Re:Publish your book – LiU E-Press e-publish out-of-print books by LiU authors

**This blog post is also available in Swedish**

Did you know that LiU E-Press can republish your book if it´s out of print?

If you are an author/co-author to a book or editor/co-editor to an anthology which is not published by the original publisher anymore, you can make the book available at LiU E-Press. If the book is only available in print format we will help you scan the book.

Requirements?

Re:publish your book

  • You are or were employeed/affiliated at LiU at the time when the book was written
  • The publisher restored the copyright to you or gave you the rights to publish the book open access at LiU E-Press
  • You give us the book in the following format:
    • PDF or DOCX
    • A printed copy that we can scan (the spine of the book will be cut in the process)
  • You (and co-authors etc) sign a publishing agreement with us and attach the confirmation from the publisher.

Please contact us: ep@ep.liu.se

Written by:  Edvin Erdtman, scientific editor, LiU E-Press

Åter:publicera din bok – LiU E-Press e-publicerar LiU-anställdas böcker som inte längre finns i tryck

**This blog post is also available in English**

Visste du att LiU E-Press kan återpublicera din bok om förlaget sålt slut på den?

Om du är författare/medförfattare till en bok eller redaktör/medredaktör för en antologi som inte längre ges ut av förlaget, kan du som författare göra boken tillgänglig via LiU E-Press. Om boken inte finns i elektroniskt format kan vi hjälpa till att skanna in boken.

Vad krävs?

  • Du är anställd/affilierad vid LiU eller var anställd vid LiU när du skrev boken
  • Förlaget har återgett dig upphovsrätten för boken eller gett dig rättighet att ge ut boken fritt tillgängligt via LiU E-press
  • Du ger oss boken i något av följande format:
    • PDF eller DOCX
    • Ett exemplar av den tryckta boken som vi kan skära bort ryggen på och skanna in.
  • Du (och eventuell medförfattare) fyller i ett publiceringsavtal med oss med bifogat godkännande från förlaget.

Hör av dig till ep@ep.liu.se

Skrivet av:  Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör LiU E-Press

Exempel

Här är två exempel på böcker av LiU-författare som återpublicerats av LiU E-Press:

Att välja rättvist: prioriteringar i hälso- och sjukvården
Per Carlsson & Susanne Waldau

Globala utmaningar, perspektiv och lösningar: en introduktion till internationell politik och ekonomi
Lars Niklasson

“En bläckfisk med många och långa armar”- intervju om biblioteket med Lina La Fleur, IEI.

Lina La Fleur, forskare och lärare vid Avdelningen för Energisystem, Linköpings universitet.

Lina La Fleur. Foto: Mikael Sönne

I vår serie intervjuer med forskare talar vi med Lina La Fleur, forskare och lärare på avdelningen för Energisystem vid IEI på Campus Valla.

Hur använder du biblioteket?

– Som student satt jag gärna på biblioteket på kvällarna och pluggade. Det var lugnt och mysigt. Nu använder jag främst e-resurser, t.ex. UniSearch.

Har du något bra lästips inom ditt ämne?

– Som ny doktorand inom energisystem läste jag denna artikel: ”Luis Pérez-Lombard, L., Ortiz, J. & Velázquez, D. (2013). Revisiting energy efficiency fundamentals. Energy Efficiency 6, pp. 239–254”.

Den har nu några år på nacken, men är fortfarande en av de mer givande artiklar jag återkommer till.

Vad tycker du att varje student bör veta om biblioteket?

– Jag brukar tipsa alla studenter jag handleder om att kontakta biblioteket för att få hjälp med litteratursökning, t.ex. hur man använder asterisk eller ”AND/OR”. Många studenter tycker också att det är svårt att referera och biblioteket har bra info om detta. Jag tycker att studenter oftare borde tänka på att det finns annan litteratur än den föreslagna kurslitteraturen, och där är ju biblioteket såklart den givna platsen att börja sitt sökande.

Har biblioteket räddat dig någon gång?

– I samband med att jag skrev min avhandling sa de svenska forskningsbiblioteken upp avtalet med förlaget Elsevier. Det är såklart viktigt att prissättning är rimlig och att forskning är lättillgänglig, men just då var detta ett orosmoment i mitt liv. Jag fick jättebra stöd från biblioteket och kunde få tag på den litteratur jag behövde till min avhandling.

Om biblioteket var ett djur vilket skulle det då vara?

– En bläckfisk, men långa och många armar.

Stort tack för din tid!

Skrivet av Ellinor Krutholm, Bibliotekarie på Vallabiblioteket

 

 

“Biblioteket är en tjusig atlantångare med mängder av värdefull last och ständig uppdatering av menyn i matsalen”

Anna Fredriksson

Foto: Thor Balkhed

I vår serie intervjuer med forskare talar vi med Anna Fredriksson som är biträdande professor och forskare inom Stadsutveckling och logistik vid KTS på Campus Norrköping.

Vill du berätta om din bakgrund, ditt forskningsområde och vägen dit? Jag tänker det kan vara inspirerande för studenter att höra.

– Jag växte upp i en produktionsmiljö och började tidigt, 13 år, att extrajobba där och var väl lat för jag började med detsamma fundera på hur man kunde göra saker snabbare och skippa olika moment. Det är ju det logistik handlar om; att vara effektiv och inte göra mer än nödvändigt.  Så småningom blev det I-linjen, inriktning logistik och data. Läste sedan konflikthantering (mycket nyttigt i sammanhanget), var trainee inom shipping i Göteborg men gillade verkligen att lära nytt och ville egentligen inte sluta plugga så det blev en doktorandtjänst och postdoc på Chalmers. Arbetet där handlade bland annat om out-sourcing av tillverkningsindustri och  materialförflyttning i samband med det.

Siktet var inställt på att jobba i industrin igen men jag gillar verkligen att skriva och när det fanns möjlighet till en forskartjänst i Norrköping hoppade jag på. Min forskning har handlat om produktionslogistik inom olika områden som tillverkningsindustri, flyg, livsmedel, sjukvård och nu byggbranschen. Det är i grunden samma problem överallt, material ska flöda inom alla verksamheter, rätt material till rätt personer i rätt tid. Ett aktuellt exempel är ju coronavaccineringen!

Just logistik inom byggområdet är extra intressant eftersom byggarbetsplatserna hela tiden uppstår på nya ställen med nya annorlunda, men likartade, logistiska utmaningar. Det är också ett ungt forskningsområde, så det är extra roligt. Nu hoppas vi också kunna starta ett masterprogram inom bygg.

Hur använder du biblioteket i ditt arbete?

– Ha ha, ja, jag utnyttjar ju er i min undervisning. Det är viktigt att få styr på studenterna redan när de skriver sin första uppsats, det ser vi sedan på master- och doktorandnivå. Forskningsmässigt använder jag bibliotekets tjänster för att undersöka publiceringsavtal med tidskrifter och beställa artiklar. Inom mitt område, bygglogistik, som är så nytt är det mest artiklar som gäller, finns ännu ingen bok skriven. Jag borde också ta kontakt för att få hjälp med citeringar.

Du är mycket engagerad i ingenjörernas metodkurser. Vad tycker du varje student bör veta om biblioteket?

– De ska förstå kopplingen mellan Google Scholar och biblioteket, hur de kommer åt materialet. Sedan är ni ju mycket hjälpsamma och jag hoppas att de vågar ställa frågor för då får de guidning. Jag försöker få dem förstå att de inte behöver ha exakt rätt fråga från början utan ni kan resonera er fram tillsammans.

Som handledare av doktorander, hur tror du biblioteket kan bidra för att underlätta doktorandtillvaron?

-Åh, det finns en hel del saker vi skulle kunna samarbeta kring. Som nybliven forskarstudierektor ser jag behov av att de får tillfälle att diskutera plagieringsfrågor, användning av referenshanteringsprogram, skapa alerts till journaler, vikten av att gå till primärkällorna och stöd i att göra en systematisk review till exempel. Med det antalet doktorander vi har inom KTS vore det inte omöjligt att skapa en poänggivande kurs med sådant innehåll.

Ja, det låter absolut som ett intressant samarbete för bibliotekets likaså nystartade grupp för doktorandstöd.

Till slut, om biblioteket vore ett fordon eller ett transportmedel vilket skulle det vara?

Ett lastfartyg

Cap San Diego, Hamburg  Foto: Sabine Billerbeck

– En gammaldags, stor atlantångare med vackra salonger. Den flyter på i stadig kurs, erbjuder en väg ut i världen. Lite svår att vända eftersom den hålls fast i historien, i form av primärkällor, men menyn i mässen uppdateras ofta med nya råvaror från olika håll i världen.  Den väljer den rätta rutten som den låtit andra köra upp och undviker isbergen.

Stort tack för din tid och vi ser fram mot ett samarbete kring doktorandkurser.

 

Fler intervjuer i serien “Hur använder du biblioteket?”

En utmaning från en erfaren forskare: -Hur kan biblioteket underlätta för doktorander som vill skriva monografier?

Biblioteket är som en myrstack – intervju med doktorerande adjunkten Torbjörn Andersson

Hur använder du biblioteket? intervju med forskande läkaren Lars Östman

 

Skrivet av Britt Omstedt, Bibliotekarie Campus Norrköpings bibliotek

En utmaning från en erfaren forskare: -Hur kan biblioteket underlätta för doktorander som vill skriva monografier?

I vår serie om hur forskare använder biblioteket har turen kommit till Campus Norrköping. Sabine Gruber är universitetslektor och docent i socialt arbete vid IKOS men lämnar snart Norrköping ochSabine Gruber tillträder en professur på Mittuniversitetet Östersund hösten 2021.

Biblioteket gratulerar och önskar lycka till!

Vill du berätta lite om din forskning och din bakgrund?

– Jag började mitt yrkesliv som socialpedagog, efter 20 år blev jag en del av den första doktorandgruppen vid Tema Etnicitet, som sedan blev REMESO på Campus Norrköping, och efter några år där fick jag möjlighet att knyta ihop mina två karriärer som lektor i socialt arbete med inriktning på etnicitetsfrågor.

Du är ju en mycket flitig biblioteksbesökare i normala tider, eller hur?

– Ja, Campus Norrköpings bibliotek är mitt hembibliotek men nu i pandemitid har jag fått försöka lära mig att hitta på Vallabiblioteket eftersom jag bor i Linköping.

Vilka bibliotekstjänster använder du mest?

– När jag ska börja skriva på något nytt projekt lånar jag alltid hem så mycket böcker jag kan finna i ämnet för att ha dem runt omkring mig när jag arbetar. Jag lånar vitt och brett inom det aktuella fältet, sedan kanske jag inte använder allt men det ger möjligheten att koppla ihop författare och olika teman som kan vara/bli aktuella.

Det är bra att ni ofta köper in det som saknas och som man vill låna från andra, då finns det ju här sedan och blir tillgängligt för andra.

Jag vill helst läsa tryckt material och sitta bekvämt i fåtöljen när jag läser, det är svårt med datorn. Men artiklar och kortare rapporter läser jag förstås också digitalt.

Vad betyder biblioteket för dig?

– Jag känner mig alltid välkommen och ni är alltid hjälpsamma. Bra att vi har tillgång till så många vetenskapliga tidskrifter digitalt.

Vad tycker du varje student bör veta om biblioteket?

– Jag har varit kursansvarig på kurser termin 4 och 7 och medverkat i många fler kurser. Jag vet inte riktigt hur mycket studenterna använder biblioteket men hoppas de vet hur mycket hjälp de kan få när de behöver. Väldigt bra när biblioteket genomför sådant som “Sitt kvar – Bli klar” och ger hjälp i skrivandet, med referenser och med sökningar.

Ett förslag som jag har funderat över är att biblioteket skulle kunna visa upp mer av skönlitteraturen, kanske temavis för olika utbildningar, blivande socionomer har ju mycket att hämta i just skönlitteraturen. Också att ordna samtal om skönlitteraturen tror jag skulle ge mycket för flera olika grupper.

Som handledare för doktorander, hur tror du biblioteket skulle kunna underlätta doktorandtillvaron?

– Det är bra med det publiceringsstöd (välja tidskrift t.ex.) som ges till dem som väljer att publicera sig med artiklar, men de doktorander som jag handleder brukar skriva monografier. Hur kan biblioteket underlätta för dem? Det är något som ni kan tänka på.

Tack för det förslaget och för din tid!

intervjuare: Britt Omstedt

 

Fler intervjuer i serien “Hur använder du biblioteket?”

Biblioteket är som en myrstack – intervju med doktorerande adjunkten Torbjörn Andersson

Hur använder du biblioteket? intervju med forskande läkaren Lars Östman