Preprints – ett sätt att snabbt komma ut med forskning

 

 

En preprint är  ett manus som inte har genomgått fackgranskning och den versionen är inte publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

Det tar ofta lång tid att publicera en vetenskaplig artikel. Tiden från submit (inskick av manuskript) till accept (godkännande av manuskript för publicering) kan vara lång. En preprint är ett av flera sätt att tillgängliggöra forskning innan den är publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

När man läser en preprint:
1. idka källkritik! En preprint har inte genomgått fackgranskning (peer review). Därför kan kvalitén variera mycket och det vilar ett större ansvar på läsare att ifrågasätta innehållet. Läs kritiskt!
2. eftersök en eventuell publicerad version. Om en preprint blivit publicerad finns det alltså (minst) två versioner av samma manus. Sök efter den publicerade versionen, skumläs den för att hitta eventuella skillnader och referera till den publicerade versionen istället.

Det går att referera till en preprint, men….
Eftersom en preprint inte är granskad är det inte säkert att det är acceptabelt att referera till en preprint. Om man använder information från en preprint ska man självklart referera till den. Man kan till exempel göra så här.

Att publicera preprint är inte alltid en bra idé
Olika forskningsområden förhåller sig på olika sätt till preprints. Om man är osäker på om den tidskrift man vill publicera sig i accepterar preprints är det bra att ta reda på tidskriftens preprintpolicy. Detta gör man lättast genom att gå in på Sherpa/Romeo och läs om tidskriftens preprintpolicy. Där står de om man tar in även artiklar som redan är spridda som preprints.

Hur hittar jag preprints?
Många preprints hittar man genom att googla, vissa kan återfinnas genom Unisearch, UBs egen sökmotor. Vet du inom vilket område du letar preprints kan du gå in på en disciplinspecifik preprintserver. En lista på preprinservrar kan du återfinna på engelskspråkiga Wikipedia.

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

 

E-press tidskrifter får VR-anslag

 

Tre tidskrifter hemmahörande vid LiU E-press, Linköpings universitet, får dela på 2,2 miljoner. Pengarna är viktiga för att tidskrifterna ska kunna bedriva sin verksamhet. Det är också ett erkännande av hög kvalité och nytänkande.

Vetenskapsrådet (VR) har nu beslutat vilka tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap som kommer att få bidrag för att bedriva sin verksamhet. Kraven är högt ställda:  Enbart tidskrifter som främjar förnyelse, som är open access och som är av högsta kvalité har fått söka.

Sammanlagt är det 20 tidskrifter inom humaniora och vetenskap som i år fått medel från VR. Tre av dem är hemmahörande vid Linköpings universitet och närmare bestämt LiU E-press.

Culture Unbound publicerar gränsöverskridande kulturforskning och har sedan 2009 publicerat 42 nummer.

RELA (The European Journal for Research on the Education and Learning of Adults) är inriktad på vuxenpedagogik och har sedan 2010 gett ut 22 nummer.

NJVET (Nordic Journal of Vocational Education and Training) publicerar forskning om yrkesutbildning och professionsutbildning och har gett ut 17 nummer per år sedan starten 2011.

Tidskrifterna Culture Unbound och RELA är medtagna i citeringsdatabasen Scopus, vilket ytterligare ökar dess synlighet.

Andreas Fejes, chefsredaktör på RELA kommenterar bidraget från Vetenskapsrådet så här: “Det är viktigt med detta stöd för att kunna driva vidare en tidskrift som är unik inom det vuxenpedagogiska forskningsområdet. Den är unik så tillvida att den är open access där det inte kostar något vare sig för läsare eller författare – dels att den bidrar till att göra vuxenpedagogisk forskning i Europa mer spridd och tillgänglig.”

Jesper Olsson, redaktör på Culture Unbound säger: ”Vi är förstås mycket glada över stödet från VR. Det är avgörande för att vi ska kunna arbeta med framförhållning. En tidskrift som CU är viktig för LiU genom att vara en plattform för intellektuellt och vetenskapligt utbyte, också internationellt. Ur ett bredare perspektiv sätter den interdisciplinär kunskap om kultur, samhälle, medier i rörelse, främst på det akademiska fältet, men i förlängningen också bortom det. Tidskrifter som CU bidrar till att bygga en kunskapsinfrastruktur vars betydelse ökar i takt med att samtidens strider kring fejk och fakta tilltar.”

Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör vid LiU E-press, är också glad över beslutet. ”Det är ett välkommet stöd för de här tidskrifterna då de ofta inte får bidrag från annat håll för sin verksamhet. De här tidskrifterna fyller en viktig funktion i publiceringssystemet, då de erbjuder både gratis publicering och läsning, samtidigt som de är nischade med en hög vetenskaplig kvalité.”

E-press är host för 12 vetenskapliga tidskrifter och underlättar för tidskriftens redaktörer genom att skapa tekniska förutsättningar för utgivningen och bevaka publiceringslandskapet. Mer om E-press tidskrifter finns att läsa på E-press hemsida (https://ep.liu.se/tidskrifter.aspx).

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

Bortglömd bokskatt registrerad i databas

 

Under 2018–2019 pågick på uppdrag av länsstyrelserna i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län en inventering av boksamlingar i Linköpings stifts kyrkor. Projektet Kyrkornas böcker visade att stiftets kyrkor sitter på en betydande bokskatt, vilken nu finns registrerad i en databas som är tillgänglig via LiU E-Press webbplats.

De samlingar som inventerades innehåller inte bara böcker med direkt kyrklig anknytning, såsom äldre biblar och psalmböcker, utan även material med medicin-, musik- och utbildningshistoriskt intresse. I många fall finns äldre sockenbibliotek – föregångare till dagens folkbibliotek – bevarade i kyrkornas samlingar.

Bland de böcker som förtecknats är vissa så gamla som 500 år eller äldre. I många fall är det inte bara böckerna i sig som har ett värde utan även de anteckningar som gjorts i dem och som utgör unika dokument som berättar om kyrkligt liv genom århundradena.

En databas över de böcker som inventerades under projektet finns nu tillgänglig via LiU E-Press webbplats. Databasen ”Kyrkornas böcker” innehåller bibliografisk information och proveniensbeskrivningar av närmare 6 000 kulturhistoriskt värdefulla objekt. Efter en avgränsning på respektive pastorat går det att söka på bibliografiska data såsom år, titel, författare eller ämne. Det går även att avgränsa sökningen till en enskild kyrka.

Posterna innehåller även noteringar om exemplarens skick samt andra anmärkningar, exempelvis om eventuella anteckningar i böckerna.

Sök i databasen Kyrkornas böcker

 

Läs mer

Om projektet Kyrkornas böcker – bokinventering i Linköpings stift

Om databasen Kyrkornas böcker

 

Open Access Week – lär dig mer om transformativa avtal

 

Den internationella veckan med extra fokus på öppen tillgänglighet av forskning – Open Access Week – är här. På Linköpings universitetsbibliotek uppmärksammar vi detta genom att göra en djupdykning i ämnet transformativa avtal.

Ibland kallas det Read-and-publish-avtal och ibland offsetavtal, men det senaste året pratar vi mest om transformativa avtal. Låt oss titta närmare på vad detta är!

I Sverige förhandlas de stora avtalen mellan bibliotek och förlag centralt via det så kallade Bibsam-konsortiet. Bibsam-konsortiet är en sammanslutning av svenska universitet, högskolor, myndigheter och statliga forskningsinstitut som via Kungliga biblioteket förhandlar och tecknar nationella avtal för e-tidskrifter och databaser.

Många av de avtal som tecknas för hybridtidskriftspaket täcker både läs- och publiceringskostnader för att göra forskning öppet tillgänglig. Om du är osäker på vad en hybridtidskrift är kan du läsa mer på våra sidor om open access.

Prenumerationskostnader blir publiceringsavgifter

När fler artiklar publiceras öppet tillgängligt är det tänkt att kostnaden för läsning sänks så att man inte ska behöva betala dubbelt för både publiceringsavgiften och läsning, som tidigare var fallet. I takt med detta betalar vi på universitetsbiblioteket istället mer för att täcka publiceringsavgifter för LiU-forskare. Kostnaden förskjuts alltså över tid från läsning till publicering. Detta löser problemet med att universiteten betalar flera gånger för redan öppet tillgänglig forskning. Kostnaderna för läsning har ökat kraftigt under senare år vilket gör det viktigt att hitta en stabil prisutveckling så att universiteten har råd.

Öppen vetenskap är målet

Målet är inte bara att undvika dubbelbetalning utan en övergång till ett öppet och transparent vetenskapligt ekosystem – open science. Arbetet för öppen tillgänglighet – open access – till forskning är en del av det arbetet. Det säkerställer att alla – allmänheten, beslutsfattare, forskare i länder med högskolor som inte har råd att köpa dyra prenumerationer på de vetenskapliga tidskrifter de behöver för att bedriva forskning och utbildning – kan ta del av forskningsresultat. Detta blir extra viktigt om forskningen är finansierad av offentliga medel, då behöver resultaten också tillgängliggöras till offentligheten och inte låsas in bakom betalväggar.

Forskningsfinansiärer ställer bland annat därför ofta krav på att forskningsresultat ska publiceras öppet tillgängligt. En del av dem backar Plan S, som är ett initiativ för att skynda på övergången till ett öppet vetenskapligt system.

Det är bakgrunden till läs-och publiceringsmodellen för våra prenumerationer och varför vi tecknar den typen av avtal. Men var kommer transformationen in?

Hybridtidskrifter och transformativa avtal

Transformationen består av att hybridtidskrifter som ingår i transformativa avtal på sikt förpliktar sig att bli helt öppet tillgängliga, det kallas att tidskrifterna “flippas”. De går alltså från att vara hybridtidskrifter till att bli rena open accesstidskrifter.

Om en forskare har fått forskningsfinansiering från det offentliga, till exempel Vetenskapsrådet, Forte och Formas som stödjer Plan S, finns det krav från finansiären om i vad för slags tidskrift du får publicera dina forskningsresultat – de ska publiceras i rena open access-tidskrifter utan fördröjning. Men för att inte inskränka utbudet av tidskrifter där forskare gärna vill publicera sig i tillåter de i en övergångsperiod även att man publicerar forskningen i hybridtidskrifter ifall tidskriften täcks av ett transformativt avtal. Det innebär att förlaget har förpliktat sig till att tidskriften ska flippas och bli en ren open access-tidskrift om en viss procent av artiklarna i tidskriften publiceras öppet tillgängligt, eller som senast 2024.

Detta är alltså en temporär avtalsmodell. Efter 2024 ska transformationen ha skett. Och vad händer sedan? Läs gärna artikeln i Expert Voices: Nästa steg efter trans­for­ma­ti­va avtal som är skriven av Bibsams styrgrupp.

En ny modell

Övergången till ett öppet vetenskapligt ekosystem är en balansgång. Å ena sidan behöver det gå fort för att lärosäten ska ha råd att ge tillgång till de vetenskapliga källor forskare behöver. Forskarna ska inte drabbas av att behöva betala publiceringskostnader själva – den kostnaden ska biblioteken eller forskningsfinansiärerna stå för.

Det finns dock en oro för att förlagen ska drabbas och hållbara affärsmodeller som överlever övergången behöver utvecklas. Olika forskningsområden skiljer sig i publiceringstradition, och där vissa områden får mycket externa anslag, är andra självfinansierade och publicerar kanske böcker eller bokkapitel hellre än artiklar.

Var det hela landar får vi se, transformativa avtal och andra avtal vi via Bibsam sluter med förlagen är bara en pusselbit i övergången. En viktig pusselbit för att öppen vetenskap ska finnas tillgänglig för alla forskare och intressenter.

Skrivet av: Tanja Blixt, bibliotekarie vid avdelningen för Mediaförsörjning

Läs mer

Bibliotekets forskningsstödskoordinator Johanna Nählinder har tidigare skrivit inlägg om de Read-and-publish-avtal som biblioteket tecknar med olika förlag.

Print on demand – order print copies of publications in DiVA

**Detta blogginlägg är också tillgängligt på svenska**

In collaboration with the University printing office LiU-Tryck, LiU E-Press hosts a print on demand service, where you can order print copies of e-books, dissertations and some working papers available in the online repository DiVA.

To order a print copy online, this is what you do:

  1. Search in DiVA for the book you want to order
  2. Click “Order online” Order online form symbolized by a shopping basket
  3. Log in with your LiU-Tryck account. If you don’t have an account, you can create one in a few easy steps.
  4. When you have signed in with your account, all information about the publication you want to order is transfered automatically to the order form. You only need to specify how many copies you want to order, the payment option of your choice and your address.
  5. You can pay with credit card or by invoice (if you choose invoice, you need to communicate with LiU-Tryck).

When ordering a publication with Print on demand, you only pay a cost price for the publication, i.e. cost for printing and shipping. The price is based on the number of pages in the publication. For example, the price for a book with 100 pages is approximately 200 SEK, plus the shipping cost.

The print on demand service was launched in 2019. A total of 12 orders have been delivered so far. With 5 orders, the bestseller is Klassrum med himlen som tak: en kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan, a review of research in outdoor teaching. An English version of the publication is available at:

Teaching with the Sky as a Ceiling: A review of research about the significance of outdoor teaching for children’s learning in compulsory school

Search publications in DiVA

If you have any questions about the print on demand service, or can’t find an “Order online” link in a DiVA publication you want to order, please email us at ep@ep.liu.se.