ATENA didaktik – Ny tidskrift vid LiU E-press

 

I samband med konferensen Forum för forskningsbaserad NT-undervisning i torsdags var det releasefest för den nya tidskriften ATENA didaktik! Tidskriften är den senaste som ges ut av Linköping University Electronic Press.

Tre snabba frågor till tidskriftens huvudredaktör Gunnar Höst

Vad är ATENA didaktik?

Gunnar Höst
ATENA Didaktik är en öppet tillgänglig (med licensen CC-BY) digital tidskrift om ämnesdidaktisk forskning inom naturvetenskap och teknik. Tidskriften är professionsvetenskaplig, vilket innebär att texterna är skrivna specifikt för lärare och förskollärare. Tanken är att artiklarna ska vara skrivna på ett sätt som är tillgängligt även för de som inte är vana vid forskningslitteratur, samtidigt som de termer och begrepp som är viktiga för professionen lyfts fram.

Varför startade ni tidskriften?

ATENA Didaktik drivs av Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID) vid Linköpings universitet. Genom åren har vi sett ett behov av en plattform som kan underlätta kommunikation mellan forskning och praktik. Men hittills har det inte funnits någon sådan arena. Därför startade vi ATENA Didaktik. NATDID:s uppdrag handlar om att sprida ämnesdidaktisk forskning till de som är aktiva i skolan, och här kommer ATENA Didaktik att vara en viktig pusselbit.

Vem kan publicera artiklar i ATENA didaktik?

Vi publicerar texter från såväl forskare som praktiker. Förutom texter om specifika forskningsresultat eller om forskningsläget inom något visst område, så innehåller ATENA Didaktik även essäer där författarna reflekterar över erfarenheter från praktiken. För oss handlar forskningskommunikation om dialog och relationer, och det är därför viktigt att kommunikationen inte bara går i ena riktningen. Lika väl som det är värdefullt för lärare och förskollärare att få veta mer om forskning, så är det viktigt för forskare att få veta mer om praktiken.

> Läs första numret av ATENA didaktik här

Skrivet av Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör Epress

Biblioteket stödjer din open access publicering av böcker

 

** This blogpost is also available in English **

Bibliotekets stöd för OA-publicering av böcker upphörde 18 december 2020.

 

Vi tar det viktigaste först: Linköpings universitetsbibliotek har ett tillfälligt stöd för publicering i open access-tidskrifter. Nu utökar vi  stödet till att även inkludera böcker. Har du en bok under utgivning och erbjuds möjligheten att publicera den open access, kan biblioteket vara med och betala avgiften som författaren brukar få betala.

Vill du veta mer? Hör av dig till oss på openaccess@bibl.liu.se

 

Open access är en viktig samhällsutmaning. I den senaste forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan” (2016/17:50), till exempel, står det på sidan 107: “Regeringens målbild är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras” Orsakerna till att publicera open access kan vara många, och propositionen lyfter “bidra till innovationer, stärkt konkurrenskraft och en stärkt offentlig sektor.”

Samhällsutvecklingen har kommit en bit på väg med de vetenskapliga artiklarna. Med böcker är det svårare. Plan S tar upp böcker i sin sjunde princip: “the above principles shall apply to all types of scholarly publications, but it is understood that the timeline to achieve Open Access for monographs and book chapters will be longer and requires a separate and due process”. Det krävs alltså andra processer för att i någon större omfattning öka open access-publiceringen av böcker.

Det är lite mer komplicerat med open access för böcker än för vetenskapliga artiklar.En hel del är open access även om vi kanske inte tänker på det:
* Många böcker  är fritt tillgängliga och nedladdningsbara på nätet, inte sällan i pdf-format. En del av dessa finns enbart tillgängliga open access. Se till exempel böcker skrivna av Jan Kjellgren och av (red) Lotta Gröning & Elin Wihlborg. Spännande här är alla avhandlingar som finns i fulltext i DiVA – i skrivande stund hela 3109 stycken!
* För det andra finns det open access-böcker som säljs kommersiellt och inte sällan i såväl elektronisk som fysisk form. För den här marknaden är open access en riktig utmaning. I de fall det är möjligt att ge ut en sådan bok open access är det ofta förknippat med höga kostnader. Ett exempel på en bok som  finns tillgänglig  i både  fysiskt format och i elektroniskt open access-format är  “Glocal Pharma” av Ericka Johnson, Ebba Sjögren och Cecilia Åsberg.

 

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB, som en del av OA-week2019

 

P.S. Läs gärna Scholarly Kitchens inlägg om open access publicering av böcker!
P.S.S: Du som är intresserad av open access-publicering av böcker känner väl till Kriterium?

Publicera dig gratis i Springer Nature OA-tidskrifter. Nytt avtal.

Forskare vid LiU och publicerad i en Springer Nature OA-tidskrift? Grattis! Via ett nationellt avtal med Springer Nature är publiceringsavgifterna redan betalda för närmare 600 tidskrifter. Avtalet löper juli 2019 – december 2021.

 

**This blog post is also available in English**

 

Avtalet gäller publicering i nästan alla rena OA-tidskrifter från Springer Nature. Exempel på tidskrifter som ingår är Nature Communications och Scientific Reports.  Avtalet inkluderar också ett antal tidskrifter från BioMed Central, SpringerOpen journals och Nature Research.

Just det här avtalet inkluderar INTE så kallad hybrid-publicering (där man betalar extra för att göra en artikel öppet tillgänglig i en prenumerationstidskrift). Det täcks under ett annat avtal. Är du osäker på om din tidskrift är med eller inte? Kontakta oss på biblioteket@liu.se!

För att du ska få dina publiceringsavgifter betalade är det viktigt att du i kontakten med förlaget:

* Anger att du är knuten till LiU, det vill säga att din LiU-anknytning framgår av din affiliering
* Att du är correspoding author
* Att du använder din @liu-adress

 

Nature Springer identifierar dig på detta sätt som LiU-forskare och biblioteket veriferar detta. Med andra ord behöver du som LiU-forskare inte göra mycket förutom att ange ”rätt” kontaktuppgifter. Hälften av publiceringsavgiften kommer att betalas av LiU och hälften av forskningsfinansiärerna VR, Formas, Forte och Vinnova.

I det nya publiceringslandskapet blir open access allt viktigare. Forskningsfinansiärer och stater sluter upp bakom principen att det är viktigt för demokratin att alla ska kunna få tillgång till forskning. Idag är den allra mesta forskning bakom betalväggar och alltså inte tillgänglig för alla de som via skattesedeln finansierat forskningen. OA är alltså viktigt men det är svårt att förändra publiceringssystemet eftersom det är uppbyggt av stora förlag som till stor del finansierar sin verksamhet via prenumerationsavgifter. Genom avtal som Springer Nature Fully Open Access bidrar lärosätena och forskningsfinansiärerna till ett publiceringssystem där fler får möjlighet att läsa forskningen samtidigt som inte de enskilda forskarna behöver betala för att publicera sig.

P.S. Har du submittat i en ren OA-tidskrift som inte är med i Springer Nature? Vi har fortfarande pengar kvar i vårt OA-stöd!

 

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

LiU tvåa i Sverige i open access-publicering

Leidenrankningen 2014–2017 visar att Linköpings universitet ligger tätt efter Stockholms universitet när det gäller open access-publiceringar vid svenska universitet och högskolor.

När Leidenrankningen 2019 publicerades i våras var det första gången som open access-publiceringar ingick i mätningen. Leidenrankningen samlar in data från Web of Science och hanteras av Centre for Science and Technology Studies (CWTS) vid Universiteit Leiden, Nederländerna. Det visade sig att Linköpings universitet kommer på andra plats i Sverige när det gäller andelen open access-publiceringar (59,1 procent) åren 2014–2017.

LiU:s forskare är också bäst i Sverige på att parallellpublicera sina artiklar, det som kallas för grön OA, med 54,3 procent.

Detta är vi givetvis väldigt glada och stolta över och vi tror att det kommer att hända mycket på området kommande år. Vi har redan, sedan 2017, tecknat avtal för publiceringar i hybridtidskrifter samt inrättat en tillfällig fond för att stödja rena OA-publiceringar. Det ska därför bli spännande att följa utvecklingen och vår väg mot öppen vetenskap i kommande mätningar. Vi fortsätter att satsa på nya avtal med olika aktörer när det gäller open access.

Leidenrankningen 2019

Läs mer om vilka avtal LiU är anslutna till samt vilken hjälp du som forskare kan få här:
Open access

Tillfälligt OA-stöd vid LiUB

Skrivet av Tanja Lundqvist och Maria Svenningsson, bibliotekarier Vallabiblioteket

DiVA in your coffee room

Du vet väl att DiVA är viktig för din karriär?

Den 16 maj var tre personer från bibliotekets Forskningsstöd i fikarummet Brage i Temahuset för att finnas på plats för att svara på frågor kring DiVA – vårt system för att registrera och publicera de publikationer som produceras vid LiU. Många från TEMA kom och fikade och fick samtidigt svar på sina frågor.

Bland de frågor som vi kunde ge svar på var frågan vilka publikationer som bör läggas upp i DiVA. I  DiVA kan man ju lägga upp allt från forskningsdata, arbetsrapporter och konstnärlig output till refereegranskade artiklar.

Vi fick också frågor om vår tjänst Publication Visibility som hjälper dig att se exakt vilka av dina publikationer som kan läggas upp på tex ResearchGate och om vårt forskningsstöd i stort. En forskare blev glatt överraskad när hen fick höra om vårt OA-stöd.

En tjänst som visade sig vara lite av en doldis är den publikationslista som vi genererar utifrån DiVA där det bland annat står hur många nedladdningar din artikel har i DiVA, hur många citeringar i WebOfScience och hur många altmetricspoäng. Väl värt att prova!

Skulle du vilja att vi kommer till din avdelning/institution? Hör av dig till oss på biblioteket@liu.se!

 

Skrivet av Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör Epress med kompletteringar av Johanna Nählinder