Har du koll på transformativa avtal?

Transformativa avtal kallar vi ofta avtal med tidskriftsförlag som ger både läsrättigheter och publiceringsrättigheter. Detta innebär att LiUs forskare både kan läsa vetenskapliga artiklar och publicera sig öppet tillgängligt i de tidskrifter som avtalet omfattar. Tanken är att avtalen ska underlätta öppen publicering och att driva på utvecklingen mot att fler tidskrifter går över till att bli open access.

Linköpings universitet har avtal med en publiceringskomponent med 21 förlag. Avtalen täcker hela eller delar av publiceringskostnaden. Avtalen gäller för ett urval av respektive förlags tidskrifter, och det är inte alltid samma tidskrifter som ingår i läs- och publiceringsdelarna av ett avtal. Undersök tidskriften innan du submittar så att du vet om öppen publicering täcks av bibliotekets transformativa avtal genom att gå in på SciFree. Om tidskriften är en del av ett avtal kan man också se om det för den tidskriften är hela eller delar av kostnaden som täcks av avtalet. Har du några frågor kan du kontakta oss på biblioteket@liu.se.

Många forskare publicerar sig inom ramen för avtalen. Exempelvis publicerade forskare vid LiU 104 artiklar med öppen tillgång inom ramen för Taylor & Francis 2020. Mer data finns för ett urval av avtalen i diagrammet nedan.

 

 

Antal publicerade artiklar inom ramen för några transformativa avtal, LiUB 2020 avtal

 

Skrivet av: Anneli Gottfridsson, bibliotekarie, avdelningen för medieförsörjning

Biblioteksavtal handlar idag om mer än att få tillgång till prenumerationstidskrifter

 

 

 

Av tradition prenumererar forskningsbibliotek på akademiska tidskrifter. Dessa akademiska tidskrifter köps in i stora avtal som förhandlas fram i nationella konsortier. Förlagen har lite samma affärsidé härvidlag som kabel-TV-bolagen hade tidigare: vissa kanaler fick man på köpet vare sig man var intresserad av dem eller inte. Likadant är det med tidskrifter i de tidskriftspaket som forskningsbiblioteken köper in.

I Sverige förhandlas dessa avtal fram genom det så kallade Bibsam-konsortiet. I och med att många aktörer förhandlar gemensamt kan man få fram bättre avtal. Bibsam-konsortiet förhandlar fram ett fåtal riktigt stora avtal, som till exempel Taylor & Francis och Springer, och en mängd mindre avtal.

Den här modellen har nu många år på nacken, och håller på att anpassas till en publiceringsvärld där en (fortfarande liten, men allt större) del av forskningen publiceras open access, det vill säga att det inte behövs någon biblioteksprenumeration för att kunna läsa artiklarna.

Som vi beskrivit i ett tidigare inlägg (den spännande OA-världen) erbjuder många akademiska tidskrifter forskare att ”köpa loss” en artikel i en prenumerationstidskrift så att den blir open access (hybrid i figuren nedan). Problemet med denna lösning är att förlaget får betalt dubbelt för dessa artiklar: dels betalar biblioteken för att prenumerera på tidskrifterna, dels betalar forskarna för att göra enskilda artiklar fritt tillgängliga för alla.

Som ett sätt att kompensera för att förlagen får dubbelt betalt för vissa artiklar förhandlar man idag fram avtal som inte bara är ”read” utan ”read and publish”. Då betalar avtalet en del av publiceringsavgiften på förhand så att det blir kostnadsfritt för forskaren att publicera sig hybrid.

 

 

 

De förlagsavtal som nu förhandlas fram berör alltså inte bara vilka tidskrifter du har tillgång till att läsa via biblioteket. Förlagsavtalen gör också det också ofta gratis att publicera en enskild artikel i en prenumerationstidskrift så att den blir tillgänglig för alla, oavsett om man har tillgång till ett forskningsbibliotek eller inte.

De senaste åren har alltså Bibsam-avtalen gått från att vara read-avtal till att i allt högre utsträckning bli read and publish-avtal. En trolig utveckling, i takt med att alltfler tidskrifter är guld-open access, är att alltfler avtal blir “publish-avtal”. I dagsläget har vi ett stort sådant avtal, Springer, som vi är mycket glada över.

 

LiUB har flera  sådana avtal (se tabellen ovan) , och det fina i kråksången är att du som regel inte behöver göra så mycket som forskare. Använder du din @liu.se, uppger LiU som affiliering och är försteförfattare/corresponding author får du din artikel open access (gratis!) på många förlag utan större ansträngning. Biblioteket gör det administrativa arbetet med att se till att forskaren är knuten till lärosätet.

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB, som en del av OA-week2019

Biblioteket stödjer din open access publicering av böcker

 

** This blogpost is also available in English **

Bibliotekets stöd för OA-publicering av böcker upphörde 18 december 2020.

 

Vi tar det viktigaste först: Linköpings universitetsbibliotek har ett tillfälligt stöd för publicering i open access-tidskrifter. Nu utökar vi  stödet till att även inkludera böcker. Har du en bok under utgivning och erbjuds möjligheten att publicera den open access, kan biblioteket vara med och betala avgiften som författaren brukar få betala.

Vill du veta mer? Hör av dig till oss på openaccess@bibl.liu.se

 

Open access är en viktig samhällsutmaning. I den senaste forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan” (2016/17:50), till exempel, står det på sidan 107: “Regeringens målbild är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras” Orsakerna till att publicera open access kan vara många, och propositionen lyfter “bidra till innovationer, stärkt konkurrenskraft och en stärkt offentlig sektor.”

Samhällsutvecklingen har kommit en bit på väg med de vetenskapliga artiklarna. Med böcker är det svårare. Plan S tar upp böcker i sin sjunde princip: “the above principles shall apply to all types of scholarly publications, but it is understood that the timeline to achieve Open Access for monographs and book chapters will be longer and requires a separate and due process”. Det krävs alltså andra processer för att i någon större omfattning öka open access-publiceringen av böcker.

Det är lite mer komplicerat med open access för böcker än för vetenskapliga artiklar.En hel del är open access även om vi kanske inte tänker på det:
* Många böcker  är fritt tillgängliga och nedladdningsbara på nätet, inte sällan i pdf-format. En del av dessa finns enbart tillgängliga open access. Se till exempel böcker skrivna av Jan Kjellgren och av (red) Lotta Gröning & Elin Wihlborg. Spännande här är alla avhandlingar som finns i fulltext i DiVA – i skrivande stund hela 3109 stycken!
* För det andra finns det open access-böcker som säljs kommersiellt och inte sällan i såväl elektronisk som fysisk form. För den här marknaden är open access en riktig utmaning. I de fall det är möjligt att ge ut en sådan bok open access är det ofta förknippat med höga kostnader. Ett exempel på en bok som  finns tillgänglig  i både  fysiskt format och i elektroniskt open access-format är  “Glocal Pharma” av Ericka Johnson, Ebba Sjögren och Cecilia Åsberg.

 

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB, som en del av OA-week2019

 

P.S. Läs gärna Scholarly Kitchens inlägg om open access publicering av böcker!
P.S.S: Du som är intresserad av open access-publicering av böcker känner väl till Kriterium?