Studenter om Meröppet

**This post is also available in English**

Meröppet – ett sätt att sprida närvaron i biblioteket?

Prova gärna Meröppet nu när det  är önskvärt att vi inte klumpar ihop oss för många  människor åt gången.  Det ger en möjlighet att  sprida ut besöken under fler av dygnets timmar.

Vad tycker studenter i Norrköping om Meröppet?

Onsdag 8 december 2022, klockan är 21.30

Redaktören besöker Campus Norrköpings bibliotek för att se hur det fungerar med Meröppet, som  har varit igång en månad, sedan 8 november, då det smögs i gång utan något större ståhej. Någon vecka senare började marknadsföringen och nu vill vi se hur det har mottagits av studenterna och möjligen de anställda.

Statistiken visar på att omkring 1100 personer har besökt biblioteket utanför de bemannade öppettiderna på vardagskvällar. Cirka 130 personer har varit morgonpigga och kommit redan kl. 7 innan biblioteket öppnar ”på riktigt” vid åttatiden.

Denna sena onsdagskväll stöter vi först på John Norberg och Isak Stjerngren som just har packat ihop för att dra sig hemåt. John har tillbringat hela dagen, sedan kl. 9 på morgonen, på biblioteket och är en stor fan av Meröppet, som gör att han kan sitta kvar och plugga och också ha möte med sina studiekamrater på Miljövetarprogrammet. Både Johan och Isak menar att biblioteket är en samlingspunkt för deras kurs eftersom de använder mycket litteratur. Just nu förbereder de sig för en hemtenta.

– Det är mycket mysigare att sitta här bland böcker i skön och rogivande stämning än att boka ett tomt, opersonligt grupprum i Kopparhammaren. Man pluggar så bra på det här biblioteket och det är fint med de olika avdelningarna där man kan sitta. två studenter

Hur fick ni reda på att Meröppet finns?

-Vi såg en affisch, sedan frågade vi bibliotekspersonal i disken som förklarade. Första kvällen vi var här var också väktaren väldigt trevlig och hjälpsam och förklarade bra och tydligt hur det funkar.

 

Längre upp i biblioteket, vid de enskilda studieplatserna sitter ikväll Teodor Eriksson som läser byggnadsteknik.

-Jag fick ett tips från personalen om Meröppet och läste sedan mer på hemsidan hur det fungerar. Sedan dess har jag varit här flera gånger under två veckor och stannat så där två timmar varje gång för att plugga till en tenta.

Onsdag 15 december, kl. 19.45

En vecka senare, mitt under brinnande Musikhjälpsvecka, besöker vi  CNB igen  och konstaterar att alla aktiviteterna kring Musikhälpen inte alltid konkurrerar ut möjligheten att sitta och arbeta lite längre.  Vid åttatiden på kvällen sitter ett tiotal studenter och pluggar och vi får en pratstund med fyra glada, “decentraliserade” läkarstudenter (som de själva presenterar sig) som alla bor  i Norrköping.

Att sitta här är det bästa, säger Mattias Saliba och John Youssef, Gihan Lafta och  Ali Mohsen instämmer genast. Bra att man kan sitta kvar längre, förr fick man flytta sig till andra platser i Kåkenhus, som också fungerar , men inte är lika studievänliga. Här är det böcker och trevlig stämning som ger lugn runtomkring. 

Hur fick ni reda på att biblioteket har Meröppet?

Vi läste det i ett veckobrev från MedFak och sedan dess har vi varit här ofta. 

Alldeles intill sitter Vivi Malki, som pluggar industriell ekonomi på Valla men bor i Norrköping.

Jag hörde från kompisar som pluggar här i Norrköping att det är öppet längre och att det är så lugnt och skönt att sitta här, nu har jag varit här varje kväll senaste veckan, berättar hon.

Noreen Hassan och Kelly Usabimana sitter tillsammans i fåtöljerna vid terrassen  men de pluggar helt olika program; sjuksköterska respektive tekniskt basår.

Vi såg affischer om Meröppet och nu har vi varit här  flera gånger sedan det började för att plugga till januaritentorna. Det är väldigt bra att kunna göra så här, säger de.

Någon som vi känner igen som anställd träffar vi inte på denna kväll men Meröppet gäller för alla med LiU-kort och gör det möjligt att komma in, hämta böcker, sitta och plugga eller skriva ut arbeten.

Meröppet tillämpas också på Medicinska biblioteket, Campus US.

Läs mer hur det fungerar: Universitetsbiblioteket inför Meröppet

 

 

Skrivet av Britt Omstedt, bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

 

Ny tidskriftslista

Biblioteket har nyligen lanserat en ny tidskriftslista som tillåter sökning både bland tidskrifter och e-böcker.

Tidskriftslistans främsta funktion är att erbjuda en ingång till bibliotekets utbud av tidskrifter. I vissa fall finns tidskrifterna tillgängliga via flera olika plattformar parallellt, beroende på bibliotekets prenumerationer. När du sökt fram en enskild tidskrift så ser du vilka alternativ som erbjuds. Den största andelen av bibliotekets tidskrifter erbjuds enbart elektroniskt, men vissa finns i tryckt format.

Så här ser resultatet av en sökning på tidskriften The British Journal of Politics and International Relations ut i tidskriftslistan:

Den nya tidskriftslistan har en funktion för att hitta bland tidskrifterna efter ämne under ingången ”Bläddra ämnesvis” och innehåller information om tidskriften är peer review-granskad eller inte.

Söka e-böcker

Den kanske största förbättringen är möjligheten att även söka bland bibliotekets bestånd av e-böcker. Välj avgränsningen ”E-böcker” under sökrutan om du enbart vill söka bland e-böckerna. Det nya gränssnittet har även en förbättrad mobilanpassning.

 

Tidskriftslistan nås från bibliotekets sökruta via alternativet ”tidskrifter och e-böcker”:

Du hittar den också direkt via denna länk:

Tidskrifter och e-böcker

 

Problem?

Om du får upp ett felmeddelande när du försöker klicka dig till tidskriftslistan så kan det bero på att du behöver rensa historiken i din webbläsare.

 

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket

Self-service opening hours at the library

**Detta blogginlägg finns också på svenska**

The library now offers self-service opening hours, Meröppet in Swedish, to LiU students and faculty/staff. This means the libraries at Campus Norrköping and Campus US will be open to LiU students and faculty/staff outside of ordinary openings hours even when the library is un-staffed. Special arrangements for access apply on the Medical library, see under rules below.

To enter the library, visitors must swipe their LiU card and use their pin code at the reader just outside the library entrance. This service applies only to members of the LiU community, the entry is individual, no unauthorized persons should be let in. Campus security guards will do regular rounds and check ID:s. Special arrangements for access apply on the Medical library, see under rules below.

Campus Norrköpings library Medical library
All days during term time: Fridays:
7.00 am – 10.00 pm 4.30 pm – 8.00 pm
Saturdays and Sundays:

8.00 am – 11.00 am

3.00 pm – 8.00 pm

 

Rules during self-service hours

Of course, all regular library rules apply during self-service hours, with some additions:

  • Visitors use their own LiU-card to enter.
  • You may not let anyone else in.
  • Use the machines to check out and return books.
  • The zoning for noise levels must be observed, as well as the general library rules, which are displayed by the check-out machine.
  • Printing, scanning, and copying service is available.
  • Digimaker and the terrace cannot not be used.
  • Group study rooms are free to use but cannot be booked.
  • To  get entry to the Medical Library during self-service hours you must be a student at Medical Faculty, Campus US or registered for a course given there. As employee you must have your work place at Campus US.

What if there is a problem?

When the check-out machine is out of order or loan is denied, books must not be taken out of the library. Leave the book in the library and contact the staff during regular opening hours.

When the book return machine is out of order, books shall be returned in the book drop outside the library. 

Security and safety

Campus security guards can be reached on tel: 013 –  28 58 88

In an emergency like fire, accident or threat contact 112

 

Written by  Britt Omstedt, Librarian, Campus Norrköping library

Universitetsbiblioteket inför Meröppet

 

** This post is also available in English**

Nu inför universitetsbiblioteket Meröppet på Campus Norrköpings bibliotek och Medicinska biblioteket. Meröppet som begrepp har funnits ett tag inom biblioteksvärlden, främst på folkbibliotek, och innebär att biblioteket är tillgängligt utanför ordinarie, bemannade öppettider.

För att kunna utnyttja universitetsbibliotekets meröppettider ska du vara LiU-student eller LiU-anställd med giltigt LiU-ID.

På Medicinska biblioteket gäller särskilda villkor för insläpp, se under regler nedan.

För att komma in i lokalerna drar du ditt LiU-kort och slår din pinkod i kortläsaren vid entrén. Inga obehöriga ska få tillgång, det är inte tillåtet att släppa in någon annan utan insläppet är helt individuellt.

Väktare kommer att gå ronder i biblioteket och kontrollera ID.

Tiderna för Meröppet blir:

Campus Norrköpings bibliotek Medicinska biblioteket
Alla dagar under terminstid: Fredagar:
7.00 – 22.00 16.30 – 20.00
Lördagar och söndagar:
08.00 – 11.00 och 15.00 – 20.00

 

Regler under Meröppettiderna

Ordinarie ordnings- och trivselregler gäller förstås även under meröppettiderna med några tillägg.

  • Tillgången är individuell. Det är inte tillåtet att låta någon annan gå in med ens kort. Var och en drar sitt kort i läsaren.
  • Böcker lånas och lämnas i maskinerna.
  • Ljudnivåerna i bibliotekets olika zoner ska respekteras.
  • Utskrifter, kopiering och skanning fungerar som vanligt.
  • Grupprum kan användas men är inte bokningsbara.
  • Mer exakt vad som gäller på respektive bibliotek kommer att anslås där. 
  • För tillgång till Medicinska biblioteket under Meröppet måste du vara student vid MedFak, Campus US eller vara registrerad på en kurs som går där.  Som LiU-anställd gäller att du ska ha din arbetsplats helt eller delvis vid Campus US.

Vid problem

Om det uppstår problem med utlåningsmaskinen eller om utlån nekas kan boken inte tas med ut ur biblioteket utan måste lämnas kvar tills personal finns på plats. Vid problem med återlämningsmaskinen ska böcker lämnas tillbaka i bokinkastet utanför bibliotekets entré.

Säkerhet och akuta situationer

Campusväktare nås på tel: 013 – 28 58 88

Vid akuta händelser som brand, olycksfall, hot ring 112 

Frågor om Meröppet kan skickas till biblioteket@liu.se

 

Britt Omstedt, Bibliotekarie, Campus Norrköpings bibliotek

Vad stod i läroboken när farfar gick i skolan? Universitetsbibliotekets samling med äldre läromedel i historia

Äldre läroböcker kan vara av intresse för såväl forskning som undervisning då de ger en bild av vad som lärts ut i svenska skolor under olika perioder. Som en del av Vallabibliotekets läromedelssamling finns en särskild avdelning med äldre läroböcker inom olika skolämnen, däribland historia. Hur samlingen kommit till och hur den här typen av material används i forskning och undervisning berättar här bibliotekarie Lena Hansen Trakell och biträdande professor David Ludvigsson.

Du befinner dig i Studenthuset på Campus Valla. Om du går ner till plan 1, husets källarplan, kommer du till Vallabibliotekets bokmagasin. Väl i bokmagasinet följer du raden med vevförsedda hyllor och tar till vänster. På höger sida hittar du bibliotekets läromedelssamling.

På några av hyllorna här återfinns äldre läroböcker inom olika skolämnen, bland annat en särskild sektion med närmare 200 böcker med koppling till historieämnet. De äldsta exemplaren är från mitten av 1800-talet och de yngsta från 1980-talet. Sammantaget finns här läroböcker som använts i skolundervisning under flera generationer.

Hyllor i ett bokmagasin.

Läromedelssamlingen på Vallabiblioteket. Foto: Peter Igelström

Från Östgötagatan till Valla

Bibliotekarie Lena Hansen Trakell, som ansvarar för Vallabibliotekets läromedelssamling, berättar att en del av dessa böcker har sitt ursprung på Lärarhögskolan, med rötter i det lärarseminarium som etablerades i Linköping 1843. År 2000 flyttade lärarutbildningarna från Östgötagatan till Valla och läromedelssamlingen hamnade på dåvarande Humanistiska biblioteket i D-huset.

Genom åren har samlingen med äldre läromedel utökats då och då genom gåvor och donationer:

–Normalt sett tar vi inte emot så många gåvor men visst har det hänt att exempelvis privatpersoner som arbetat som lärare har skänkt böcker till biblioteket, däribland äldre läroböcker.

Läromedelssamlingen som helhet används mycket, förklarar Lena Hansen Trakell. Framför allt lånas de titlar som används i skolundervisningen idag och som bland annat studeras av studenter som läser till lärare.

–Men det finns också ett intresse för de äldre läromedlen, framför allt inom historia. Historia är ju ett ämne som många tycker är intressant och det återspeglas i användningen. Det är roligt att studenter visar intresse för samlingen och exempelvis skriver uppsatser där de använder äldre läroböcker som källor.

En uppslagen äldre lärobok med titelbladet synligt

En av läromedelssamlingens äldre böcker som härstammar från lärarseminariet i Linköping. Foto: Peter Igelström

Äldre läromedel i forskning och undervisning

Hur används då äldre läroböcker i historia i forsknings- och undervisningssammanhang? Vi frågade David Ludvigsson, som är biträdande professor i historia vid LiU:

Vilket intresse har äldre läromedel för forskning och undervisning?
–Historieläromedel kan vara intressanta att studera både för utbildningshistoriker och för historiedidaktiskt intresserade forskare, förklarar David Ludvigsson.

Och för en student som läser till historielärare kan studiet av äldre historieläromedel bidra till en mer reflekterad och kritisk förståelse av vad läromedel kan göra med det förflutna, tillägger han.

Hur kan läromedel berätta om undervisningen i historieämnet i förfluten tid?
–Naturligtvis måste vi komma ihåg att läromedel inte är detsamma som undervisningen – även om ett läromedel ser ut på ett visst sätt kan vi inte dra säkra slutsatser om vad som behandlades i själva undervisningen. Men mycket tyder på att förlagsproducerade läroböcker som har producerats för att användas i undervisning faktiskt har spelat och fortfarande ofta spelar en stor roll i historieundervisningen.

Förlagsproducerade läroböcker kan ses som en uttolkning av läroplanen, menar David Ludvigsson.

David Ludvigsson

David Ludvigsson

Hur kan man då se att läroplanen återspeglas i läromedlen? Hur gör man som historiker för att utforska det?
–När det gäller läroböcker i historia som getts ut i många upplagor och använts i undervisningssammanhang under lång tid kan man undersöka hur innehållet förändras över tid, och i vilken mån läroboken har förändrats i anslutning till att läroplanen har förändrats, förklarar David Ludvigsson.

Detta kan vara ett sätt för forskare att få perspektiv på hur läroplanen har omsatts i praktiken även om själva undervisningen inte längre är möjlig att undersöka.

Han berättar också att under många år skedde en statlig förhandsgranskning av läromedel innan de släpptes fram på marknaden.

–Man kan alltså kombinera studier av enskilda läromedel med studier av hur läroboken kommenterades av samtida granskare.

Vad kan läroböcker i historia säga om hur historiesynen har förändrats över tid?
–Över tid har det skiftat både vilken kunskap vi har om det förflutna och vilken kunskap som uppfattats som viktig att lyfta fram. Historieläroböcker är ett bra material att undersöka om vi vill förstå vilka berättelser och vilka perspektiv som har dominerat i olika tider.

Kan du ge exempel på vilken typ av frågor som undersöks av forskare som använder historiska läroböcker som källmaterial?
–Tidigare forskare har analyserat historieläroböcker bland annat utifrån begrepp som nation, genus, berättelse och historiemedvetande. Men det finns fortfarande mycket att ta reda på. Som student vore det möjligt att undersöka vilket perspektiv som anläggs eller vad som tillskrivs historisk betydelse, till exempel vilka människor, institutioner eller länder som skrivs fram som viktiga aktörer i det förflutna. På vilket sätt skildras europeiska respektive utomeuropeiska aktörer, fabriksägare respektive arbetare, kungar och undersåtar, kvinnor och män?

–En annan bra ingång är att många läroböcker innehåller diskussionsfrågor. Vilka aspekter av det förflutna vill författaren att eleverna ska diskutera? Vad säger det om historiesynen?

Skrivet av Peter Igelström, bibliotekarie, Vallabiblioteket

Vidare läsning

Några exempel på avhandlingar, böcker och studentuppsatser där äldre läroböcker använts som källmaterial:

Almqvist Nielsen, Lena, Förhistorien som kulturellt minne : historiekulturell förändring i svenska läroböcker 1903-2010 (licentiatavhandling)

Ammert, Niklas, Det osamtidigas samtidighet : historiemedvetande i svenska historieläroböcker under hundra år (doktorsavhandling)

Danielsson Malmros, Ingmarie, Det var en gång ett land… : Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar (doktorsavhandling)

Gustafsson, Jörgen, Historielärobokens föreställningar : Påbjuden identifikation och genreförändring i den obligatoriska skolan 1870–2000 (doktorsavhandling)

Holmén, Janne, Den politiska läroboken : Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska läroböcker under Kalla kriget (doktorsavhandling)

Johnsson Harrie, Anna, Staten och läromedlen : En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991 (doktorsavhandling)

Nodin, Anders, “Fosterländska bilder”. Den svenska historien i 1800-talets illustrerade läromedel, historieböcker och romanfiktion (doktorsavhandling)

Nordgren, Kenneth, Vems är historien? : historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige (doktorsavhandling)

Sivedal, Emma, ”ett styvsint och krigiskt släkte” eller förståelse och reflektion?: Läromedel i historia – en studie av synen på kunskap (studentuppsats)

Spjut, Lina, Att (ut)bilda ett folk : Nationell och etnisk gemenskap i Sveriges och Finlands svenskspråkiga läroböcker för folk- och grundskola åren 1866-2016 (doktorsavhandling)

Åström Elmersjö, Henrik, En av staten godkänd historia: förhandsgranskning av svenska läromedel och omförhandlingen av historieämnet 1938-1991