ÖB David Lawrence: “Vi är så mycket mer än bara information och böcker”

Det är en mulen och grå dag i december när jag ringer upp vår överbibliotekarie David Lawrence på Zoom. Vi ska prata lite om året som gått och hur han ser på forskningsbibliotekens roll i framtiden.

Den första frågan får David att dra på munnen:

Vad är roligast med jobbet som överbibliotekarie?
–Jag har nu jobbat som ÖB i fyra år och det är mycket som har varit roligt. Men, jag måste säga att det bästa är att se medarbetarnas egna initiativ. Hur de tar sig an problem, testar nya lösningar och lyckas genomföra olika projekt. Jag är mycket imponerad av våra medarbetare och jag försöker att inte lägga mig i för mycket i varje detalj, för jag ställer mest till det, haha.

Vad är den största utmaningen med jobbet?
–Hm, det är nog främst att inte gå in och detaljstyra för mycket. Jag är intresserad av allt och vill gärna vara en del av verksamheten. Det kan vara svårt att inte hoppa in och börja dra i trådarna. Jag kan sakna att ha mer ”riktiga arbetsuppgifter”, som att hjälpa slutanvändarna. Men jag märker ju att det blir lite annan stämning då jag sitter med på möten.

Hur ser du på bibliotekets roll? Vad är kärnan?
–Kärnan är information, absolut! Men det betyder inte längre att vi bara köper in och ställer upp böcker på hyllor. Vi ordnar information och vet var den går att komma åt. Bibliotekets roll är att matcha användarnas behov just nu med den information som finns att tillgå. Det är inte så att uppgiften att bevara fysiska samlingar försvinner, men det är inte lika viktigt som för 100 år sedan. Det ser jag som en övergång som har pågått under lång tid och som är något vi behöver förmedla utåt.

Förstår jag dig rätt att biblioteket handlar mer om att vara bryggan mellan användarna och information än om förvaring?
–Nja, de fysiska böckerna kommer att finnas kvar. Men det blir mycket annat som växer fram och blir viktigt, till exempel vår kunskap kring källor, publicering och upphovsrätt med mera. Vi hjälper till att göra forskningen på Linköpings universitet tillgänglig för alla. Det blir mindre så att vi köper in prenumerationer och mer att vi hjälper till med publiceringar. Begreppet information får en bredare innebörd. Som användare bryr man sig inte om vem som köpt in informationen eller varifrån den kommer, det viktiga är att den finns tillgänglig och att de hittar den när de behöver den.

Vår roll blir delvis att känna till tekniken och verktygen för att få fram den information som efterfrågas. I framtiden ser jag att användarna måste bli bättre på att beskriva de informationsproblem de har och vi som bibliotekarier måste ha verktygen för att använda den beskrivningen på ett bra sätt.

Finns det någon risk med att det ändå är de stora förlagen som sköter tillgängligheten och ordandet av det som publiceras open access (OA)?
–Att vi går åt det hållet är kanske inte den absolut bästa lösningen, men det är den lösning som vi nu har. Plan S (ett gemensamt initiativ från en grupp europeiska forskningsfinansiärer om att främja open access-publicering) orsakade viss panik i forskarvärlden och det blev mycket diskussioner. Men sen kom någon på idén med att skapa det som vi i dag kallar transformativa avtal där vi började betala för att få publicera OA. Vi går mot ett läge där vi betalar forskarnas publiceringar och i mindre utsträckning för prenumerationer. Från forskningens sida är problemet med att publicera OA därmed löst men från vårt håll så ser vi att detta kommer att innebära stora kostnader och vi är fortfarande beroende av stora vinstdrivna organisationer. Man har valt den här vägen nu och jag tror det är svårt att ändra på det. Men när det gäller att lita alltför mycket på förlagen…..hm.

Vi har redan varit inne på frågor om open access-publicering. Hur tänker du kring framtiden för OA?
–Egentligen återstår mest detaljer att lösa där. Istället har öppen forskningsdata växt fram som en stor och komplex fråga. Där återstår mycket arbete som kommer att kräva samarbete med andra grupper inom universitet. Vi har just kommit i gång och är fortfarande kvar i problematiken kring lagring av forskningsdata.

Världen just nu är sig inte lik. Hur upplever du att biblioteket har påverkats av Coronakrisen?
–Vi har ju begränsat våra öppettider, även om vi i dagsläget har rätt mycket öppet ändå. Nästan alla tjänster erbjuds fortfarande men digitalt istället för fysiskt. Jag blev väldigt imponerad av hur vi lyckades gå över till digitalt bara över en natt.

Det som jag uppfattar som mest negativt med situationen är att det sociala får lida när alla jobbar hemifrån. Informell information är jätteviktigt på en arbetsplats och det är en utmaning under den rådande situationen. Att alla sitter hemma 80% av tiden tror inte jag är framtiden för oss.

Linköpings UB finns på samtliga LiU:s campus. Vilka är utmaningarna med att vara chef över en verksamhet som är utspridd på flera platser?
–Jag tycker det är superviktigt att vi finns på varje campus och över lag tycker jag det funkar okej. Utmaningen är att alltid se oss som ett bibliotek även om vi är utspridda på fyra campus. Det är lätt att det skapas en känsla av utanförskap och det är något vi måste arbeta med. Min tanke om LiUB som organisation är att mycket ansvar läggs ute i organisationen, att grupper utvecklas utan centralstyrning. Samtidigt finns det en baksida med det. Det är viktigt för oss att vi jobbar med vår kommunikation och att information når ut till alla. Och Coronasituationen gör informationsflödet ännu svårare.

Vallabiblioteket har nu funnits i Studenthuset i lite mer än ett år. Hur tycker du att utfallet har blivit jämfört med de förväntningar och planer som fanns under planeringsprocessen?
–Från början fanns det många farhågor inför flytten. Om man jämför med de scenarierna så har det gått väldigt bra. Studenthuset är en jättebra plats för studenter och det märks verkligen att de älskar huset. Redan dag ett var det många studenter här. Det är en del smågrejer som skulle behöva fixas till men överlag har det blivit väldigt bra.

För oss anställda på biblioteket har nog flytten inneburit en större omställningsprocess och som vi fortfarande är mitt i. Det var imponerade att se hur vi fick igång biblioteket i Studenthuset från dag ett. Även om det var en massa detaljer som behövde fixas så fungerade verksamheten. Det stadiet tycker jag vi har passerat nu, men vi är fortfarande i ett läge där vi måste fundera över vilken typ av bibliotek vi är. Det gäller för övrigt biblioteken på alla våra campus. Vi har böcker och information men vi är ju så mycket mer.

Vilka kommer att bli de största frågorna för de svenska forskningsbiblioteken framöver?
Relevans! – Biblioteken måste följa med och delta i strategiska satsningar. Vi kan inte vänta på att någon annan ska lyfta bibliotekens roll, det är vår roll att visa vilka vi är.
Självbild – Vad gör vi och vad vill vi. Det behöver vi formulera tydliga svar på. Vi måste veta vad vi är och kunna förklara det på ett bra sätt. Vi klagar på att många runt omkring oss bara tänker på böcker när de hör ordet bibliotek. Men det är vår uppgift att kunna gå ut och förklara hur det ligger till. Det är viktigt att vi synliggör hela biblioteket, båda i våra fysiska lokaler och utanför biblioteket.

I år är förutsättningarna inför jul och nyår andra än vanligt och många kanske får ändra sina planer. Hur ser din ideala julledighet ut oberoende av förutsättningar?
–För mig är önskan främst att få vara hemma och koppla av tillsammans med familjen. Vi är mycket ute i skogen. Önskemålet skulle väl främst vara mycket snö. Vi brukar inte resa så mycket kring jul så Coronasituationen påverkar inte oss så mycket.

Vi avslutar vårt samtal med David Lawrence och önskar alla en God Jul och God fortsättning. Säkerligen har vi ett nytt spännande biblioteksår att se fram emot 2021.

intervjuare: Ellinor Krutholm

E-press tidskrifter får VR-anslag

 

Tre tidskrifter hemmahörande vid LiU E-press, Linköpings universitet, får dela på 2,2 miljoner. Pengarna är viktiga för att tidskrifterna ska kunna bedriva sin verksamhet. Det är också ett erkännande av hög kvalité och nytänkande.

Vetenskapsrådet (VR) har nu beslutat vilka tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap som kommer att få bidrag för att bedriva sin verksamhet. Kraven är högt ställda:  Enbart tidskrifter som främjar förnyelse, som är open access och som är av högsta kvalité har fått söka.

Sammanlagt är det 20 tidskrifter inom humaniora och vetenskap som i år fått medel från VR. Tre av dem är hemmahörande vid Linköpings universitet och närmare bestämt LiU E-press.

Culture Unbound publicerar gränsöverskridande kulturforskning och har sedan 2009 publicerat 42 nummer.

RELA (The European Journal for Research on the Education and Learning of Adults) är inriktad på vuxenpedagogik och har sedan 2010 gett ut 22 nummer.

NJVET (Nordic Journal of Vocational Education and Training) publicerar forskning om yrkesutbildning och professionsutbildning och har gett ut 17 nummer per år sedan starten 2011.

Tidskrifterna Culture Unbound och RELA är medtagna i citeringsdatabasen Scopus, vilket ytterligare ökar dess synlighet.

Andreas Fejes, chefsredaktör på RELA kommenterar bidraget från Vetenskapsrådet så här: “Det är viktigt med detta stöd för att kunna driva vidare en tidskrift som är unik inom det vuxenpedagogiska forskningsområdet. Den är unik så tillvida att den är open access där det inte kostar något vare sig för läsare eller författare – dels att den bidrar till att göra vuxenpedagogisk forskning i Europa mer spridd och tillgänglig.”

Jesper Olsson, redaktör på Culture Unbound säger: ”Vi är förstås mycket glada över stödet från VR. Det är avgörande för att vi ska kunna arbeta med framförhållning. En tidskrift som CU är viktig för LiU genom att vara en plattform för intellektuellt och vetenskapligt utbyte, också internationellt. Ur ett bredare perspektiv sätter den interdisciplinär kunskap om kultur, samhälle, medier i rörelse, främst på det akademiska fältet, men i förlängningen också bortom det. Tidskrifter som CU bidrar till att bygga en kunskapsinfrastruktur vars betydelse ökar i takt med att samtidens strider kring fejk och fakta tilltar.”

Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör vid LiU E-press, är också glad över beslutet. ”Det är ett välkommet stöd för de här tidskrifterna då de ofta inte får bidrag från annat håll för sin verksamhet. De här tidskrifterna fyller en viktig funktion i publiceringssystemet, då de erbjuder både gratis publicering och läsning, samtidigt som de är nischade med en hög vetenskaplig kvalité.”

E-press är host för 12 vetenskapliga tidskrifter och underlättar för tidskriftens redaktörer genom att skapa tekniska förutsättningar för utgivningen och bevaka publiceringslandskapet. Mer om E-press tidskrifter finns att läsa på E-press hemsida (https://ep.liu.se/tidskrifter.aspx).

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

Nya åtgärder på LiUB – förändrade öppettider och förlängda lån på kursreferensböcker

**This blog post is also available in English**

Observera att bara nödvändig fysisk närvaro i universitetets lokaler får förekomma. Detta gäller även biblioteken.

Från och med den 21 december gäller skärpta nationella restriktioner för att hindra smittspridning av Covid-19. Läs mer: LiU skärper coronarestriktionerna

LiUB är tillgängligt för låneärenden, åtkomst till referensmaterial, utskrifter och kopiering. Biblioteken är inte en studieplats under denna tid. För att få hjälp av biblioteket bör i första hand digitala kontaktvägar användas. Detta gäller t o m 28/3 2021 men kan komma att förlängas.

På kursreferensböcker gäller temporärt 3-dagars lån.

Från 21 december till 28 mars lägger vi inte på nya förseningsavgifter för ej återlämnade böcker och vi skickar inga nya fakturor. Det betyder att du som är sjuk, eller rädd att bli det, inte behöver komma till biblioteket om ditt enda ärende är att återlämna en bok. Observera att gamla avgifter ligger kvar och för fjärrlån gäller särskilda regler. Du ska givetvis lämna tillbaka böcker du har lånat om du har möjlighet.

Bevaka detta blogginlägg för uppdateringar.

Öppettider

Öppettiderna varierar på våra campusbibliotek. Kolla webben för aktuella tider.

Kontakta oss

Du når oss via e-post biblioteket@liu.se, eller telefon:

Campus Norrköpings bibliotek

011-36 30 60 (telefontid: måndag–fredag 8.00–16.00)

Medicinska biblioteket

013-28 19 91 (telefontid: måndag–fredag 8.00–16.00)

Vallabiblioteket

013-28 19 10 (telefontid: måndag–fredag 8.00–18.00)

Chatt och virtuell infodisk

Du kan chatta med oss vardagar 10.00–16.00 och prata med oss via Zoom vardagar 10.00–12.00. Du hittar dessa kanaler via biblioteket på webben.

Följ oss gärna på sociala medier!

Twitter: @LiU_Bibliotek

Instagram: linkoping_univbibliotek

Från oss alla till er alla! Fortsätt att hålla distansen, tvätta händerna ofta och håll dig hemma så mycket du kan!

Continue reading

Bortglömd bokskatt registrerad i databas

 

Under 2018–2019 pågick på uppdrag av länsstyrelserna i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län en inventering av boksamlingar i Linköpings stifts kyrkor. Projektet Kyrkornas böcker visade att stiftets kyrkor sitter på en betydande bokskatt, vilken nu finns registrerad i en databas som är tillgänglig via LiU E-Press webbplats.

De samlingar som inventerades innehåller inte bara böcker med direkt kyrklig anknytning, såsom äldre biblar och psalmböcker, utan även material med medicin-, musik- och utbildningshistoriskt intresse. I många fall finns äldre sockenbibliotek – föregångare till dagens folkbibliotek – bevarade i kyrkornas samlingar.

Bland de böcker som förtecknats är vissa så gamla som 500 år eller äldre. I många fall är det inte bara böckerna i sig som har ett värde utan även de anteckningar som gjorts i dem och som utgör unika dokument som berättar om kyrkligt liv genom århundradena.

En databas över de böcker som inventerades under projektet finns nu tillgänglig via LiU E-Press webbplats. Databasen ”Kyrkornas böcker” innehåller bibliografisk information och proveniensbeskrivningar av närmare 6 000 kulturhistoriskt värdefulla objekt. Efter en avgränsning på respektive pastorat går det att söka på bibliografiska data såsom år, titel, författare eller ämne. Det går även att avgränsa sökningen till en enskild kyrka.

Posterna innehåller även noteringar om exemplarens skick samt andra anmärkningar, exempelvis om eventuella anteckningar i böckerna.

Sök i databasen Kyrkornas böcker

 

Läs mer

Om projektet Kyrkornas böcker – bokinventering i Linköpings stift

Om databasen Kyrkornas böcker

 

Open Access Week – lär dig mer om transformativa avtal

 

Den internationella veckan med extra fokus på öppen tillgänglighet av forskning – Open Access Week – är här. På Linköpings universitetsbibliotek uppmärksammar vi detta genom att göra en djupdykning i ämnet transformativa avtal.

Ibland kallas det Read-and-publish-avtal och ibland offsetavtal, men det senaste året pratar vi mest om transformativa avtal. Låt oss titta närmare på vad detta är!

I Sverige förhandlas de stora avtalen mellan bibliotek och förlag centralt via det så kallade Bibsam-konsortiet. Bibsam-konsortiet är en sammanslutning av svenska universitet, högskolor, myndigheter och statliga forskningsinstitut som via Kungliga biblioteket förhandlar och tecknar nationella avtal för e-tidskrifter och databaser.

Många av de avtal som tecknas för hybridtidskriftspaket täcker både läs- och publiceringskostnader för att göra forskning öppet tillgänglig. Om du är osäker på vad en hybridtidskrift är kan du läsa mer på våra sidor om open access.

Prenumerationskostnader blir publiceringsavgifter

När fler artiklar publiceras öppet tillgängligt är det tänkt att kostnaden för läsning sänks så att man inte ska behöva betala dubbelt för både publiceringsavgiften och läsning, som tidigare var fallet. I takt med detta betalar vi på universitetsbiblioteket istället mer för att täcka publiceringsavgifter för LiU-forskare. Kostnaden förskjuts alltså över tid från läsning till publicering. Detta löser problemet med att universiteten betalar flera gånger för redan öppet tillgänglig forskning. Kostnaderna för läsning har ökat kraftigt under senare år vilket gör det viktigt att hitta en stabil prisutveckling så att universiteten har råd.

Öppen vetenskap är målet

Målet är inte bara att undvika dubbelbetalning utan en övergång till ett öppet och transparent vetenskapligt ekosystem – open science. Arbetet för öppen tillgänglighet – open access – till forskning är en del av det arbetet. Det säkerställer att alla – allmänheten, beslutsfattare, forskare i länder med högskolor som inte har råd att köpa dyra prenumerationer på de vetenskapliga tidskrifter de behöver för att bedriva forskning och utbildning – kan ta del av forskningsresultat. Detta blir extra viktigt om forskningen är finansierad av offentliga medel, då behöver resultaten också tillgängliggöras till offentligheten och inte låsas in bakom betalväggar.

Forskningsfinansiärer ställer bland annat därför ofta krav på att forskningsresultat ska publiceras öppet tillgängligt. En del av dem backar Plan S, som är ett initiativ för att skynda på övergången till ett öppet vetenskapligt system.

Det är bakgrunden till läs-och publiceringsmodellen för våra prenumerationer och varför vi tecknar den typen av avtal. Men var kommer transformationen in?

Hybridtidskrifter och transformativa avtal

Transformationen består av att hybridtidskrifter som ingår i transformativa avtal på sikt förpliktar sig att bli helt öppet tillgängliga, det kallas att tidskrifterna “flippas”. De går alltså från att vara hybridtidskrifter till att bli rena open accesstidskrifter.

Om en forskare har fått forskningsfinansiering från det offentliga, till exempel Vetenskapsrådet, Forte och Formas som stödjer Plan S, finns det krav från finansiären om i vad för slags tidskrift du får publicera dina forskningsresultat – de ska publiceras i rena open access-tidskrifter utan fördröjning. Men för att inte inskränka utbudet av tidskrifter där forskare gärna vill publicera sig i tillåter de i en övergångsperiod även att man publicerar forskningen i hybridtidskrifter ifall tidskriften täcks av ett transformativt avtal. Det innebär att förlaget har förpliktat sig till att tidskriften ska flippas och bli en ren open access-tidskrift om en viss procent av artiklarna i tidskriften publiceras öppet tillgängligt, eller som senast 2024.

Detta är alltså en temporär avtalsmodell. Efter 2024 ska transformationen ha skett. Och vad händer sedan? Läs gärna artikeln i Expert Voices: Nästa steg efter trans­for­ma­ti­va avtal som är skriven av Bibsams styrgrupp.

En ny modell

Övergången till ett öppet vetenskapligt ekosystem är en balansgång. Å ena sidan behöver det gå fort för att lärosäten ska ha råd att ge tillgång till de vetenskapliga källor forskare behöver. Forskarna ska inte drabbas av att behöva betala publiceringskostnader själva – den kostnaden ska biblioteken eller forskningsfinansiärerna stå för.

Det finns dock en oro för att förlagen ska drabbas och hållbara affärsmodeller som överlever övergången behöver utvecklas. Olika forskningsområden skiljer sig i publiceringstradition, och där vissa områden får mycket externa anslag, är andra självfinansierade och publicerar kanske böcker eller bokkapitel hellre än artiklar.

Var det hela landar får vi se, transformativa avtal och andra avtal vi via Bibsam sluter med förlagen är bara en pusselbit i övergången. En viktig pusselbit för att öppen vetenskap ska finnas tillgänglig för alla forskare och intressenter.

Skrivet av: Tanja Blixt, bibliotekarie vid avdelningen för Mediaförsörjning

Läs mer

Bibliotekets forskningsstödskoordinator Johanna Nählinder har tidigare skrivit inlägg om de Read-and-publish-avtal som biblioteket tecknar med olika förlag.