Att söka litteratur om Covid-19

 

Det finns numera en mängd resurser som ger tips och råd om sökningar och litteratur relaterat till COVID-19-pandemin. Här får du tips på såväl medicinska som andra resurser (inklusive flera sökexempel) för att hitta vetenskaplig information om COVID-19.

Medicinska databaser

WHO:s databas för COVID-19-material har ett brett och globalt fokus och är gratis att använda. Databasen har många värdefulla begränsningsalternativ i vänster marginal:

● Global literature on coronavirus disease

Oavsett söktjänst och sökmetod ger sökningar efter COVID-19 nu stora träffmängder, fler än 80 000 artiklar i PubMed i början av december 2020 handlar om COVID-19. Det finns alltså ett uppenbart behov av att förenkla och begränsa sökningarna. Ett antal sidor erbjuder sökfilter i PubMed för olika situationer och behov.

LitCovid är en litteraturresurs från NIH, National Institutes of Health, USA. Den erbjuder sökningar i PubMed begränsat på några aspekter av COVID-19, (General information, Mechanisms, Transmission, Diagnosis, Treament, Prevention, Case reports, Forecasting).

Australian Library and Information Association har utvecklat ett antal (drygt 35) sökfilter i PubMed för olika frågor. Ett exempel är en sökning på personlig skyddsutrustning. Alla filter nås på följande sida:

● COVID-19 Live Literature Searches

En resurs som bygger sökningar i PubMed med successiva begränsningar utifrån fasta alternativ är COVID-19 Evidence Link. Initiativet har kommit från det australienska centret The Research Centre for Palliative Care, Death and Dying.

Ofta börjar en sökning efter medicinsk information med en sökning i PubMed. Genom att helt enkelt skriva in Covid-19 mappar PubMed till ett sökfilter:

“covid 19″[All Fields] OR “covid 19″[MeSH Terms] OR “covid 19 vaccines”[All Fields] OR “covid 19 vaccines”[MeSH Terms] OR “covid 19 serotherapy”[All Fields] OR “covid 19 serotherapy”[Supplementary Concept] OR “covid 19 nucleic acid testing”[All Fields] OR “covid 19 nucleic acid testing”[MeSH Terms] OR “covid 19 serological testing”[All Fields] OR “covid 19 serological testing”[MeSH Terms] OR “covid 19 testing”[All Fields] OR “covid 19 testing”[MeSH Terms] OR “sars cov 2″[All Fields] OR “sars cov 2″[MeSH Terms] OR “severe acute respiratory syndrome coronavirus 2″[All Fields] OR “ncov”[All Fields] OR “2019 ncov”[All Fields] OR ((“coronavirus”[MeSH Terms] OR “coronavirus”[All Fields] OR “cov”[All Fields]) AND 2019/11/01:3000/12/31[Date – Publication])

Länk till sökningen här.

Man kan förstås utveckla denna sökning. En artikel som diskuterar olika strategier är denna:

En slutsats är att en sökning enbart på Covid-19 återvinner en mycket stor del av relevant litteratur och fungerar bra för snabba sökningar. Vid större sökningar bör man använda fler termer och synonymer och artikeln ger ett par exempel på hur detta kan göras.

När man söker i PubMed använder man ofta kontrollerade ämnesord, s.k. MeSH-termer. För COVID-19, SARS-CoV-2 och ett antal andra relaterade begrepp, finns från och med 2021 nya MeSH-termer:

● COVID-19

● SARS-CoV-2

● MeSH Database 2021

I mycket begränsad utsträckning genomförs retroaktiva indexeringar av gamla poster när nya MeSH-termer skapas. Tänk också på att det tar tid att indexera med ämnesord då dessa ofta läggs till posterna genom en manuell arbetsinsats. Sök därför inte enbart med kontrollerade ämnesord utan ta också med fritexttermer, termer i titlar och abstract. Undvik att begränsa med fasta alternativ, t. ex. för åldersgrupper och studietyper, då även dessa funktioner är beroende av en indexering som tar tid att genomföra.

 

Embase är, parallellt med PubMed, en viktig biomedicinsk litteraturdatabas som är speciellt stor inom läkemedels- och medicinteknisk litteratur. I större utsträckning än PubMed innehåller den även konferensbidrag och täcker europeisk litteratur bättre än PubMed. Linköpings universitet har sedan en tid tillgång till denna databas.

● Embase  (endast LiU)

OBS! Att du måste logga in med ett Elsevier-konto för full funktionalitet. Ett sådant konto skapar du enkelt som LiU-användare. Har du redan ett personligt konto på Science Direct, Mendeley, Clinial Key, eller någon annan Elsevier-tjänst så kan du använda det.

För en covid-19-sökning i Embase, klistra in t ex följande sökstrategi under fliken för avancerad sökning:

‘coronavirus disease 2019’/exp OR ((covid NEAR/2 19):ti,ab) OR ‘severe acute respiratory syndrome coronavirus 2’/exp OR ‘severe acute respiratory syndrome coronavirus 2’:ti,ab OR ((sars NEAR/2 ‘cov 2’):ti,ab) OR ncov:ti,ab OR ([2019-2020]/py AND (new:ti,ab OR novel:ti,ab OR pandemic:ti,ab OR epidemic:ti,ab) AND (‘coronavirus infection’/exp OR coronavirus*:ti,ab OR ‘corona virus*’:ti,ab))

 

Ämnesövergripande databaser

Google Scholar är en sökmotor som är mycket bredare än databaserna PubMed och Embase och är därför bra att använda om man vill utvidga sökningen med andra ämnesområden eller publikationstyper. Det är svårt att göra en strukturerad sökning i Google Scholar, Eftersom sökformuläret i Google Scholar dessutom är begränsat till ett visst antal tecken, kan det vara bra att lämna utrymme för de begränsande aspekterna man vill lägga till själva sökningen. För att ytterligare spara på utrymme kan man ersätta operatorn OR med tecknet |. Ett exempel på sökning kan då bli:

“COVID-19″|COVID19|2019nCoV|”Corona Virus”|Coronavirus|”CoV 2″|CoV2|COVID|nCoV|SARS2|SARSCoV|”SARS-CoV”

Se resultatet av sökningen här.

Google Scholar innehåller också citeringsdata som bland annat kan användas för att hitta relaterade studier, och se vilka publikationer som citerats mest frekvent.

 

De ämnesövergripande databaserna Web of Science och Scopus är viktiga för att hitta ett brett material om COVID-19-forskning. Dessa databaser innehåller, liksom Google Scholar, också citeringsdata.

● Web of Science (endast LiU)
● Scopus (endast LiU)

Förslag på en sökning i Web of Science:

TS=(coronavirus* OR “corona virus*” OR covid* OR ncov OR sars-cov* OR sarscov* OR 2019ncov) AND PY=2020

Förslag på en sökning i Scopus:

TITLE-ABS-KEY ( coronavirus*  OR  “corona virus*”  OR  covid*  OR  ncov  OR  sars-cov*  OR  sarscov*  OR  2019ncov )  AND  PUBYEAR  >  2019

För en mycket bred sökning, både sett till ämne och till olika publikationstyper (inkluderar avhandlingar, rapporter, utredningar, etc), använd bibliotekets sökverktyg UniSearch:

● UniSearch

Specialdatabaser inom andra områden än medicin

Det finns många specialdatabaser som täcker andra aspekter av pandemin än de rent medicinska. LiU har tillgång till många specialdatabaser. Ofta är dessa begränsade till användare inom LiU.

● Business Source Premier (ekonomi)
● ERIC (skolforskning och pedagogik)
● PsycINFO (psykologi)

Även lagstiftning har justerats i pandemins spår. Den svenska juridiktjänsten JUNO har ett COVID-19-filter:

● JUNOs Covid-filter (juridik, fungerar endast på LiUs nätverk)

Patent som publikationsform kan vara viktig inom t.ex. medicinteknik:

● Espacenet (fri)

Botanisera gärna i LiUBs databaslista efter andra specialdatabaser.

Kunskapsöversikter och protokoll

Det finns ett flertal resurser som sammanfattar, sammanställer och bedömer aktuell forskning om COVID-19-pandemin.

Cochrane Collaboration, som ju traditionellt jobbar med översikter, har skapat ett antal sådana resurser:

● Cochrane COVID-19 resource (fri)

Campbell Collaboration, en syskonresurs till Cochrane, arbetar med översikter inom samhällsvetenskap:

● Campbell response to Covid-19 pandemic (fri)

Centre for Evidence-Based Medicine vid University of Oxford publicerar dagligen översikter av evidensläget inom olika medicinska aspekter av covid-19:

● Oxford COVID-19 Evidence Service (fri)

Bibliovid, initierad vid franska lärosäten, ger en möjlighet att sortera medicinska studier efter evidensstyrka:

● Bibliovid (fri)

Så småningom kommer det att dyka upp fler och fler systematiska forskningsöversikter med fokus på COVID-19. Pågående arbeten med systematiska översikter inom medicin registreras som protokoll i Prospero:

● PROSPERO (fri)

Kliniska studier

Många kliniska prövningar registreras på ClinicalTrials.gov och på WHO’s plattform ICTRP, International Clinical Trials Registry Platform. Där finns ett stort antal pågående covid-19-relaterade studier listade:

● ClinicalTrials.gov
● WHO International Clinical Trials Registry Platform

Universitetet i Basel, Meta-Research Innovation Center vid Stanford, m. fl. har skapat en databas för sammanställning av nya, pågående, planerade och avslutade behandlingar av COVID-19:

● COVID-evidence Database

Preprints

Preprints är manuskript uppladdade till öppna arkiv innan en formell peer review. Det gör dem intressanta om man vill ta del av den absolut mest aktuella forskningen. Inom biomedicin är medRxiv och bioRxiv, som båda drivs av Cold Spring Harbor Laboratory, etablerade källor:

● medRxiv och bioRxiv

Även PubMed tillgängliggör numera i projektform preprints om COVID-19-forskning om den finansierats av NIH, National Institutes of Health, USA. Sök som vanligt i PubMed och begränsa till dessa preprints i vänster marginal under Article types. Läs mer om projektet:

● NIH Preprint Pilot

Utöver från medRxiv och bioRxiv, hämtar PubMed preprints från ChemRxiv, arXiv, Research Square, and SSRN

Det är viktigt att komma ihåg att preprints inte genomgått traditionell kvalitetsgranskning som peer review. Att vara källkritisk blir extra viktigt i detta sammanhang. Läs mer om Infodemin.

För att upptäcka studier som är av tveksam kvalité kan man använda tjänsten Retraction Watch som bevakar när forskningspublikationer dras tillbaka:

● Retraction Watch Database

Kontakta oss gärna om du har frågor: biblioteket@liu.se

Skrivet av: Joakim Westerlund, Medicinska biblioteket

Bortglömd bokskatt registrerad i databas

 

Under 2018–2019 pågick på uppdrag av länsstyrelserna i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län en inventering av boksamlingar i Linköpings stifts kyrkor. Projektet Kyrkornas böcker visade att stiftets kyrkor sitter på en betydande bokskatt, vilken nu finns registrerad i en databas som är tillgänglig via LiU E-Press webbplats.

De samlingar som inventerades innehåller inte bara böcker med direkt kyrklig anknytning, såsom äldre biblar och psalmböcker, utan även material med medicin-, musik- och utbildningshistoriskt intresse. I många fall finns äldre sockenbibliotek – föregångare till dagens folkbibliotek – bevarade i kyrkornas samlingar.

Bland de böcker som förtecknats är vissa så gamla som 500 år eller äldre. I många fall är det inte bara böckerna i sig som har ett värde utan även de anteckningar som gjorts i dem och som utgör unika dokument som berättar om kyrkligt liv genom århundradena.

En databas över de böcker som inventerades under projektet finns nu tillgänglig via LiU E-Press webbplats. Databasen ”Kyrkornas böcker” innehåller bibliografisk information och proveniensbeskrivningar av närmare 6 000 kulturhistoriskt värdefulla objekt. Efter en avgränsning på respektive pastorat går det att söka på bibliografiska data såsom år, titel, författare eller ämne. Det går även att avgränsa sökningen till en enskild kyrka.

Posterna innehåller även noteringar om exemplarens skick samt andra anmärkningar, exempelvis om eventuella anteckningar i böckerna.

Sök i databasen Kyrkornas böcker

 

Läs mer

Om projektet Kyrkornas böcker – bokinventering i Linköpings stift

Om databasen Kyrkornas böcker

 

Jobba och plugga hemma

 

 

Vi är många som har fått ta med våra datorer och skärmar till ett provisoriskt hemmakontor för att minska smittspridning. Runt om i Sverige (och världen) sitter folk vid köksbordet i konstiga böjda ställningar och försöker upprätthålla sina rutiner. Vi på bibblan har frågat runt lite om kollegor och studentmedhjälpares bästa tips på att jobba eller plugga hemma.

Ellinor (bibliotekarie på Vallabiblioteket)

– Jag tyckte det kändes väldigt viktigt att få till skaplig ergonomi. Jag har lånat tangentbord, skärm och en mus av min man och så har jag satt skärmen på en låda så den kommer upp lite. Sitter man bara och jobbar med laptopen blir det så konstig vinkel liksom när man sitter och tittar ner på skärmen. Plus att man ser knäpp ut på zoom haha.

Linn (studerande och studentmedhjälpare på Valla)

– Behålla sina vanliga rutiner med att gå upp på morgonen och göra sig i ordning tycker jag är viktigt. Att inte gå omkring i mjukiskläder hela dagen utan göra som man brukar göra. Det är bra att ta pauser också. Så att man inte sitter still framför datorn i flera timmar.

Catrin (bibliotekarie Medicinska biblioteket)

– Jag funderade på vad man skulle komma åt hemifrån. Skulle VPN funka och sånt. Mobilsurfen på jobbtelefonen tog slut ganska fort.

Mitt tips är att kolla upp hur man får tillgång till olika resurser hemifrån och att kanske satsar extra mycket på att få tillgång till bra surf för att slippa krångel. Tillgång till nätet är en ekonomisk fråga utanför eduroam, kanske inte alltid så lätt om man är student t ex. Som det utvecklat sig är man glad över att flera e-resurser öppnats upp.

För fler tips på hur man kan använda biblioteket hemifrån klicka här.

Juridiska databasen Juno – tips vid problem och aktuell lista över lagkommentarer

 

Hösten 2019 lanserades den juridiska databasen Juno, som innehåller material som tidigare fanns i Karnov och Zeteo. En lista över vad du som LiU-användare har tillgång till i Juno hittar du nedan.

Om du upplever problem med att komma åt någon av dessa tjänster i Juno kan du pröva med att rensa cache-minnet i webbläsaren eller helt enkelt byta till en annan webbläsare.

Hur du rensar din webbläsares cache-minne kan du läsa om här: https://rensacache.nu/

Introduktion till Juno på YouTube

Aktuell lista över vad som finns tillgängligt för LiU-användare i databasen:

• Lexino djupa lagkommentarer (paketerade per rättsområde i flera olika tilläggsmoduler)
• E-böcker från Björn Lundéns förlag och Karnov Group
• Börsrätt
• Avtalsmallar på svenska och engelska, inkl. frågebaserat verktyg
• Ny Juridik (1994- )
• Skattenytt (1990- )
• Svensk Juristtidning (SvJT) (1990- )
• Juridisk Publikation (2009- )
• Upphandlingsrättslig tidskrift (UrT) (2014- )
• Lagkommentarer (tidigare i Zeteo):
• Aktiebolagslagen
• Avtalslagen
• Brottsbalken
• Diskrimineringslagen
• Förvaltningslagen
• Förvaltningsprocesslagen
• Föräldrabalken
• Inkomstskattelagen
• Internationell beskattning
• Internationella köplagen
• Jordabalken 7 kap.
• Kommissionslagen
• Konkurslagen
• Konsumentköplagen
• Köplagen
• Lagen om ekonomiska föreningar
• Lagen om företagsrekonstruktion
• Lagen om handelsbolag och enkla bolag
• Lagen om offentilig upphandling
• Lagen om skuldebrev m.m.
• Miljöbalken
• Offentlig arbetsrätt
• Offentlighets- och sekretesslagen
• Personuppgiftslagen
• Plan- och bygglagen
• Produktansvarslagen
• Skadeståndslagen
• Skatteflyktslagen

OBSERVERA! Vi har sedan sommaren 2019 inte längre tillgång till underrättsdomar (tingsrätter och motsvarande) men en del kan finnas i InfoTorg. Om behov av ytterligare material finns kan man, under en begränsad tid, få tillgång till en personlig inloggning till Infotorg.

CORONASITUATIONENhär finns en samlad sida över aktuella och relevanta lagar, förordningar, föreskrifter och nyheter av betydelse med anledning av coronaepidemin.

Sök i Juno

Sök i InfoTorg

Vid frågor kontakta oss gärna via e-post biblioteket@liu.se.

Skrivet av Maria Svenningsson, bibliotekarie, Vallabiblioteket

Söka information i arbetslivet

*this post is also available in English*

Kära LiU-alumn i arbetslivet!

Nu har du börja utöva allt det du pluggat in och nu kan du börja förverkliga dina drömmar! Men du kommer tyvärr snart till en punkt där du inser att du inte längre har tillgång till allt ett universitet har att erbjuda – och i synnerhet inte längre ett universitetsbibliotek. Men förtvivla inte! Du har ändå tillgång till en stor mängd information som ligger fritt tillgänglig.

Arbetsgivare efterfrågar personer med analytisk förmåga, problemlösningsförmåga och det som vi inom biblioteks-och informationsvetenskapen kallar informationskompetens. Högskolebibliotekens utmaning ligger inte bara att hjälpa studenter till bra underlag för sina examensarbeten utan också i att förmå dem kunna överföra de erfarenheter de därvid förvärvar under studietiden till sin nya kontext i arbetslivet.(Axelsson, Brage, Gustafsson Åman & Öström 2017).
Med detta blogginlägg vill jag ge dig som alumn några tips om hur du efter examen kan fortsätta att söka information på ett strategiskt vis. Och du student som står inför att gå ut i arbetslivet – du kan också ha stor nytta av detta. Förbered dig!

Kollegan – din viktigaste resurs.

Du kommer full med nya kunskaper men det vanligaste felet en nyutbildad kollega gör är att inte fråga. Dina arbetskamrater kanske har stött på problemet tidigare. Finns det ett dokumentarkiv? Kolla där – det kan finnas liknande uppgifter som gjorts tidigare. Det är inte säkert att den hjälpsamma kollegan bara finns på din egen arbetsplats. Gå med i LiU:s Alumninätverk för att hålla kontakt och ha personer att ställa frågor till.

Google – en bra början – men fastna inte där!

Som du vet speglas dina tidigare sökningar i det du får som träffar i Google – den ger dig det du bör förvänta dig. Men se efter vilka producenter av information som presenteras i träfflistan och sök vidare hos dem t.ex. på deras webbsidor. Eller leta direkt efter de som kan tänkas producera information. Vem bör veta något om detta?

Allt som publiceras och ges ut i Sverige registreras av Kungliga biblioteket i nationalkatalogen Libris. Glöm inte heller att myndigheter och verk, forskningsinstitut samt kommuner, landsting och länsstyrelser som producerar mycket användbart material som ofta finns tillgängligt via deras webbplatser. Kanske kan du få hjälp av ämnesguiden Resurser i arbetslivet.

Open Access -fritt publicerad forskning – en fantastisk källa

Med en viss fördröjning publiceras nästan all svensk forskning fritt tillgängligt. Med några olika tekniker kan du få tag i den. Survival guide är en bra karta som visar hur du kan gå till väga.

Ett sätt är  att installera Unpaywall som hjälper dig att få tag på gratisversionerna av de artiklar du finner med hjälp av Google. Ett annat är att installera Google Scholar button i din webbläsare. Du kan söka i öppna arkiv som PubMedCentral eller Arxiv. Mycket av LiU-forskningen publiceras i vår eget digitala publikationsdatabas DiVA, som är ett bra ställe att söka på.

Rapporter och offentligt material

Allt som publiceras och ges ut i Sverige registreras av Kungliga biblioteket i nationalkatalogen Libris. Glöm inte heller att myndigheter och verk, forskningsinstitut samt kommuner, landsting och länsstyrelser som producerar mycket användbart material som ofta finns tillgängligt via deras webbplatser. Kanske kan du få hjälp av ämnesguiden Resurser i arbetslivet.

Bibliotek

Alla Sveriges folkbibliotek väntar på dig. Har du ett universitetsbibliotek i närheten på din nya ort så är det bara att gå dit, de är offentliga och allt material blir till gängligt för dig när du befinner dig på plats, via avtal med förlagen om s.k. walk in use.

Kajsa Gustafsson Åman , Förste bibliotekarie, avdelningschef Campus Norrköpings bibliotek LiU

Dubbelkvart på bibblan: Föredrag på fredag den 17 januari 2020, klockan 12.15-12.45 i Forskarloungen, plan 4 i Studenthuset på Campus Valla.