“Biblioteket är en tjusig atlantångare med mängder av värdefull last och ständig uppdatering av menyn i matsalen”

Anna Fredriksson

Foto: Thor Balkhed

I vår serie intervjuer med forskare talar vi med Anna Fredriksson som är biträdande professor och forskare inom Stadsutveckling och logistik vid KTS på Campus Norrköping.

Vill du berätta om din bakgrund, ditt forskningsområde och vägen dit? Jag tänker det kan vara inspirerande för studenter att höra.

– Jag växte upp i en produktionsmiljö och började tidigt, 13 år, att extrajobba där och var väl lat för jag började med detsamma fundera på hur man kunde göra saker snabbare och skippa olika moment. Det är ju det logistik handlar om; att vara effektiv och inte göra mer än nödvändigt.  Så småningom blev det I-linjen, inriktning logistik och data. Läste sedan konflikthantering (mycket nyttigt i sammanhanget), var trainee inom shipping i Göteborg men gillade verkligen att lära nytt och ville egentligen inte sluta plugga så det blev en doktorandtjänst och postdoc på Chalmers. Arbetet där handlade bland annat om out-sourcing av tillverkningsindustri och  materialförflyttning i samband med det.

Siktet var inställt på att jobba i industrin igen men jag gillar verkligen att skriva och när det fanns möjlighet till en forskartjänst i Norrköping hoppade jag på. Min forskning har handlat om produktionslogistik inom olika områden som tillverkningsindustri, flyg, livsmedel, sjukvård och nu byggbranschen. Det är i grunden samma problem överallt, material ska flöda inom alla verksamheter, rätt material till rätt personer i rätt tid. Ett aktuellt exempel är ju coronavaccineringen!

Just logistik inom byggområdet är extra intressant eftersom byggarbetsplatserna hela tiden uppstår på nya ställen med nya annorlunda, men likartade, logistiska utmaningar. Det är också ett ungt forskningsområde, så det är extra roligt. Nu hoppas vi också kunna starta ett masterprogram inom bygg.

Hur använder du biblioteket i ditt arbete?

– Ha ha, ja, jag utnyttjar ju er i min undervisning. Det är viktigt att få styr på studenterna redan när de skriver sin första uppsats, det ser vi sedan på master- och doktorandnivå. Forskningsmässigt använder jag bibliotekets tjänster för att undersöka publiceringsavtal med tidskrifter och beställa artiklar. Inom mitt område, bygglogistik, som är så nytt är det mest artiklar som gäller, finns ännu ingen bok skriven. Jag borde också ta kontakt för att få hjälp med citeringar.

Du är mycket engagerad i ingenjörernas metodkurser. Vad tycker du varje student bör veta om biblioteket?

– De ska förstå kopplingen mellan Google Scholar och biblioteket, hur de kommer åt materialet. Sedan är ni ju mycket hjälpsamma och jag hoppas att de vågar ställa frågor för då får de guidning. Jag försöker få dem förstå att de inte behöver ha exakt rätt fråga från början utan ni kan resonera er fram tillsammans.

Som handledare av doktorander, hur tror du biblioteket kan bidra för att underlätta doktorandtillvaron?

-Åh, det finns en hel del saker vi skulle kunna samarbeta kring. Som nybliven forskarstudierektor ser jag behov av att de får tillfälle att diskutera plagieringsfrågor, användning av referenshanteringsprogram, skapa alerts till journaler, vikten av att gå till primärkällorna och stöd i att göra en systematisk review till exempel. Med det antalet doktorander vi har inom KTS vore det inte omöjligt att skapa en poänggivande kurs med sådant innehåll.

Ja, det låter absolut som ett intressant samarbete för bibliotekets likaså nystartade grupp för doktorandstöd.

Till slut, om biblioteket vore ett fordon eller ett transportmedel vilket skulle det vara?

Ett lastfartyg

Cap San Diego, Hamburg  Foto: Sabine Billerbeck

– En gammaldags, stor atlantångare med vackra salonger. Den flyter på i stadig kurs, erbjuder en väg ut i världen. Lite svår att vända eftersom den hålls fast i historien, i form av primärkällor, men menyn i mässen uppdateras ofta med nya råvaror från olika håll i världen.  Den väljer den rätta rutten som den låtit andra köra upp och undviker isbergen.

Stort tack för din tid och vi ser fram mot ett samarbete kring doktorandkurser.

 

Fler intervjuer i serien “Hur använder du biblioteket?”

En utmaning från en erfaren forskare: -Hur kan biblioteket underlätta för doktorander som vill skriva monografier?

Biblioteket är som en myrstack – intervju med doktorerande adjunkten Torbjörn Andersson

Hur använder du biblioteket? intervju med forskande läkaren Lars Östman

 

Skrivet av Britt Omstedt, Bibliotekarie Campus Norrköpings bibliotek

Urkund becomes Ouriginal

**Detta blogginlägg är även tillgängligt på svenska**

During 2020, the merger of Urkund and PlagScan resulted in Ourginal, a plagiarism detection software that is now replacing Urkund.

The launch of Ouriginal on 1 March 2021 does not entail any major changes. As previously with Urkund, teachers at LiU can access Ourignal via Lisam, LiU:s learning platform. If you are teaching at LiU and are not using Lisam, you can have an account at Ouriginal, which can be provided by the Library. If you want an account, just email us at biblioteket@liu.se.

Please note that if you already have an Urkund account, it is still valid for accessing Ourignal.

Further information

Ouriginal’s website

Guides & tutorials

Tools against plagiarism (Linköping University Library)

FAQ & Support

Frequently Asked Questions

Email: support@ouriginal.com

Phone: +46 8 738 52 10

Urkund blir Ouriginal

**This blog post is also available in English**

Urkund – verktyget för plagieringskontroll av studentarbeten – heter numera Ouriginal efter att Urkund under 2020 gått samman med PlagScan.

Namnbytet, som ägde rum den 1 mars 2021, innebär inga större förändringar när det gäller verktygets användning. Lärare vid LiU har precis som tidigare tillgång via Lisam, men kan – då Lisam inte används få ett särskilt konto hos Ouriginal genom att vända sig till biblioteket: biblioteket@liu.se.

Om du redan har ett Urkund-konto sedan tidigare fungerar det fortfarande till Ouriginal.

Läs mer

Ouriginals webbplats

Vägledningar och handledningar

Verktyg mot plagiering (Linköpings universitetsbibliotek)

FAQ och support

Vanliga frågor och svar om Ouriginal

E-post: support@ouriginal.com

Telefon:  (Engelskspråkig, Sweden): +46 8 738 52 10

 

En utmaning från en erfaren forskare: -Hur kan biblioteket underlätta för doktorander som vill skriva monografier?

I vår serie om hur forskare använder biblioteket har turen kommit till Campus Norrköping. Sabine Gruber är universitetslektor och docent i socialt arbete vid IKOS men lämnar snart Norrköping ochSabine Gruber tillträder en professur på Mittuniversitetet Östersund hösten 2021.

Biblioteket gratulerar och önskar lycka till!

Vill du berätta lite om din forskning och din bakgrund?

– Jag började mitt yrkesliv som socialpedagog, efter 20 år blev jag en del av den första doktorandgruppen vid Tema Etnicitet, som sedan blev REMESO på Campus Norrköping, och efter några år där fick jag möjlighet att knyta ihop mina två karriärer som lektor i socialt arbete med inriktning på etnicitetsfrågor.

Du är ju en mycket flitig biblioteksbesökare i normala tider, eller hur?

– Ja, Campus Norrköpings bibliotek är mitt hembibliotek men nu i pandemitid har jag fått försöka lära mig att hitta på Vallabiblioteket eftersom jag bor i Linköping.

Vilka bibliotekstjänster använder du mest?

– När jag ska börja skriva på något nytt projekt lånar jag alltid hem så mycket böcker jag kan finna i ämnet för att ha dem runt omkring mig när jag arbetar. Jag lånar vitt och brett inom det aktuella fältet, sedan kanske jag inte använder allt men det ger möjligheten att koppla ihop författare och olika teman som kan vara/bli aktuella.

Det är bra att ni ofta köper in det som saknas och som man vill låna från andra, då finns det ju här sedan och blir tillgängligt för andra.

Jag vill helst läsa tryckt material och sitta bekvämt i fåtöljen när jag läser, det är svårt med datorn. Men artiklar och kortare rapporter läser jag förstås också digitalt.

Vad betyder biblioteket för dig?

– Jag känner mig alltid välkommen och ni är alltid hjälpsamma. Bra att vi har tillgång till så många vetenskapliga tidskrifter digitalt.

Vad tycker du varje student bör veta om biblioteket?

– Jag har varit kursansvarig på kurser termin 4 och 7 och medverkat i många fler kurser. Jag vet inte riktigt hur mycket studenterna använder biblioteket men hoppas de vet hur mycket hjälp de kan få när de behöver. Väldigt bra när biblioteket genomför sådant som “Sitt kvar – Bli klar” och ger hjälp i skrivandet, med referenser och med sökningar.

Ett förslag som jag har funderat över är att biblioteket skulle kunna visa upp mer av skönlitteraturen, kanske temavis för olika utbildningar, blivande socionomer har ju mycket att hämta i just skönlitteraturen. Också att ordna samtal om skönlitteraturen tror jag skulle ge mycket för flera olika grupper.

Som handledare för doktorander, hur tror du biblioteket skulle kunna underlätta doktorandtillvaron?

– Det är bra med det publiceringsstöd (välja tidskrift t.ex.) som ges till dem som väljer att publicera sig med artiklar, men de doktorander som jag handleder brukar skriva monografier. Hur kan biblioteket underlätta för dem? Det är något som ni kan tänka på.

Tack för det förslaget och för din tid!

intervjuare: Britt Omstedt

 

Fler intervjuer i serien “Hur använder du biblioteket?”

Biblioteket är som en myrstack – intervju med doktorerande adjunkten Torbjörn Andersson

Hur använder du biblioteket? intervju med forskande läkaren Lars Östman

 

Nyfikenhet, kreativitet och driv möts i biblioteksarbetet

Fyra UB-medarbetare har bidragit till Kungliga bibliotekets antologi När nyfikenhet, driv och kreativitet möts, som presenteras den 15 mars. Det är den sista delen i en trilogi med temat biblioteksutveckling och denna del handlar om bibliotekarier som producenter och utvecklare.

I ett kapitel beskriver Mikael Rosell utvecklingen av LiUB:s självstudieguide NoPlagiat som kan införlivas i kursrum i Lisam, för att låta studenter fundera över vad plagiering innebär och hur de kan undvika det.

I ett annat kapitel presenterar Kerstin Annerbo, Catrin Petersson och Maria Svenningsson bibliotekets satsning på utställningar som skapas i samverkan med LiU:s forskare, i syfte att presentera aktuella forskningsområden och -resultat. För biblioteket har det blivit en del i rollen som kunskapsspridare att lyfta fram forskning som bedrivs vid respektive campus.  Utställningarna ska också vandra vidare till övriga campus och bidra till förståelse om vad som görs inom olika delar av LiU.

Kanske kan studenter bli intresserade av vidare studier när de får forskningsområden presenterade för sig i sin studiemiljö. Det hoppas i alla fall våra utställningsgrupper på.

Förhoppningsvis blir det också ett sätt för forskare att nå nya målgrupper med sin forskningskommunikation eftersom biblioteken också besöks av allmänhet.

Forskare och forskargrupper som är intresserade att informera om sitt arbete kan kontakta utställningsansvariga på respektive campus:

Kerstin Annerbo, Campus Norrköping        kerstin.annerbo@liu.se

Catrin Petersson, Campus US                       catrin.petersson@liu.se

Maria Svenningsson, Campus Valla             maria.svenningsson@liu.se

 

Heurlin, Carina & Wallén, Christine (red.) (2021). När nyfikenhet, driv och kreativitet möts: bibliotekariens roll som producent och utvecklare. [Stockholm]: Kungliga biblioteket

Läs mer och ladda ner hela boken i fulltext på Kungliga bibliotekets webbplats

Skrivet av Britt Omstedt, Bibliotekarie Campus Norrköpings bibliotek