LiU tvåa i Sverige i open access-publicering

Leidenrankningen 2014–2017 visar att Linköpings universitet ligger tätt efter Stockholms universitet när det gäller open access-publiceringar vid svenska universitet och högskolor.

När Leidenrankningen 2019 publicerades i våras var det första gången som open access-publiceringar ingick i mätningen. Leidenrankningen samlar in data från Web of Science och hanteras av Centre for Science and Technology Studies (CWTS) vid Universiteit Leiden, Nederländerna. Det visade sig att Linköpings universitet kommer på andra plats i Sverige när det gäller andelen open access-publiceringar (59,1 procent) åren 2014–2017.

LiU:s forskare är också bäst i Sverige på att parallellpublicera sina artiklar, det som kallas för grön OA, med 54,3 procent.

Detta är vi givetvis väldigt glada och stolta över och vi tror att det kommer att hända mycket på området kommande år. Vi har redan, sedan 2017, tecknat avtal för publiceringar i hybridtidskrifter samt inrättat en tillfällig fond för att stödja rena OA-publiceringar. Det ska därför bli spännande att följa utvecklingen och vår väg mot öppen vetenskap i kommande mätningar. Vi fortsätter att satsa på nya avtal med olika aktörer när det gäller open access.

Leidenrankningen 2019

Läs mer om vilka avtal LiU är anslutna till samt vilken hjälp du som forskare kan få här:
Open access

Tillfälligt OA-stöd vid LiUB

Skrivet av Tanja Lundqvist och Maria Svenningsson, bibliotekarier Vallabiblioteket

1+

ResearchGate för ovilliga

** this blogpost is also available in English**

Många drar sig för att lägga tid på ResearchGate. Man uppfattar det som tidsödande och det kan vara svårt att se hur man kan ”räkna hem” den tid man lägger ner.

Visst tar det tid att skapa och underhålla en RG-profil. Men den tid du lägger på att skapa och underhålla en RG-sida kan ses som en investering i din professionella identitet, din egen forskning och göra att den blir läst. Enligt ett bloginlägg i den ansedda bloggen Scholarly Kitchen har RG idag ansenligt mer trafik än Google Scholar. Att synas på RG är alltså ett bra och effektivt sätt att bli läst (och i förlängningen alltså citerad).

För den som inte har tid att läsa hela denna blogpost avslutas inlägget med ett förslag på hur du kan arbeta med RG.

Vad är RG?

RG kan beskrivas som ett socialt nätverk för forskare (kallas ibland för en ASNS- Academic social network site) och ger forskare bland annat möjlighet att skapa en ”researcher profile”. Enligt RG själva har de idag mer än 125 miljoner medlemmar. RG är ett kommersiellt företag och det är inte uppenbart hur deras affärsmodell ser ut. Med andra ord är det osynligt hur de tjänar pengar på den forskning som forskare lägger upp. Också intressant att notera är att RG är fokuserad på sitt ASNS  i en bransch som kännetecknas av få aktörer som har många intressen i stora delar av forskningsprocessen.

Två skäl att lägga tid på RG

Genom att ha en genomarbetad (men inte nödvändigtvis överarbetad) researcher profile kan man uppnå två saker:

  • RG är ett effektivt skyltfönster för din forskning. Tittar man tex på de fulltexter som länkas från Google Scholar ser man att många, många kommer från just RG. Som jag återkommer till längre ner i detta inlägg är detta bra – men också problematiskt.
  • Ett enkelt sätt att nätverka. Genom att uppge sina forskningsintressen och presentera sin forskning ger man möjligheter för andra forskare att hitta dig och din forskning. På detta sätt blir RG ett tidseffektivt sätt att nätverka som kan fungera som ett komplement till till exempel konferenser.

Tre sätt på vilket RG kan öka din synlighet

Det finns många funktioner på RG. Det här inlägget fokuserar på de som jag tror är de viktigaste för att synliggöra dina forskningspublikationer och din forskningsinriktning.

1. Ett skyltfönster för din professionella identitet. Fyll i din profil på RG. Profilen hittar du under ”my profile” och vidare under ”info”. Finns du på Twitter fyller du i ditt twitter-namn. Extra viktigt är att du fyller i ditt ORCID och att du lägger in en bild på dig själv. Detta stärker din professionella identitet.

2. En intresseväckande publikationslista. På många ställen där man kan uppge en research profile uppger man data om sina publikationer (tex genom att skriva in referenserna på dem). På RG ber man dig istället att lägga upp publikationerna. RG anger att man kan lägga upp publikationerna öppet eller dolt. För att nyttja RG på ett smart sätt utan att vara olaglig är det viktigt att tänka till.

Oftast har du som forskare inte kvar rättigheterna till din artikel och får alltså inte lägga upp artiklar. Om du är forskare vid LiU kan du här använda dig av en tjänst, Publication Visibility, som hjälper dig att se exakt vilka av dina artiklar du faktiskt kan lägga upp direkt på RG. Det är färre än du tror! Flödesdiagrammet nedan hjälper dig med hur du kan tänka.

 

3. Hur vill du använda RG som ett sätt att nätverka?

Vilka vill du ska kommentera din forskning? Har du skrivit ny forskning (se ovan angående hur du kan lägga upp den på lagligt sätt) kan du välja ut vilka du önskar ska kommentera din forskning. Detta kan användas strategiskt, men det är viktigt att inte spamma dina peers. Då uppnår du inte ditt mål – tvärtom.

Genom att ”skapa ett projekt” synliggör man det man jobbar på just nu och kan också få följare på projektet. Genom att strategiskt arbeta med projekt har du möjlighet att synliggöra pågående forskning. Tre projekt som kan inspirera dig att hitta ett eget sätt att arbeta med projekt är Effective and efficient emergency response at the incident site of tomorrow,GREENFLEET  respektive Seeing organ function.

Om du är forskningsledare har du ytterligare ett sätt att synliggöra forskningen: lab. Ett lab består av en forskningsgrupp och skapas av forskningsledaren. Man kan bara ingå i ett lab. (Däremot kan man ha och ingå i flera olika projekt.) Använd funktionen lab för att visa på forskningsgruppens pågående arbete och hur den utvecklas mellan publikationerna.

Hur kommer jag igång?

RG är roligt att arbeta med. Följ RGs logik! För att du inte ska fastna (som man tenderar att göra på sociala medier) kan det vara bra att ha en checklista så att man arbetar strategiskt och lagligt. Vill ni ha hjälp med detta står bibliotekets forskningsstöd gärna till tjänst!

  1. Investera fyra minuter i filmen från University of the Bahamas och fundera över ditt mål med att vara aktiv på RG.
  2. Fyll i din profil. Glöm inte ORCID och en bild på dig själv.
  3. Utgå från din senaste publikationslista och se på vilket sätt du kan synliggöra dina publikationer. Tänk efter innan du lägger upp en fulltext! Om du är en produktiv forskare kanske du väljer att enbart lägga till tex artiklar. PubVis hjälper dig att se vad du kan lägga upp och att skapa titelblad. Om du inte har tillgång till PubVis kan Kudos ge dig en liknande funktion.
  4. Vilka vill du följa (och varför?) Precis som på (andra) sociala medier bygger RG på att man följer och har följare.
  5. Har du forskning du vill synliggöra i projekt? Bestäm dig för vilka andra forskare som ingår i projektet, lägg till beskrivning av projektet och vilka publikationer som ska knytas till det. Fundera över med vilken frekvens och med vilket innehåll du vill synliggöra projektet.

Det viktigaste till sist…

Skyltfönster får inte vara dammiga. Det är lätt att göra en punktinsats och sen lämna en researcher profile till sitt öde. Gör redan nu en plan på vid vilka tillfällen du går in och aktivt reviderar din RG-sida. På så sätt blir RG en strategisk del av din vetenskapliga kommunikation. Kntakta gärna forskningsstöd  på biblioteket@liu.se in du vill lära dig mer om forskningskommunikation eller bolla idéer!

Det här inlägget har bara tagit upp en publikationstyp: artiklar. Det har inte  tagit upp böcker, konferensbidrag, kapitel i böcker eller preprints eller forskningsdata. Det finns mer, mycket mer att utforska hos den kommersiella aktören RG.

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

1+

Fortfarande inget avtal med Elsevier

Snart har det gått ett halvår sedan prenumerationsavtalet med förlaget Elsevier sades upp av Bibsam-konsortiet, som Linköpings universitetsbibliotek tillhör. Förhandlingarna innan var svåra, och parterna stod mycket långt ifrån varandra. (Läs gärna mer här). Även i andra länder finns liknande exempel. Exempelvis har det tyska konsortiet Project DEAL avbrutit förhandlingarna med Elsevier.

Som biblioteksanvändare har du märkt detta genom att artiklar som publicerats i Elseviertidskrifter efter 30 juni inte varit tillgängliga genom bibliotekets prenumerationer. Däremot har du hela tiden kunnat komma åt artiklar genom att fjärrlåna dem, eller (om du är forskare) att en länk till fjärrlånetjänsten GetItNow dykt upp. (Klicka på ikonen LiU Full text och välj länken Mails Request document from Get It Now  så får du artikeln som PDF inom någon timme.) Lite krångligare kanske, men vi på biblioteket kan fortfarande hjälpa dig som användare att komma åt artiklar. Och har du frågor, eller vill att vi kommer till dig och informerar, kan du gärna kontakta oss på biblioteket@liu.se


På bilden ovan framgår lite mer om Get It Now, en tjänst riktad till forskare. Om länken dyker upp kan du snabbt få tag på artikeln. Bildcollaget är sammanställt av Johanna Nählinder, LiUB.

Vi vill också passa på att påminna om vår survival guide som vill inspirera användaren att hitta open access-versioner av artiklar. Framförallt Unpaywall, ett enkelt plug-in, hjälper dig att automatiskt hitta artikelversioner som är fritt tillgängliga. Investera gärna ett par minuter för att förenkla för dig själv i framtiden!

På bilden ovan, som du även kan ladda ner här, ges ett antal tips om hur man kan nå artiklar som inte finns i bibliotekskatalogen. Bilden är tillgänglig under licensen CC BY NC.

Slutligen kanske någon undrar vad vi gör med pengarna som vi ofrivilligt sparar på att inte betala för Elsevier-prenumerationen? På Linköpings universitetsbibliotek har vi valt att lägga de pengarna på att ge ”våra” forskare möjlighet att få sin guld open access-publicering betald. Läs mer om OA-stödet här! Vi har fortfarande pengar kvar….

!

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

0

Tillfälligt OA-stöd vid LiUB

Är du forskare vid LiU som fått din artikel accepterad i en open accesstidskrift? Grattis!

** this blogpost is also available in English**

 

Om du har en artikel som är nära att bli antagen för publicering, men ännu inte betalat fakturan för den, kan vi på Linköpings universitetsbibliotek under vissa omständigheter betala publiceringsavgiften (APC).

I somras strandade de svenska universitetsbibliotekens förhandlingar med Elsevier och nu står vi utan avtal. Det är därför vi för närvarande inte kan erbjuda tillgång till sådant som publicerats av Elsevier efter sista juni. Eftersom avtalet med Elsevier är dyrt har universitetsbiblioteket just nu medel som vi kan använda för att finansiera guld open access-publicering. Det innebär också att vi inte vet hur länge vi kan fortsätta att erbjuda stöd till OA-publicering.

Olika typer av open access-publicering, och skillnaden mellan dem, har vi skrivit om tidigare i bloggen. Det stöd som vi erbjuder här gäller enbart ren open access-publicering (= guld open access).

För att vi ska betala fakturan krävs att:

  • Tidskriften är en guld open accesstidskrift (kallas också för ren open accesstidskrift). Den ska vara seriös. Ett enkelt sätt att se om så är fallet är att kontrollera om tidskriften finns med i DOAJ som är en kvalitetskontrollerad lista över open accesstidskrifter.
  • Artikeln skall vara nära att bli antagen för publicering (accepted) och fakturan får ej vara betald.
  • Du som LiU-forskare ska vara corresponding author, ha angivit en e-postadress som slutar på @liu.se och ha uppgett ”Linköping University” som affiliering i artikeln.

Formuläret hittar du här: https://www2.bibl.liu.se/oafond/login.aspx

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

0

Den spännande OA-världen

När man sitter som forskare på LiU med mycket god tillgång till vetenskapliga artiklar är det lätt att ta det för givet. I själva verket är det mycket forskning man kommer åt enbart om man har tillgång till prenumerationsbaserat material via ett universitetsbibliotek. Biblioteket lägger ner stora resurser på att ge sina användare elektronisk tillgång till vetenskapliga resurser.

Mycket forskning publiceras alltså i tidskrifter där det krävs en prenumeration. Forskning som skattebetalare har finansierat blir därför tillgänglig enbart för ett fåtal. Open access – att artiklar eller andra typer av publikationer blir tillgängliga gratis på nätet – är därför en angelägen fråga.

Men vad är då Open Access?
Det finns olika typer av open access. Ett lätt sätt att förstå vilka typer av open access det finns och skillnaden däremellan är att skilja på olika typer av tidskrifter: prenumerationstidskrifter och open accesstidskrifter.

De prenumerationsbaserade tidskrifterna finansieras oftast via forskningsbiblioteken. Vissa open accesstidskrifter finansierar sin utgivning via publiceringsavgifter, andra tar inte ut någon avgift för publicering. Publiceringsavgifterna kan vara mycket höga: en artikel av Solomon & Björk från 2012 nämner att en tidskrift i deras urval hade en publiceringsavgift på $3.900. Det engelska begreppet för publiceringsavgift är APC, eller Author Processing Charge.

Detta ger oss alltså fyra typer av tidskrifter och två typer av open access, som i figuren nedan.

Guld open access är att publicera open access i en openaccess-tidskrift. Hybrid open access är att betala en APC för att göra en artikel i en tidskrift open access. I det sistnämnda fallet har förlagen hittat en riktigt lukrativ affärsmodell: man lyckas få betalt två gånger för samma sak!

Tyvärr kallar förlagen ofta sitt hybridpubliceringsalternativ för GULD. Prata med ditt forskningsbibliotek innan du överväger detta alternativ!

Bilden nedan visar vad några stora förlag väljer att kalla sitt hybridpubliceringsalternativ.

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

1+