Jobba och plugga hemma

 

 

Vi är många som har fått ta med våra datorer och skärmar till ett provisoriskt hemmakontor för att minska smittspridning. Runt om i Sverige (och världen) sitter folk vid köksbordet i konstiga böjda ställningar och försöker upprätthålla sina rutiner. Vi på bibblan har frågat runt lite om kollegor och studentmedhjälpares bästa tips på att jobba eller plugga hemma.

Ellinor (bibliotekarie på Vallabiblioteket)

– Jag tyckte det kändes väldigt viktigt att få till skaplig ergonomi. Jag har lånat tangentbord, skärm och en mus av min man och så har jag satt skärmen på en låda så den kommer upp lite. Sitter man bara och jobbar med laptopen blir det så konstig vinkel liksom när man sitter och tittar ner på skärmen. Plus att man ser knäpp ut på zoom haha.

Linn (studerande och studentmedhjälpare på Valla)

– Behålla sina vanliga rutiner med att gå upp på morgonen och göra sig i ordning tycker jag är viktigt. Att inte gå omkring i mjukiskläder hela dagen utan göra som man brukar göra. Det är bra att ta pauser också. Så att man inte sitter still framför datorn i flera timmar.

Catrin (bibliotekarie Medicinska biblioteket)

– Jag funderade på vad man skulle komma åt hemifrån. Skulle VPN funka och sånt. Mobilsurfen på jobbtelefonen tog slut ganska fort.

Mitt tips är att kolla upp hur man får tillgång till olika resurser hemifrån och att kanske satsar extra mycket på att få tillgång till bra surf för att slippa krångel. Tillgång till nätet är en ekonomisk fråga utanför eduroam, kanske inte alltid så lätt om man är student t ex. Som det utvecklat sig är man glad över att flera e-resurser öppnats upp.

För fler tips på hur man kan använda biblioteket hemifrån klicka här.

Hur skapar man länkar så studenter kommer åt e-böcker hemifrån?

 

Får du ofta frågor från studenter som inte kommer åt artiklar och böcker online även om du skickat en länk till dem?

Lägger du in e-böcker och e-artiklar i dina kurslitteraturlistor? Här kommer lite smarta tips för dig som är lärare.

För att skapa länkar till material som endast är tillgängligt för studenter och anställda vid LiU måste information (proxylänk) tillfogas länken för att den ska leda rätt. När proxylänken läggs till kommer studenten till en sida där möjligheten att logga in med sitt LiU-ID finns, för att bekräfta att man är student vid universitet och därmed har tillgång till det önskade materialet. Om man befinner sig på campusområdet och nätverket Eduroam behövs ingen inloggning för att komma åt e-resurserna.

Kolla på filmen Tillgång hemifrån!

Hur gör man då för att skapa en korrekt länk som fungerar för LiU-användare?

Lägg till proxyserverns adress (https://login.e.bibl.liu.se/login?url=) före adressen till själva artikeln, databasen eller e-boken.

Exempel databas:

PubMed

https://login.e.bibl.liu.se/login?url=https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov?otool=iselinklib&tool=iselinkdds

 

Exempel artikel:

Elastic conducting polymer composites in thermoelectric modules:

https://login.e.bibl.liu.se/login?url=https://doi.org/10.1038/s41467-020-15135-w

 

Exempel e-bok:

What We Think about When We Try Not to Think about Global Warming:

Toward a New Psychology of Climate Action:

https://login.e.bibl.liu.se/login?url=https://ebookcentral.proquest.com/lib/linkoping-ebooks/detail.action?docID=5148999

Observera att detta inte gäller artiklar som är open access, då kan det i stället bli problem om man har tillfogat proxylänken. Det bästa är att alltid testa så den länk man anger i kurslitteraturlistan fungerar.

Ett annat mycket viktigt tips är att det alltid är bäst att söka artiklar och e-böcker i UniSearch eftersom länkarna är korrekt inlagda. Har du frågor kontakta gärna oss gärna via e-post eller chatta med oss!

Läs mer om hur biblioteket fungerar online: https://liu.se/artikel/biblioteket-online.

 

 

Skrivet av Maria Svenningsson, bibliotekarie

Bild: Pixabay

Använd öppna läranderesurser!

 

 

 

Som kursansvarig skapar du förutsättningar för att dina studenter ska uppfylla lärandemålen – men du behöver inte skapa allt innehåll själv. Speciellt om du väljer ett upplägg med inslag av flipped classroom är det här en fantastisk möjlighet.

OER – open educational resources – är resurser som är öppna för alla att använda och som du som lärare kan plocka in i din kurs. En grundtanke är att det ofta är smartare att återanvända någon annans föreläsning istället för att känna att man till varje pris måste producera allt material själv. OER kan vara allt från textböcker, undervisningsmoduler, kursupplägg till färdiginspelade föreläsningar.

Upphovsrätten gäller som bekant även på nätet. Bonusavtalet ger dig möjlighet att för undervisningsändamål  använda mycket material. Du kan även söka upp OER som ligger under creative commons-licens. En bra beskrivning på hur du gör finns här: https://www.cccoer.org/learn/find-oer/

Hur hittar man OER?

Första steget är att fundera på vad man letar efter, det vill säga vilket innehåll och vilken funktion det ska spela i din kursdesign.

Andra steget är att botanisera.

* Glöm inte att biblioteket har massor med E-resurser som kan komma till nytta här! Under Coronatiden kan vi också erbjuda extra mycket e-resurser inom medicin.
* Det finns också speciella OER-repositorier.
* Mycket studentlitteratur har också omfattande e-resurser knutna till sig. Gå till förlagets hemsida och se vad du kan ha tillgång till!
* Slutligen – glöm inte att botanisera på nätet! Det finns massor av föreläsningar, långa och korta, att (källkritiskt) överväga.

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

Biblioteket stödjer din open access publicering av böcker

 

** This blogpost is also available in English **


Vi tar det viktigaste först: Linköpings universitetsbibliotek har ett tillfälligt stöd för publicering i open access-tidskrifter. Nu utökar vi  stödet till att även inkludera böcker. Har du en bok under utgivning och erbjuds möjligheten att publicera den open access, kan biblioteket vara med och betala avgiften som författaren brukar få betala.

Vill du veta mer? Hör av dig till oss på openaccess@bibl.liu.se

 

Open access är en viktig samhällsutmaning. I den senaste forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan” (2016/17:50), till exempel, står det på sidan 107: “Regeringens målbild är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras” Orsakerna till att publicera open access kan vara många, och propositionen lyfter “bidra till innovationer, stärkt konkurrenskraft och en stärkt offentlig sektor.”

Samhällsutvecklingen har kommit en bit på väg med de vetenskapliga artiklarna. Med böcker är det svårare. Plan S tar upp böcker i sin sjunde princip: “the above principles shall apply to all types of scholarly publications, but it is understood that the timeline to achieve Open Access for monographs and book chapters will be longer and requires a separate and due process”. Det krävs alltså andra processer för att i någon större omfattning öka open access-publiceringen av böcker.

Det är lite mer komplicerat med open access för böcker än för vetenskapliga artiklar.En hel del är open access även om vi kanske inte tänker på det:
* Många böcker  är fritt tillgängliga och nedladdningsbara på nätet, inte sällan i pdf-format. En del av dessa finns enbart tillgängliga open access. Se till exempel böcker skrivna av Jan Kjellgren och av (red) Lotta Gröning & Elin Wihlborg. Spännande här är alla avhandlingar som finns i fulltext i DiVA – i skrivande stund hela 3109 stycken!
* För det andra finns det open access-böcker som säljs kommersiellt och inte sällan i såväl elektronisk som fysisk form. För den här marknaden är open access en riktig utmaning. I de fall det är möjligt att ge ut en sådan bok open access är det ofta förknippat med höga kostnader. Ett exempel på en bok som  finns tillgänglig  i både  fysiskt format och i elektroniskt open access-format är  “Glocal Pharma” av Ericka Johnson, Ebba Sjögren och Cecilia Åsberg.

 

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB, som en del av OA-week2019

 

P.S. Läs gärna Scholarly Kitchens inlägg om open access publicering av böcker!
P.S.S: Du som är intresserad av open access-publicering av böcker känner väl till Kriterium?

Karnov – juridisk informationstjänst som nu utökas

*** DE JURIDISKA DATABASERNA KARNOV OCH ZETEO INGÅR NUMERA i JUNO ***

Karnov är en svensk juridisk tjänst som innehåller det mesta du behöver för dina juridikstudier. Tjänsten uppdateras flera gånger per år och utökas nu med ytterligare material.

Karnov innehåller lagkommentarer och juridiska tidskrifter, men det går också att hitta tjänsten Börsrätt och användbara e-böcker såsom Aktiebolag av Björn Lundén och Ekonomisk familjerätt av Folke Grauers.

Via Linköpings universitetsbibliotek har LiU-studenter och anställda nu tillgång till Karnov Total, som omfattar:

• Lexino djupa lagkommentarer
• E-böcker från Björn Lundéns förlag, Melkers förlag och Karnov Group
• Börsrätt
• Avtalsmallar på svenska och engelska, inkl. frågebaserat verktyg
• Tidskriften Ny Juridik, samtliga artiklar från och med 1994
• Skattenytt, samtliga artiklar från och med 1990
• Tidskriften Svensk Juristtidning, samtliga artiklar från och med 1990
• Tidskriften Juridisk Publikation, samtliga artiklar från och med 2009
• Tidskriften Upphandlingsrättslig tidskrift, samtliga artiklar från och med 2014

Gå till Karnov Total

Har du frågor angående Karnov eller annat när det gäller bibliotekets resurser kontakta oss gärna på biblioteket@liu.se.

Skrivet av Maria Svenningsson, bibliotekarie Vallabiblioteket