Check up the journal before submitting your manuscript!

på svenska 

Do you as a researcher get frequent invitations to publish in journals you’ve never heard of?

Was your manuscript rejected and now you are looking for a new journal?

The library and LiU E-press has developed a new digital service that will help you get a first idea of the seriousness, visibility and ranking of a journal, as well as information on publishing fees and possible discounts. Go to LiU Journal CheckUp.

On the library site there is even more useful information to help you Publish strategically.

Anther useful site is Think Check Submit which contains a checklist for evaluating journals.

And you can of course always contact us for advice and support biblioteket@liu.se

 

Kolla upp tidskriften innan du skickar iväg ditt manus!

 

 

in English

Funderar du som forskare på att publicera dina resultat i en ny tidskrift som kontaktat dig ?
Har du fått avslag på ett manus och söker andra tidskrifter att publicera din artikel i?

Biblioteket och LiU E-press har utvecklat en ny digital tjänst som hjälper dig få en första uppfattning om en tidskrifts rykte, synlighet i olika databaser och ranking. Där finns också information om kostnader för publicering, ev. rabatter och möjligheterna till parallellpublicering i DiVA. Här hittar du LiU Journal CheckUp.

Ännu mer användbar och fördjupad information för strategisk publicering finns på bibliotekets sida Publicera strategiskt.

En annan läsvärd sida med en checklista för tidskriftsbedömning är Think Check Submit

Du kan naturligtvis också kontakta oss för mer vägledning biblioteket@liu.se

 

LiU E-press nya hemsida

 

Linköping University Electronic Press – Universitetets förlag har från 21 april en ny hemsida.

ep.liu.se

På den nya siten kan du läsa våra senaste tidskriftsartiklar, avhandlingar, konferensproceedings, serier m.m. Du kan även hitta användbara tjänster för att till exempel utvärdera tidskrifter och göra din forskning mer tillgänglig genom parallellpublicering. Vi har också flera guider för hur du gör i DiVA.

Många sidor och dokument har flyttat i och med lanseringen av den nya siten. Här är en lista på var du hittar vad:

Mallar

Uppsats/Exjobb onumrerade rubriker (word)
Uppsats/Exjobb numrerade rubriker (word)
Avhandling (word)

Avtal

Publiceringsöverenskommelse Uppsats/Exjobb (pdf)
Publiceringsöverenskommelse Avhandling (pdf)

Informationssidor och guider

DiVA-support: registrering av poster i DiVA
Importera till DiVA (pdf)
Publicera ditt exjobb eller uppsats
Publicera din avhandling
Parallellpublicera din artikel
Skapa publikationslistor

Feedback

Hör gärna av dig till oss om du har förbättringsförslag eller om det är sidor/tjänster/publikationer som du inte hittar. Vi nås bäst på ep@ep.liu.se.

DIY forskningskommunikation: Skyltfönster och punktinsatser

Det är en sak att skriva forskning, en annan sak att den blir läst. Den dåliga nyheten är att även om du publicerat dig i en välkänd tidskrift finns risken att ingen citerar artikeln. Den goda nyheten är att du kan göra mycket själv för att få din forskning läst.

Nedan föreslår jag en sorts DIY forskningskommunikation som utgår från att din forskning förtjänar både skyltfönster och punktinsatser.

Skyltfönster ska inte vara dammiga

Skyltfönster är ställen där din forskning syns. Då och då går du in i ditt skyltfönster och uppdaterar det. Två skyltfönster som du får på köpet som LiU-forskare är LiUs hemsida och DiVA. Var rädd om dem! Hemsidan hjälper att synliggöra din forskning åt den målgrupp som den är skriven för. Ta din kommunikatör till hjälp att göra den bra, och se till att inte glömma den engelska översättningen.

DiVA är underskattat som skyltfönster. DiVA är LiUs institutionella repositorium som samlar information om LiU-forskares publikationer. I DiVA finns uppgifter (sk metadata) om publikationer  som sökmotorer behöver för att återfinna den, och dessa metadata gör alltså att information om publikationen kan spridas över nätet. På biblioteket samlar vi in information om publikationer där det låter sig göras (dvs främst från WebOfScience). En del publikationer läggs alltså in automatiskt in i DiVA, men kontrollera då och då att alla publikationer finns med!

En extra bonus med DiVA är att du kan välja vilka typer av publikationer som du vill ha i skyltfönstret. Botanisera gärna litegrann bland de olika typerna av publikationer du kan registrera i DiVA: kanske har du lite forskningsdata (i samband med publikation) eller patent du vill lägga upp i ditt skyltfönster?

Utöver LiU-hemsidan och DiVA kan du välja ett par skyltfönster till. Innan du drar igång, tänk på att skyltfönster måste hållas uppdaterade! Ett dammigt skyltfönster är inget bra sätt att ta hand om sin forskning. Några skyltfönster vill jag särskilt framhålla. På ORCID och Google Scholar profile kan du lägga upp dina publikationslistor. Här hittar du lite tips på hur du smidigt kan få ut informationen från DiVA. Professionella nätverk för forskare (ResearchGate, Academia, Mendeley) håller på att bli generella. Innan du lägger tid på att ställa i ordning de professionella skyltfönstren kan du tänka på om dina kollegor finns där – då blir det mycket mer relevant för dig att synas just där.

Punktinsatser: äntligen accept!

Skyltfönstren finns där ständigt. Punktinsatserna gör du när det händer något du vill förmedla, som exempelvis en publicering eller nya forskningsmedel. Den version av ditt manus  när du har arbetat in alla kommentarer från peer reviewers, men innan förlaget gjort sin layout (den versionen kallas ofta författarversion eller postprint) är viktig att spara – den kommer vi att kunna hjälpa dig att lägga upp i fulltext i DiVA så småningom. Men redan när du fått accept kan du skicka in den till din forskningskommunikatör! Hen kommer då att kunna se om det är något de kan hjälpa dig att sprida information om i sina kanaler.

När din publikation är publicerad se då till att:

  1. uppdatera dina skyltfönster!
  2. Använd dina kanaler för att berätta att din artikel är tillgänglig! Det är mycket individuellt vilka  kanaler du har och vill använda. Några vanliga och effektiva kanaler är Twitter (ta gärna kontakt med oss forskningsstod@bibl.liu.se så hjälper vi dig att komma igång), FaceBook (se till att göra inlägget publikt) och LinkedIn. Har du blogg eller hemsida är det utmärkta kanaler. Glöm inte dina forskarkontakter! Kanske är de intresserade av din publikation?
  3. Överväg att redigera relevant artikel på Wikipedia och gör en referens till din publikation.

 

Vi kommer gärna ut och talar om hur du kan tänka för att göra forskningen tillgänglig och anträffbar för de som kan vara intresserad av den!

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

IJAL – en etablerad tidskrift

 

I höstas intervjuade vi redaktören i vår nystartade tidskrift ATENA didaktik. Nu ska ni få träffa en redaktionsassistent på en av LiU E-press mest etablerade tidskrifter IJAL (International Journal of Ageing and Later Life)!

Fyra frågor till Joy Torgé som är redaktionsassistent på  IJAL

IJAL - International Journal of Ageing and Later Life

Vad är IJAL och vad för slags forskning publicerar ni?

IJAL startades 2006 och tidskriftens fokus är äldre och åldrande utifrån ett socialt och kulturellt perspektiv. I våra aims and scope betonar vi att artiklarna i IJAL ska vara teoretiskt intressanta, det vill säga att de bidrar till teoriutveckling inom äldreforskning, eller genom empiriska fynd bidrar i teorinära diskussioner i olika frågor kring äldre och åldrande.

IJAL har haft en stadig Open Access-publicering av 2 nummer per år, helt utan att ta ut publiceringsavgifter från författarna. Hur kan ni upprätthålla en tidskrift med hög kvalitet utan att ta betalt?

Bild på Joy Torgé när hon jobbar vid datorn

Joy Torgé, redaktionsassistent vid tidskriften IJAL

Jag tycker IJAL har lyckats etablera sig genom att hitta sin nisch bland tidskrifter om äldreforskning. Många tidskrifter som handlar om äldre och åldrande fokuserar på de medicinska och vårdinriktade aspekter av att bli gammal. Det finns färre tidskrifter som fokuserar på samhällsvetenskapliga aspekter av åldrande, åldersroller och syn på äldre, och uttryckligen fokuserar på att främja teori.

Open Access är viktigt, och var vår möjlighet vid uppstarten att konkurrera mot stora etablerade tidskrifter i samma fält. Vår founding editor Lars Andersson hade kontakter i fältet och bjöd in kända forskare och pionjärer inom socialgerontologi att vara med i Editorial Board och att skriva artiklar till det första numret. Förut träffade jag många som trodde att alla Open Access-tidskrifter var oseriösa – Det kan inte var längre från sanningen eftersom de oseriösa brukar ju vilja ha betalt. Men nu märker jag att den negativa attityden mot Open Access har vänt. Fler och fler forskare förstår fördelarna för sin forskningsspridning och vill publicera i Open Access, vilket gynnar oss.

Sedan flera år tillbaka har IJAL fått sina kostnader finansierade av tidskriftsbidrag från FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd). FORTE har också en tydlig Open Access policy for spridning av forskning. Att vi publiceras av ett universitetsbibliotek ger också en kvalitetsstämpel för tidskriften.

IJAL har en ny webbplats och har gått över till att använda systemet OJS (Open Journal Systems) för att ta emot bidrag och hantera granskningsprocessen för artiklar. Vad ser du för för- och nackdelar med det nya systemet?

Jag är jätteglad för vårt skifte till OJS. Förut så hade vi koll på alla manuskript i en jättelik Excel-fil. Det systemet var personberoende eftersom jag som skötte Excelfilen måste hålla den uppdaterad för varje inskickning, reviewförfrågan och beslut etc. Dessutom fanns allt underlag, som manuskript och reviews, bara i mejlkonversationer. Var jag på semester så avstannade administrationen, eller så var jag tvungen att hitta en ersättare för vissa funktioner som att svara på mejl för att bekräfta manusinskickning. Med OJS kan alla i redaktionen ha en översikt i realtid och processen är mindre sårbar. En annan stor fördel är att alla filer, som manus, reviews, revideringar etc. lagras i samma webb-baserade. Vi sparar massor av arbete och mejl mellan oss i redaktionen för att organisera och hålla koll på olika versioner av filerna. OJS är skräddarsydd för den process som vi redan arbetar med. Ett översiktligt, användarvänligt, allt-i-ett system.

Nackdelar är att det vi i uppstartsfasen upptäcker lite småbuggar då och då, men personalen på LiU E-press brukar hjälpa oss med att lösa dem. Jag tror också att ju mer vi använder systemet det här första året, kommer vi också upptäcka att vi kan göra förbättringar i våra mejlmallar, förtydliga våra rutiner och så vidare. En del funktioner är också lite svårare att hitta i OJS, i alla fall om man är ny, som hur man förlänger deadlines for reviewers. Men de grejerna tror jag blir lättare i takt med att vi blir mer vana användare.

Är det några speciella teman som ni planerar framöver?

Vi har precis fått in en intresseanmälan från en forskare för ett special issue-tema och det ligger hos bedömning nu hos redaktionen så inget är bestämt än. Men vårt senaste nummer var en special issue med temat Transnational mobilities of care in old age care.

Skrivet av Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör vid Linköping University Electronic Press