Om Utställning som forskningskommunikation på Linköpings universitetsbibliotek

 

Människan i medicinen – en utställning som nu går in på sista månaden på Medicinska biblioteket, Campus US. Posterutställningen har skapat insikter om medicinsk humaniora och visar upp forskning från ett antal forskare på institutionen Tema. Jelmer Brüggemann har som drivande kraft tillsammans med Medicinska biblioteket skapat en utställning för besökande medicinstudenter och forskare på Campus US. Under början av mars vandrar utställningen över till Campus Vallabiblioteket i Studenthuset och kan ses där fram till terminsslutet vt20. I höst kommer Människan i medicinen till biblioteket på Campus Norrköping!

 Bild från Människan i medicinen på Medicinska biblioteket, utställning november 2019 - mars 2020

Bild från Människan i medicinen på Medicinska biblioteket, utställning november 2019 – mars 2020

Utställningar som forskningskommunikation på biblioteket är en av de verksamheter som utvecklas på LiU biblioteken för att föra fram forskningen på LiU. Genom att visa upp forskning i utställningar som kommunicerar mer direkt når man en bredare publik än vanligtvis inom det egna forskningsområdet. Nästa utställning på Medicinska biblioteket invigs den 7 april och kommer att lyfta det nu mer än 30-åriga samarbetet med Moi University i Kenya.

Genom arbetet med utställning får forskaren möjlighet att sätta den egna forskningen i en annan kontext, pröva kontakter med nya och kanske oväntade grupper utifrån och finna nya kontaktytor. Den typen av forskningskommunikation stärks nu inom Linköpings universitetsbibliotek, (LiUB). Man har under senaste åren ökat kompetensen och utvecklat den utställningsverksamhet som redan finns hos biblioteken på LiUB.

Många forskare upplever det som berikande att få in nytt ljus på forskningen. Exempel på det är t ex utställningar som Tjejer & teknik som forskaren Ulrika Sultan och bibliotekarien Maria Svenningsson skapat tillsammans  – just nu finns utställningen att se i biblioteket på Campus Norrköping.

 Bild från Tjejer & teknik på Vallabiblioteket i Studenthuset, Campus Valla augusti 2019 – februari 2020

Bild från Tjejer & teknik på Vallabiblioteket i Studenthuset, Campus Valla augusti 2019 – februari 2020

Forskaren kan meritera sig ytterligare med utställningen genom att lägga till den i DiVA i form av konstnärlig output. Vilket man kan se prov på här då biblioteket på Campus Norrköping producerat en välbesökt utställning: Tåg i tid(en) som i skapades då Linköpings universitet  stod värd för den internationella forskningskonferensen Rail Norrköping 2019. Här finns information om hur man utför en sådan dokumentation i DiVA.

Bild från Tåg i tid(en) på Campus Norrköpings bibliotek 2019

Bild från Tåg i tid(en) på Campus Norrköpings bibliotek 2019

Linköpings universitet har dessutom infört ett bidrag, VFN (Verifiering för nyttiggörande) som man som forskare kan söka bl a för att kunna uppmuntra spridning av sina forskningsresultat till en bredare publik och i olika media som t ex en utställning.

Fler utställningar på LiUB – fler utställande forskare sökes!
Nu är förhoppningen att fler forskare ska vilja och kunna ställa ut sin forskning med hjälp av biblioteket på Linköpings universitet. De utställningsarenor som finns är Studenthuset/biblioteket i Valla, Campus Norrköpings bibliotek samt Campus US bibliotek.
En av de stora inspiratörerna för utställningsverksamheten på LiUB hämtas från Forskarnas galleri – en mångårig och framgångsrik utställningsverksamhet som drivs av biblioteket (Orkanenbiblioteket) på Malmö Universitet.

Skrivet av Catrin Petersson, bibliotekarie LiUB

Kontaktpersoner/utställning Linköpings universitetsbibliotek:
Kerstin Annerbo
Catrin Petersson
Maria Svenningsson

2+

DIY forskningskommunikation: Skyltfönster och punktinsatser

Det är en sak att skriva forskning, en annan sak att den blir läst. Den dåliga nyheten är att även om du publicerat dig i en välkänd tidskrift finns risken att ingen citerar artikeln. Den goda nyheten är att du kan göra mycket själv för att få din forskning läst.

Nedan föreslår jag en sorts DIY forskningskommunikation som utgår från att din forskning förtjänar både skyltfönster och punktinsatser.

Skyltfönster ska inte vara dammiga

Skyltfönster är ställen där din forskning syns. Då och då går du in i ditt skyltfönster och uppdaterar det. Två skyltfönster som du får på köpet som LiU-forskare är LiUs hemsida och DiVA. Var rädd om dem! Hemsidan hjälper att synliggöra din forskning åt den målgrupp som den är skriven för. Ta din kommunikatör till hjälp att göra den bra, och se till att inte glömma den engelska översättningen.

DiVA är underskattat som skyltfönster. DiVA är LiUs institutionella repositorium som samlar information om LiU-forskares publikationer. I DiVA finns uppgifter (sk metadata) om publikationer  som sökmotorer behöver för att återfinna den, och dessa metadata gör alltså att information om publikationen kan spridas över nätet. På biblioteket samlar vi in information om publikationer där det låter sig göras (dvs främst från WebOfScience). En del publikationer läggs alltså in automatiskt in i DiVA, men kontrollera då och då att alla publikationer finns med!

En extra bonus med DiVA är att du kan välja vilka typer av publikationer som du vill ha i skyltfönstret. Botanisera gärna litegrann bland de olika typerna av publikationer du kan registrera i DiVA: kanske har du lite forskningsdata (i samband med publikation) eller patent du vill lägga upp i ditt skyltfönster?

Utöver LiU-hemsidan och DiVA kan du välja ett par skyltfönster till. Innan du drar igång, tänk på att skyltfönster måste hållas uppdaterade! Ett dammigt skyltfönster är inget bra sätt att ta hand om sin forskning. Några skyltfönster vill jag särskilt framhålla. På ORCID och Google Scholar profile kan du lägga upp dina publikationslistor. Här hittar du lite tips på hur du smidigt kan få ut informationen från DiVA. Professionella nätverk för forskare (ResearchGate, Academia, Mendeley) håller på att bli generella. Innan du lägger tid på att ställa i ordning de professionella skyltfönstren kan du tänka på om dina kollegor finns där – då blir det mycket mer relevant för dig att synas just där.

Punktinsatser: äntligen accept!

Skyltfönstren finns där ständigt. Punktinsatserna gör du när det händer något du vill förmedla, som exempelvis en publicering eller nya forskningsmedel. Den version av ditt manus  när du har arbetat in alla kommentarer från peer reviewers, men innan förlaget gjort sin layout (den versionen kallas ofta författarversion eller postprint) är viktig att spara – den kommer vi att kunna hjälpa dig att lägga upp i fulltext i DiVA så småningom. Men redan när du fått accept kan du skicka in den till din forskningskommunikatör! Hen kommer då att kunna se om det är något de kan hjälpa dig att sprida information om i sina kanaler.

När din publikation är publicerad se då till att:

  1. uppdatera dina skyltfönster!
  2. Använd dina kanaler för att berätta att din artikel är tillgänglig! Det är mycket individuellt vilka  kanaler du har och vill använda. Några vanliga och effektiva kanaler är Twitter (ta gärna kontakt med oss forskningsstod@bibl.liu.se så hjälper vi dig att komma igång), FaceBook (se till att göra inlägget publikt) och LinkedIn. Har du blogg eller hemsida är det utmärkta kanaler. Glöm inte dina forskarkontakter! Kanske är de intresserade av din publikation?
  3. Överväg att redigera relevant artikel på Wikipedia och gör en referens till din publikation.

 

Vi kommer gärna ut och talar om hur du kan tänka för att göra forskningen tillgänglig och anträffbar för de som kan vara intresserad av den!

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

0

Wikipedia som ett verktyg för att slå två flugor i en smäll

**This blog post is also available in English**

Det här inlägget handlar inte om Wikipedia som källa. Fokus är Wikipedia som en kanal i forskningskommunikationen.

Det finns forskning som tyder på att Wikipedia är ett effektivt sätt att förmedla sin forskning. Läkare, tex, använder Wikipedia i mycket hög utsträckning.[1] Wikipedia kan betraktas som ett allmängiltigt uppslagsverk. Eftersom den är open source har vi alla möjlighet att göra ett bidrag. Som forskare har vi möjlighet att i enkla ordalag beskriva vårt forskningsbidrag – och då också referera till vår forskning. Wikipedia blir då samtidigt en möjlighet att bedriva tredje uppgiften – och att synliggöra den egna forskningen. Två flugor i en smäll, således.

Wikipedia- hur en sida är uppbyggd

Några element är gemensamma på de flesta sidor. Här har vi plockat en sida från svenska Wikipedia för att illustrera.

– Överst ser vi [1] titel.
– Brödtexten [2] har alltid första ordet fetat. Som man ser i exemplet finns det ett antal länkar till andra Wikipediasidor. Om samma ord förekommer flera gånger i texten är det bara enbart länkat första gången.
– I det här fallet finns det [3] inga externa länkar, men om de finns (tex till förlagets egen hemsida) står det under den här rubriken.

– Under [4] listas de referenser som fotnotats i text-styckena.
– En bra finess (både som användare och skribent) är kategorierna [5] . Det är ett sätt att kontextualisera artikeln som många glömmer bort.

– Längst ner under varje Wikipediasida står vilken creative commons-licens [6] som är tillämplig (CC BY-SA). Det kan vara värt att påminna sig om att det som skrivs på Wikipedia får spridas under villkoret att man uppger upphovsman och fortsättningsvis ger verket samma CC licens (Som synes längst ner i denna blogpost anges att samma CC-licens gäller, dvs CC BY-SA gäller).
– Vid [7] finns möjlighet att redigera och man kan här välja på två olika redigeringslägen: redigera och redigera wikitext.
– En finurlig funktion för den som vill ha en liten titt bakom kulissen är att välja ”visa historik” [8]. Här ser du tidigare versioner, när sidan har uppdaterats och av dem. Detta kan vara mycket spännande läsning!
– Slutligen, vid [9] finns det en markering om man är inloggad eller inte.

Wikipedias sidor har skiftande kvalité

Vissa delar av Wikipedia är inte speciellt bra. Andra, däremot, är mycket väl underbyggda. Kvalitén skiftar betänkligt. Går man in och tittar på en Wikipediasida, på diskussionen och på historiken, kan man ser om den är kontroversiell (se tex diskussionssidan på Buresläkten) eller tämligen bortglömd (hirpiner, som inte uppdaterats på över ett år). Det är ett sätt att bedöma en sidas kvalité. Andra sätt är att titta på om det finns referenser (bra) eller fotnoter (bättre) och kvalitén på källorna (vetenskapliga artiklar).

Wikipedia som forskningsspridning

Som forskare har du en unik möjlighet att  kunna göra Wikipedia bättre och samtidigt slå ett slag för din egen forskning. Innan vi går in på hur du kan göra det smart, kan vi gå in på hur du kan göra det osmart.

  1. Skapa aldrig en sida om dig själv. Är du viktig nog för att ha en wikipediasida får någon annan skriva den om dig. (Och om detta skulle vara intressant finns det en rad tips och tricks).
  2. Skapa inte en helt ny sida om din forskning. Detta är speciellt viktigt om du inte är en driven Wikipediaskribent.
  3. Se inte Wikipedia som din egen marknadsföringskanal utan som ett sätt att berika och nyansera existerande artiklar. Kan man behålla den ödmjukheten är det mycket troligare att redigeringen får leva kvar.

Börja med att berika en existerande artikel

Jag skulle vilja förespråka att börja med att berika existerande sidor. Identifiera en sida som är relaterad till din forskning, peta in en eller ett par väl valda rader och en referens till publicerad forskning. Som i en vetenskaplig artikel – här har du möjlighet att peta in dig själv och ditt bidrag på ett bra sätt! Har du ett pressmeddelande, populärvetenskaplig text eller faktablad redan skrivet får du mycket gratis. Se till att alltid lägga in en referens till din egen forskning!

 

Om du blir fast och lär dig skapa en ny artikel finns det andra saker att tänka speciellt på. Se till att länka in din sida från andra delar av Wikipedia. Skapa inte en föräldralös sida, de lever farligare. Fundera extra mycket på vilka kategorier du ska ”tagga upp” din artikel med. Här har du stor hjälp av att titta runt. Hur ser andra liknande sidor ut?

Wikipedia – lär dig skriva i en ny genre

Olika målgrupp, olika språkbruk. Stilistiken i en vetenskaplig artikel skiljer sig från den i ett populärvetenskapligt sammanhang. På samma sätt är Wikipedia en ny genre att bemästra. Det bästa sättet att lära sig behärska genren är att läsa andra artiklar på Wikipedia och att öva – i liten skala. Om du följer rådet ovan att börja med att berika existerande sidor är inte det ett problem. Du kommer automatiskt att skriva in en eller ett par meningar som har rätt stilistisk nivå och form.

Utmaningen med att redigera är inte det tekniska. För den som är intresserad går det att redigera i Wikipedia-gränssnittet. För den som inte är lika intresserad går det bra att redigera i en ”vanlig” text-redigerare. Detta väljer du i [7].

För den som gillar Wikipedia vill jag varmt rekommendera att skaffa ett inlogg. För den som inte vill göra fler än en handfull redigeringar per år spelar det inte så stor roll. . Om du loggar in får du bland annat en egen användarsida där du interagerar med andra ”wikpedianer” och du får också tillgång till en egen så kallad sandlåda. Med inlogg kan du också skapa en bevakningslista över de artiklar du är engagerad i.

Det är inte du som bestämmer!

Om man tänker på Wikipedia som ett oändigt artikelprojekt där vem som helst kan bidra blir det logiskt att du inte kan räkna med att dina redigeringar får bli kvar. Behåll modet även om du blir bortredigerad. Fråga dig varför du blir bortredigerad, och se det som ett lärandetillfälle till nästa gång.

Lär dig mer!

– Vilka LiU-forskare finns på Wikipedia? Frågan är lätt att besvara om vi går till kategorin! Svenska Wikipedia 128 artiklar, engelskspråkiga Wikipedia 42 artiklar (11 november 2019).
Wikipedias egna råd till dig som är forskare
– Är din artikel redan refererad på Wikipedia? Altmetrics ger svaret. Har du svart i din “Altmetric-donut” har publikationen refererats på Wikipedia. Detta kollar du lättast på din publikationslista ur DiVA (skapa den här)
– Läs den websida som Uppsala Universitet har om Wikipedia – mycket matnyttigt, bland annat varför det kan vara poäng att logga in.
– Gå med i FaceBook-gruppen ”Wikipedia inom akademin”

Vill du veta mer? Vi på Forskningsstöd kan mer och kommer gärna ut, pratar eller håller workshops!

Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB, under CC BY-SA

 

______________________________________________

[1] Metcalfe, D. & J. Powell (2011) Should doctors spurn Wikipedia J R Soc Med 104(12): 488-489.

2+

Utställningar på biblioteket: tjejer & teknik

Utställningar är ett annat sätt att presentera forskning

 

Utställningen “Tjejer <3 teknik” finns nu att beskåda på Campus Norrköpings bibliotek och visas fram till den 31 mars. Tidigare har den visats i Studenthuset på Campus Valla. Bibliotekarie Maria Svenningsson har samordnat utställningen, som baseras på teknikpedagogen och doktoranden Ulrika Sultans arbete och forskning.

Fotograf: Peter Igelström

En grundläggande idé i utställningen är att teknik kan vara något annat. Centralt är två Barbiedockor vars kläder är skapade enligt DIY-trenden. Att lära sig använda en limpistol kan vara ingångsporten till att ett vidare teknikintresse. “Teknik behöver inte vara hårt och svart. Det kan också vara att utifrån youtube-klipp kunna skapa Barbiekläder”, säger Maria Svenningsson.

Fotograf: Peter Igelström

 

Jag tänker att utställningen vill få oss att se och ifrågasätta vår bild av vad tjejer och teknik är. Utställningen måste upplevas. Du är välkommen!

 

P.S: Har du inte vägarna förbi? Få ett smakprov i filmen!

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

2+

Dubbelkvart

Ta del av kunskap från bibliotekspersonal.

 

Dubbelkvart är universitetsbibliotekets korta, öppna lunchföreläsningar där vi presenterar matnyttiga, inspirerande och tankeväckande tips och tankar till kaffet på en dubbelkvart.

Vi håller till i Studenthusets Forskarlounge på våning fyra fredagar udda veckor 12.15-12.45. Tanken är att man ska kunna hinna till Studenthuset även om man undervisat/blivit undervisad och kunna lyssna med en kopp kaffe i handen.

 

Vad kommer det att handla om? I höstens program kan vi skönja några teman.

+ Många som kommer till Studenthuset för första gången undrar var vi har gjort av med alla böcker. Ett modernt bibliotek är så mycket mer än sina böcker! Det handlar de två första tillfällena om: “Varför finns det inga böcker på biblioteket” och “varför ska man ha bibliotek när Google finns”.

+ Vi får många frågor om bibliometri. På den här lunchföreläsningen får veta lite mer, varför många tycker det är viktigt och vad siffrorna egentligen står för. Detta är temat för  föreläsningen “Bibliometri: din forskning räknas!

+En riktig skräll förra året var Plan S, där ett antal europeiska forskningsfinansiärer gått samman för att stärka open access-publiceringen. Om Plan S får full genomslagskraft kommer den att förändra publiceringsvärlden. Vad handlar Plan S och Open Science om och vad kan det komma att innebära för den som forskar? Lär dig mer på föreläsningen “Plan S och Open Science berör alla forskare”

+ Två föreläsningar handlar om studenternas informationskunskap, och om hur biblioteket jobbar tillsammans med universitetsläare för  att göra studenterna informationskompetenta, och skapa förutsättningar för att de ska förbli informationskompetenta också i framtiden. Detta handlar föreläsningarna “Att planera undervisning med biblioteket” och “Vad är halveringstiden för en ingenjör – livslångt lärande i praktiken”

+ En dubbelkvart fokuserar på hur en forskare kan sprida sin forskning tidseffektivt. Lär dig mer på “Hur blir jag läst? Researchgate, DiVA och Wikipedia när forskningen är färdigskriven”

 

 

För mer information, kontakta Kristin Krantz eller Johanna Nählinder.

Du vet väl om att vi gärna skräddarsyr information för dina behov? Vi kan göra kortare dragningar, längre föreläsningar och inspirerande hands-on workshops inom en rad ämnen. Vill du veta mer, passar inte tiden eller vill du ha mer än en dubbelkvart? Vi kommer gärna till er. Kontakta oss så ordnar vi det!

 

Dubbelkvart folder 2

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

1+