Vad säger pandemin och allt det den fört med sig om bibliotekens betydelse? Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie på Campus Norrköpings bibliotek, har gått igenom rapporter från myndigheter och organisationer som tangerat denna fråga. Här redovisar han de viktigaste slutsatserna.
Bibliotekets roll har under pandemin både utvecklats och befäst sin ställning som en viktig aktör i människors liv. I universitetsvärlden kan vi se att många studenter upplevt mer stress, oro och ensamhet som en följd av det påtvingade distansläget. För många är de sociala delarna av studietiden en viktig faktor och detta har blivit tydligt under pandemin.
Vi kan även konstatera att det akademiska fusket blivit påtagligare i det strikt digitala lärorummet och antalet studenter som blivit föremål för disciplinär åtgärd ökade dramatiskt under 2020. I en strikt solitär och digital läromiljö är det enklare att både plagiera och ta till otillåten hjälp via exempelvis appar och internetforum.
Folkbiblioteken – en viktig samhällstjänst
Inom folkbibliotekssektorn så kan vi se att biblioteket erhållit en ställning av ett flerfunktionellt samhällsnav. När biblioteken stängde så försvann inte bara ett offentlig och socialt rum utan även praktiskt viktiga funktioner såsom tillgång till datorer, internet, utskriftsmaskiner, kursböcker m.m. Biblioteket är inte bara ett viktigt kulturellt mötesrum utan även viktig samhällstjänst. Dessa utfall av pandemin sätter ytterligare ljus på bibliotekets viktiga roll.
Foto: Thor Balkhed
Universitetsbiblioteken som pedagogisk resurs
Som ett universitetsbibliotek så är det fysiska rummet en plats för studier, grupparbeten och forskning men även numera en plats för skapande och lärande. Bibliotekets roll har utvecklats både rumsligt och digitalt men det kanske viktigaste vi märkt under pandemin är att biblioteket har en viktig roll som stöd, som en pedagogisk resurs och som en utvecklande kraft i studenternas vardag.
Biblioteket behövs som ett socialt och fysiskt rum, men också som en stimulerande, pedagogisk och kunnig kraft i det stora utbudet av både fysiska och digitala resurser och möjligheter. Bibliotekarien kommer så i fokus som bibliotekets förvaltare och utvecklare.
Efter pandemin
Efter pandemin så kommer bibliotekariens anpassningsbara natur att komma till sin fulla rätt och ett nytt och utvecklat bibliotek kommer möta låntagarna, besökarna, studenterna, forskarna och resten av allmänheten. Nya metoder för digitalt lärande, handledning och service kommer att komplettera det fysiska rummets möjligheter på nya och innovativa sätt. Biblioteket blir en multimodal pedagogisk resurs med full tillgänglighet både i det fysiska och det digitala rummet och nyckeln till alltihopa blir bibliotekarien och dess breddade (och vässade) kompetenser.
Nya funktioner som tillåter eget skapande och utvecklande av kunskap blir i sin tur anpassade till att bli en mer vardaglig del av bibliotekets utbud. Ytor för skapande såsom DigiMaker – Linköpings universitetsbiblioteks digitala labb och makerspace – kommer tillsammans med medskapande workshops att ytterligare ge studenterna syfte, social närvaro och en närhet till kunskap. Psykisk ohälsa och fusk kan vi därmed motarbeta med en positiv, kreativ och pedagogisk närvaro där vi tar fasta på biblioteksrummets möjligheter och bibliotekariens expertis och kunnande.
Bibliotekets roll har under pandemin visat sig vara viktigare än någonsin och detta ansvar ska vi ta fullt fasta på och vidare utveckla vår verksamhet tillsammans med våra användare.
Skrivet av Niklas Ferdinand Carlsson, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek
Länkar till textens underlag:
Universitetskanslersämbetets pandemiuppdrag – Delrapportering 1
SFS rapport: Hur påverkar coronapandemin studenterna
Folkhälsomyndigheten: Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin?
Svensk Biblioteksförening: Biblioteken och pandemin
CNBC – How college students learned new ways to cheat during Covid
