt huvudsakliga mål har varit att lära oss mer om hur digitala utställningar kan gestaltas och detta är ett första experiment.

I utställningen skildrar vi några LiU-anställdas vardag under vårens distansläge.

Tack till alla som medverkat i vårt projekt!

Skrivet av: Maria Svenningsson, Vallabiblioteket

TorTalk – ta hjälp av talsyntes i dina studier

 

 

Upplever du att det blir extra mycket att läsa nu under distansläget? Kanske har du svårt att fokusera?

Med TorTalk kan du lyssna på all text på din datorskärm samt e-böcker, låsta PDF-filer och text på inskannade bilder. Det är en talsyntes som är ett bra hjälpmedel för personer som behöver läs- och skrivstöd men även för dig som vill variera din studieteknik eller som har ett annat modersmål än svenska.

Alla studenter och medarbetare vid Linköpings universitet kan ladda ned TorTalk till sin egen dator.

Programmet laddas ner via MinIT och är gratis.

Om du har frågor om läshinder kontakta gärna oss på biblioteket, se kontaktpersoner här.

Bild: Pixabay

Skrivet av Maria Svenningsson, bibliotekarie på Vallabiblioteket

När var du på disputation senast?

 

 

Den akademiska världen kan ibland tyckas ogenomtränglig för den som inte är delaktig. Till och med den offentliga disputationen upplevs som en rit enbart för invigda. Nu i Corona-tid streamas eller zoomas många disputationer av praktiska skäl. Varför inte passa på att vara med på en disputation hemifrån?

Disputationen är ”examen i forskarskolan” och kronan på verket efter flera års forskarutbildning.  Doktoranden dvs den forskningsstuderande har gått kurser, forskat och publicerat sig under handledning av en erfaren forskare. Vid disputationen får doktoranden offentligt försvara sin avhandling och visa vad hen lärt sig. Disputationsakten är mycket uppstyrd men när man gått på ett par disputationer förstår man strukturen.

Minst tre veckor innan disputation SKA avhandling offentliggöras. Detta kallas spikning och är en del i offentliggörandet. För att en doktorand ska bli doktor måste hen vara godkänd på doktorandkurser och bli godkänd vid disputationen. Nu är studenten utbildad forskare och redo att börja utvecklas till att bli självständig forskare.

För att förbereda dig:

Gå in på https://liu.se/forskning/disputationer och välj ut en intressant disputation och se vilka tekniska förutsättningar du har för att delta. Det finns alltid ett namn på en person du kan kontakta. Observera att det är skillnad på licensiatseminarier (seminarium där licensiatavhandling examineras, som är ungefär halvvägs till doktor) och doktorsdisputationer.

Gå in på https://www.ep.liu.se/avhandlingar.aspx och bläddra lite i avhandlingen!  Avhandlingar kan vara av två slag: monografier (en sammanhängande text) eller sammanläggningsavhandlingar (ett antal artiklar eller manuskript som hålls ihop av en längre introducerande text, den så kallade kappan). Abstract är bra för att förstå ämnesområdet. Ett tips: även om man inte förstår ämnet förstår man alltid förordet.

Under tiden:

Man behöver inte fatta allt. Det är intressant ändå att se hur det går till.
Ett tips: Stäng av mikrofonen och gärna kameran också så att du inte stör.

Hur går en disputation till?

Disputationen inleds oftast med att avhandlingen presenteras av doktoranden eller opponenten. Opponentens uppgift är att granska såväl avhandling som forskningsresultat. Efter detta diskuterar opponent och doktorand. Detta är oftast en mycket intressant och lång diskussion. När opponenten är klar med sin diskussion öppnar ordförande upp för frågor från betygsnämnden och sedan från auditoriet (det vill säga alla andra närvarande). När själva disputationsakten är klar drar betygsnämnden sig tillbaka. De bedömer hur doktoranden har försvarat sin avhandling i förhållande till de brister som opponenten har presenterat. Därefter levererar betygsnämnden sitt beslut (som regel: godkänd).  Läs gärna mer  om strukturen på en disputation!

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

Jobba och plugga hemma

 

 

Vi är många som har fått ta med våra datorer och skärmar till ett provisoriskt hemmakontor för att minska smittspridning. Runt om i Sverige (och världen) sitter folk vid köksbordet i konstiga böjda ställningar och försöker upprätthålla sina rutiner. Vi på bibblan har frågat runt lite om kollegor och studentmedhjälpares bästa tips på att jobba eller plugga hemma.

Ellinor (bibliotekarie på Vallabiblioteket)

– Jag tyckte det kändes väldigt viktigt att få till skaplig ergonomi. Jag har lånat tangentbord, skärm och en mus av min man och så har jag satt skärmen på en låda så den kommer upp lite. Sitter man bara och jobbar med laptopen blir det så konstig vinkel liksom när man sitter och tittar ner på skärmen. Plus att man ser knäpp ut på zoom haha.

Linn (studerande och studentmedhjälpare på Valla)

– Behålla sina vanliga rutiner med att gå upp på morgonen och göra sig i ordning tycker jag är viktigt. Att inte gå omkring i mjukiskläder hela dagen utan göra som man brukar göra. Det är bra att ta pauser också. Så att man inte sitter still framför datorn i flera timmar.

Catrin (bibliotekarie Medicinska biblioteket)

– Jag funderade på vad man skulle komma åt hemifrån. Skulle VPN funka och sånt. Mobilsurfen på jobbtelefonen tog slut ganska fort.

Mitt tips är att kolla upp hur man får tillgång till olika resurser hemifrån och att kanske satsar extra mycket på att få tillgång till bra surf för att slippa krångel. Tillgång till nätet är en ekonomisk fråga utanför eduroam, kanske inte alltid så lätt om man är student t ex. Som det utvecklat sig är man glad över att flera e-resurser öppnats upp.

För fler tips på hur man kan använda biblioteket hemifrån klicka här.