Öppettider under påsk och Kristi himmelsfärd 2021

**English version below**

Under påsk, Valborg och Kristi himmelsfärdshelgerna har Campus Norrköpings bibliotek, Medicinska biblioteket och Vallabiblioteket följande öppettider:

Öppettider under påsk

Campus Norrköpings bibliotek och Medicinska biblioteket

Skärtorsdagen den 1 april: klockan 8.00–13.00

Påskhelgen den 2 april till och med 5 april: stängt

Vallabiblioteket

(Biblioteksdisken plan 3 och Bokmagasinet plan 1)

Skärtorsdagen den 1 april: klockan 10.00–14.00

Påskhelgen den 2 april till och med 5 april: stängt

Öppettider under Valborgsmässoafton

Vallabiblioteket

(Biblioteksdisken plan 3 och Bokmagasinet plan 1)

Fredag 30 april: klockan 10.00–14.00

(För Campus Norrköpings bibliotek och Medicinska biblioteket gäller ordinarie öppettider: 8.00–13.00)

Öppettider under Kristi himmelsfärd

Campus Norrköpings bibliotek och Medicinska biblioteket

Kristi himmelsfärdsdag, torsdag den 13 maj: stängt

Fredag den 14 maj: klockan 8.00–13.00

Vallabiblioteket

(Biblioteksdisken plan 3 och Bokmagasinet plan 1)

Kristi himmelsfärdsdag, torsdag den 13 maj: stängt

Fredag den 14 maj: klockan 10.00–14.00

Foto: Britt Omstedt

Opening hours for Easter, Walpurgis Night and Ascension 2021

During Easter, Walpurgis Night and Ascension the opening hours of Campus Norrköping Library, Medical Library and Valla Library are as follows:

Easter

Campus Norrköping Library and Medical Library

Thursday 1 April: open 8 am – 1 pm

Easter weekend 2 April to 5 April: Closed

Valla Library

(Enquiry desk floor 3 and Library stacks floor 1)

Thursday 1 April: open 10 am – 2 pm

Easter weekend 2 April to 5 April: Closed

Walpurgis Night

Valla Library

(Enquiry desk floor 3 and Library stacks floor 1)

Friday 30 April: open 10 am – 2 pm

(Campus Norrköping Library and Medical Library have regular hours: 8 am – 1 pm)

Ascension

Campus Norrköping Library and Medical Library

Thursday 13 May: Closed

Friday 14 May: 8 am – 1 pm

Valla Library

(Enquiry desk floor 3 and Library stacks floor 1)

Thursday 13 May: Closed

Friday 14 May: 10 am – 2 pm

Hur använder du biblioteket? intervju med forskande läkaren Lars Östman

Följ vår nya intervjuserie där vi frågat forskare och anställda på LiU hur de använder biblioteket.
I den första intervjun kan du läsa om hur Lars Östman, forskande läkare på psykiatriska kliniken
använder Medicinska biblioteket.

Vilken av bibliotekets tjänster aLars Östmannvänder du mest i dag?
– Låna böcker och söka artiklar på databaser.

Om du fick önska fritt vad skulle du vilja att biblioteket kunde erbjuda dig?
– Fler rum med stora whiteboards.

Kan du tipsa om en bok eller resurs som du vill rekommendera inom ditt ämne?
Physiology of behavior – Neil Carlson

Vad tycker du att varje forskare/student bör veta om biblioteket?
– I slutet av maj och början av januari så pluggar alla läkarstudenter för sina terminstentor. Det kan därför vara bra att vara lite extra snälla mot dem då (och ha lite extra förståelse om de beter sig på ett märkligt sätt).

Har biblioteket räddat dig någon gång?
– Jag är rätt säker på att min dåvarande flickvän (nuvarande fästmö) blev ihop med mig för att jag memorerat en bild från en biokemi-bok, som jag lånat på biblioteket. Hon förnekar det till denna dag…

Från fysisk utställning till digital – bibliotekets utställningar under pandemiåret

 

Under det senaste årets pandemiläge har möjligheterna att ta del av bibliotekets utställningar inte varit de bästa. Linköpings universitetsbibliotek arbetar aktivt med utställningsverksamhet och i normalläge finns det möjlighet att beskåda en eller flera utställningar på varje campusbibliotek. Här presenterar vi några möjligheter att helt eller delvis ta del av aktuella utställningar i digitalt format.

Wood is Good!

Utställning på Campus Norrköpings bibliotek som ställer frågan: Hur kan forskning och kunskap om skogen revolutionera världen? Se en digital version här: Wood is good

 

Motstånd

En annan aktuell utställning på Campus Norrköping är affischutställningen Motstånd som är producerad av Forum för Levande historia. Utställningen sattes upp i samband med Förintelsens minnesdag den 27 januari och lyfter fram personer som stod emot, gick mot strömmen och tog kampen mot nazismen.

Motstånd visas på ett pandemisäkert sätt i bibliotekets fönster ut mot Bredgatan fram till 5 februari. Läs gärna LiU-artikeln “Förintelsens vittnesmål lyfts under demokratidagar” som även tar upp utställningen.

Motstånd visas även på Medicinska biblioteket.

 

Fotoutställning: Utblickar – LiU i Kenya

En utställning på Medicinska biblioteket med bilder från LiU:s samarbete med Moi University i Kenya. Läs mer om samarbetet och se ett urval bilder här: Lyckat samarbete med Moi University.

 

Människan i medicinen

På Vallabiblioteket i Studenthuset visas vandringsutställningen Människan i medicinen, som är skapad av forskaren Jelmer Brüggemann och med bilder tagna av Anna Nielsen från Kommunikations- och marknadsavdelningen vid LiU. Utställningen har möjliggjorts genom ett så kallat VFN-bidrag (Verifiering för nyttiggörande) från Linköpings universitet.

Människan i medicinen visades först på Medicinska biblioteket i slutet av 2019 och början av 2020. Framöver kommer den att finnas till beskådan på Campus Norrköpings bibliotek. Utställningens olika teman presenteras på liu.se: Människan i medicinen.

 

Distansläget – ur några LiU-anställdas perspektiv

När distansläget på Linköpings universitet startade i mars 2020 fick utställningsverksamheten pausas. Arbetet med att planera framtida utställningar har dock inte stannat av och vi började också utforska hur utställningar kunde anordnas helt digitalt. Ett första resultat blev Distansläget – ur några LiU-anställdas perspektiv.

Läs mer

Mer om universitetsbibliotekets utställningar

 

Skrivet av: Maria Svenningsson, bibliotekarie på Vallabiblioteket

 

ÖB David Lawrence: “Vi är så mycket mer än bara information och böcker”

David Lawrence

Det är en mulen och grå dag i december när jag ringer upp vår överbibliotekarie David Lawrence på Zoom. Vi ska prata lite om året som gått och hur han ser på forskningsbibliotekens roll i framtiden.

Den första frågan får David att dra på munnen:

Vad är roligast med jobbet som överbibliotekarie?
–Jag har nu jobbat som ÖB i fyra år och det är mycket som har varit roligt. Men, jag måste säga att det bästa är att se medarbetarnas egna initiativ. Hur de tar sig an problem, testar nya lösningar och lyckas genomföra olika projekt. Jag är mycket imponerad av våra medarbetare och jag försöker att inte lägga mig i för mycket i varje detalj, för jag ställer mest till det, haha.

Vad är den största utmaningen med jobbet?
–Hm, det är nog främst att inte gå in och detaljstyra för mycket. Jag är intresserad av allt och vill gärna vara en del av verksamheten. Det kan vara svårt att inte hoppa in och börja dra i trådarna. Jag kan sakna att ha mer ”riktiga arbetsuppgifter”, som att hjälpa slutanvändarna. Men jag märker ju att det blir lite annan stämning då jag sitter med på möten.

Hur ser du på bibliotekets roll? Vad är kärnan?
–Kärnan är information, absolut! Men det betyder inte längre att vi bara köper in och ställer upp böcker på hyllor. Vi ordnar information och vet var den går att komma åt. Bibliotekets roll är att matcha användarnas behov just nu med den information som finns att tillgå. Det är inte så att uppgiften att bevara fysiska samlingar försvinner, men det är inte lika viktigt som för 100 år sedan. Det ser jag som en övergång som har pågått under lång tid och som är något vi behöver förmedla utåt.

Förstår jag dig rätt att biblioteket handlar mer om att vara bryggan mellan användarna och information än om förvaring?
–Nja, de fysiska böckerna kommer att finnas kvar. Men det blir mycket annat som växer fram och blir viktigt, till exempel vår kunskap kring källor, publicering och upphovsrätt med mera. Vi hjälper till att göra forskningen på Linköpings universitet tillgänglig för alla. Det blir mindre så att vi köper in prenumerationer och mer att vi hjälper till med publiceringar. Begreppet information får en bredare innebörd. Som användare bryr man sig inte om vem som köpt in informationen eller varifrån den kommer, det viktiga är att den finns tillgänglig och att de hittar den när de behöver den.

Vår roll blir delvis att känna till tekniken och verktygen för att få fram den information som efterfrågas. I framtiden ser jag att användarna måste bli bättre på att beskriva de informationsproblem de har och vi som bibliotekarier måste ha verktygen för att använda den beskrivningen på ett bra sätt.

Finns det någon risk med att det ändå är de stora förlagen som sköter tillgängligheten och ordandet av det som publiceras open access (OA)?
–Att vi går åt det hållet är kanske inte den absolut bästa lösningen, men det är den lösning som vi nu har. Plan S (ett gemensamt initiativ från en grupp europeiska forskningsfinansiärer om att främja open access-publicering) orsakade viss panik i forskarvärlden och det blev mycket diskussioner. Men sen kom någon på idén med att skapa det som vi i dag kallar transformativa avtal där vi började betala för att få publicera OA. Vi går mot ett läge där vi betalar forskarnas publiceringar och i mindre utsträckning för prenumerationer. Från forskningens sida är problemet med att publicera OA därmed löst men från vårt håll så ser vi att detta kommer att innebära stora kostnader och vi är fortfarande beroende av stora vinstdrivna organisationer. Man har valt den här vägen nu och jag tror det är svårt att ändra på det. Men när det gäller att lita alltför mycket på förlagen…..hm.

Vi har redan varit inne på frågor om open access-publicering. Hur tänker du kring framtiden för OA?
–Egentligen återstår mest detaljer att lösa där. Istället har öppen forskningsdata växt fram som en stor och komplex fråga. Där återstår mycket arbete som kommer att kräva samarbete med andra grupper inom universitet. Vi har just kommit i gång och är fortfarande kvar i problematiken kring lagring av forskningsdata.

Världen just nu är sig inte lik. Hur upplever du att biblioteket har påverkats av Coronakrisen?
–Vi har ju begränsat våra öppettider, även om vi i dagsläget har rätt mycket öppet ändå. Nästan alla tjänster erbjuds fortfarande men digitalt istället för fysiskt. Jag blev väldigt imponerad av hur vi lyckades gå över till digitalt bara över en natt.

Det som jag uppfattar som mest negativt med situationen är att det sociala får lida när alla jobbar hemifrån. Informell information är jätteviktigt på en arbetsplats och det är en utmaning under den rådande situationen. Att alla sitter hemma 80% av tiden tror inte jag är framtiden för oss.

Linköpings UB finns på samtliga LiU:s campus. Vilka är utmaningarna med att vara chef över en verksamhet som är utspridd på flera platser?
–Jag tycker det är superviktigt att vi finns på varje campus och över lag tycker jag det funkar okej. Utmaningen är att alltid se oss som ett bibliotek även om vi är utspridda på fyra campus. Det är lätt att det skapas en känsla av utanförskap och det är något vi måste arbeta med. Min tanke om LiUB som organisation är att mycket ansvar läggs ute i organisationen, att grupper utvecklas utan centralstyrning. Samtidigt finns det en baksida med det. Det är viktigt för oss att vi jobbar med vår kommunikation och att information når ut till alla. Och Coronasituationen gör informationsflödet ännu svårare.

Vallabiblioteket har nu funnits i Studenthuset i lite mer än ett år. Hur tycker du att utfallet har blivit jämfört med de förväntningar och planer som fanns under planeringsprocessen?
–Från början fanns det många farhågor inför flytten. Om man jämför med de scenarierna så har det gått väldigt bra. Studenthuset är en jättebra plats för studenter och det märks verkligen att de älskar huset. Redan dag ett var det många studenter här. Det är en del smågrejer som skulle behöva fixas till men överlag har det blivit väldigt bra.

För oss anställda på biblioteket har nog flytten inneburit en större omställningsprocess och som vi fortfarande är mitt i. Det var imponerade att se hur vi fick igång biblioteket i Studenthuset från dag ett. Även om det var en massa detaljer som behövde fixas så fungerade verksamheten. Det stadiet tycker jag vi har passerat nu, men vi är fortfarande i ett läge där vi måste fundera över vilken typ av bibliotek vi är. Det gäller för övrigt biblioteken på alla våra campus. Vi har böcker och information men vi är ju så mycket mer.

Vilka kommer att bli de största frågorna för de svenska forskningsbiblioteken framöver?
Relevans! – Biblioteken måste följa med och delta i strategiska satsningar. Vi kan inte vänta på att någon annan ska lyfta bibliotekens roll, det är vår roll att visa vilka vi är.
Självbild – Vad gör vi och vad vill vi. Det behöver vi formulera tydliga svar på. Vi måste veta vad vi är och kunna förklara det på ett bra sätt. Vi klagar på att många runt omkring oss bara tänker på böcker när de hör ordet bibliotek. Men det är vår uppgift att kunna gå ut och förklara hur det ligger till. Det är viktigt att vi synliggör hela biblioteket, båda i våra fysiska lokaler och utanför biblioteket.

I år är förutsättningarna inför jul och nyår andra än vanligt och många kanske får ändra sina planer. Hur ser din ideala julledighet ut oberoende av förutsättningar?
–För mig är önskan främst att få vara hemma och koppla av tillsammans med familjen. Vi är mycket ute i skogen. Önskemålet skulle väl främst vara mycket snö. Vi brukar inte resa så mycket kring jul så Coronasituationen påverkar inte oss så mycket.

Vi avslutar vårt samtal med David Lawrence och önskar alla en God Jul och God fortsättning. Säkerligen har vi ett nytt spännande biblioteksår att se fram emot 2021.

intervjuare: Ellinor Krutholm

E-press tidskrifter får VR-anslag

 

Tre tidskrifter hemmahörande vid LiU E-press, Linköpings universitet, får dela på 2,2 miljoner. Pengarna är viktiga för att tidskrifterna ska kunna bedriva sin verksamhet. Det är också ett erkännande av hög kvalité och nytänkande.

Vetenskapsrådet (VR) har nu beslutat vilka tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap som kommer att få bidrag för att bedriva sin verksamhet. Kraven är högt ställda:  Enbart tidskrifter som främjar förnyelse, som är open access och som är av högsta kvalité har fått söka.

Sammanlagt är det 20 tidskrifter inom humaniora och vetenskap som i år fått medel från VR. Tre av dem är hemmahörande vid Linköpings universitet och närmare bestämt LiU E-press.

Culture Unbound publicerar gränsöverskridande kulturforskning och har sedan 2009 publicerat 42 nummer.

RELA (The European Journal for Research on the Education and Learning of Adults) är inriktad på vuxenpedagogik och har sedan 2010 gett ut 22 nummer.

NJVET (Nordic Journal of Vocational Education and Training) publicerar forskning om yrkesutbildning och professionsutbildning och har gett ut 17 nummer per år sedan starten 2011.

Tidskrifterna Culture Unbound och RELA är medtagna i citeringsdatabasen Scopus, vilket ytterligare ökar dess synlighet.

Andreas Fejes, chefsredaktör på RELA kommenterar bidraget från Vetenskapsrådet så här: “Det är viktigt med detta stöd för att kunna driva vidare en tidskrift som är unik inom det vuxenpedagogiska forskningsområdet. Den är unik så tillvida att den är open access där det inte kostar något vare sig för läsare eller författare – dels att den bidrar till att göra vuxenpedagogisk forskning i Europa mer spridd och tillgänglig.”

Jesper Olsson, redaktör på Culture Unbound säger: ”Vi är förstås mycket glada över stödet från VR. Det är avgörande för att vi ska kunna arbeta med framförhållning. En tidskrift som CU är viktig för LiU genom att vara en plattform för intellektuellt och vetenskapligt utbyte, också internationellt. Ur ett bredare perspektiv sätter den interdisciplinär kunskap om kultur, samhälle, medier i rörelse, främst på det akademiska fältet, men i förlängningen också bortom det. Tidskrifter som CU bidrar till att bygga en kunskapsinfrastruktur vars betydelse ökar i takt med att samtidens strider kring fejk och fakta tilltar.”

Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör vid LiU E-press, är också glad över beslutet. ”Det är ett välkommet stöd för de här tidskrifterna då de ofta inte får bidrag från annat håll för sin verksamhet. De här tidskrifterna fyller en viktig funktion i publiceringssystemet, då de erbjuder både gratis publicering och läsning, samtidigt som de är nischade med en hög vetenskaplig kvalité.”

E-press är host för 12 vetenskapliga tidskrifter och underlättar för tidskriftens redaktörer genom att skapa tekniska förutsättningar för utgivningen och bevaka publiceringslandskapet. Mer om E-press tidskrifter finns att läsa på E-press hemsida (https://ep.liu.se/tidskrifter.aspx).

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB