Uggla eller vallhund? – intervju om biblioteket med Lina Roth, docent i etologi

I vår serie intervjuer med forskare talar vi denna gång med Lina Roth, vars forskningsområde gör henne till särskilt lämpad att svara på frågan vilket djur biblioteket liknar mest.

Hur skulle du presentera din forskning och vad du jobbar med?
– Jag heter Lina Roth och är docent i etologi. Mitt forskningsområde är främst interaktionen mellan hund/häst och människa, men även om hur deras långtidsstress påverkas av deras liv med oss. Jag är även sinnesbiolog i botten och båda ämnena undervisar jag i på såväl distanskurser som campuskurser vid LiU.

Vilken av bibliotekets tjänster använder du mest i dag?
–Att söka reda på vetenskapliga artiklar och e-resurser allmänt.

Om du fick önska fritt vad skulle du vilja att biblioteket kunde erbjuda dig?
–Tycker ni gör ett strålande arbete redan, möjligen om man fick drömma lite så skulle jag önska mig ett sorts öppet referenssystem som man då skulle kunde använda vid skrivande av artiklar utan att behöva samla på sig alla referenser på sin egen dator. Men det kanske redan finns?

Kan du tipsa om en bok eller resurs inom ditt ämne?
Dog Behaviour, evolution and cognition (Miklosi), men även Per Jensens lättlästa hundböcker som sammanfattar den nyaste forskningen på ett trevligt sätt.

Vad tycker du att varje student och anställd bör veta om biblioteket?
–Hur mycket som vi faktiskt har tillgång till om man ser till forskningsartiklar, men även vad gäller böcker.

Har biblioteket räddat dig någon gång?
–När man behövt få tag på en artikel som inte LiU har tillgång till – då finns ni där och kan ta fram den.

Om biblioteket var ett djur vilket skulle det då vara?
–Måste väl nästan vara Ugglan, eller förresten kanske en vallhund – som både är väldigt lyhörd och samarbetsvillig?

Intervjuare: Gabriella Nilsson

Läs mer om Lina Roths forskning:

Hundars långtidsstress kopplad till relationen med ägarna

Om referenshantering:

https://liu.se/biblioteket/guider-och-stod

Printed and digital resources are equally important! – interview with Assistant Professor Ahmet Börütecene

Photo: Nevin Dogan

Ahmet Börütecene is interaction designer and assistant professor at MDB (Media design and image reproduction) ITN at Campus Norrköping. We had a talk with him about library services and what the library can do to make life easier for students, PhD students and researchers.

Could you tell us a little about your background and your research topics and how you chose this path?

– My background is in three, seemingly very different fields. I have a bachelor’s in Communication design from Istanbul, a master’s in Cinema and multimedia production from Bologna and my PhD from Istanbul was in Interaction design. They may seem very disparate disciplines, but for me the two first have been important for the third. I am now involved in different research projects working on human – AI interaction, extended reality experiences and  citizen-driven smart cities.

How do you use the library? What services and resources are important to you in your work?

– My home library is of course the Campus Norrköping library, and I would say, before the pandemic for sure, that my use of digital and printed resources is 50/50. I use the databases, e-books, printed books, conference proceedings and journals.

Is there any of the library’s services you appreciate more than others?

– The possibility to make purchase suggestions has been very helpful and surprisingly quick. I have been able to get some important books that way.

What in the library services would you like to see improved? 

– It is very annoying that when using e-books, one’s notes made in the book disappears as you “return” it, but I can see this does not only depend on the library. Maybe you could put some pressure on the providers/publishers for standardization and more reader-friendly platforms.

You teach in the master’s programme in design. What do you think every student should know about the library?

– They should know that they can book a time with a librarian to get advice on suitable resources covering the topic they are working on.

From your own experience, what can the library do to ease the life of PhD students?

– Three things. Seminars on how to approach your literature review, showing examples of how searches through the library can be done. And seminars on knowledge management, it could be simply by using techniques based on pen and paper, about how to organize all your notes. Finally, introducing a reference management system, preferably Zotero as it is open source.

Can you give an example of a smart interactive solution for the library?

– A quick idea would be a sticker with a QR-code on your bookshelf at home and when you direct your phone at it you get  “book of the day tips” or you get shown new books within your chosen discipline.

Ja! biblioteket har räddat mig

I vår serie om hur forskare använder biblioteket vänder vi oss denna gången till Medicinska biblioteket och Iulia Skoda.
Iulia jobbar med Kardiologi-Förmaksflimmer-Imaging hon undervisar studenter under VFU.

Vilken av bibliotekets tjänster använder du mest i dag?

-Mest använder jag E-resurser(E-tidskrifter, ClinicalKey etc.)

Om du fick önska fritt vad skulle du vilja att biblioteket kunde erbjuda dig?

-Tycker att ni har ett stort utbud och det går att beställa det man saknar. Jag kan inte önska mig något annat.

Tipsa om en bok eller resurs som du vill rekommendera inom ditt ämne.

-Radiology: Cardiothoracic Imaging

Vad tycker du att varje forskare/student bör veta om biblioteket?

-Tillgång till er hemsida, eventuellt kort undervisning om hur man får fram det men letar efter, samt att ni finns för kontakt/stöd.

Har biblioteket räddar dig någon gång?

-Ja! Genom att beställa hem det jag önskar läsa för att komma vidare med min forskning.

Om biblioteket var ett djur vilket skulle det då vara?

-Svår fråga! Kanske en uggla, som står för visdom i mytologin.

Intervjuare Catrin

“En bläckfisk med många och långa armar”- intervju om biblioteket med Lina La Fleur, IEI.

Lina La Fleur, forskare och lärare vid Avdelningen för Energisystem, Linköpings universitet.

Lina La Fleur. Foto: Mikael Sönne

I vår serie intervjuer med forskare talar vi med Lina La Fleur, forskare och lärare på avdelningen för Energisystem vid IEI på Campus Valla.

Hur använder du biblioteket?

– Som student satt jag gärna på biblioteket på kvällarna och pluggade. Det var lugnt och mysigt. Nu använder jag främst e-resurser, t.ex. UniSearch.

Har du något bra lästips inom ditt ämne?

– Som ny doktorand inom energisystem läste jag denna artikel: ”Luis Pérez-Lombard, L., Ortiz, J. & Velázquez, D. (2013). Revisiting energy efficiency fundamentals. Energy Efficiency 6, pp. 239–254”.

Den har nu några år på nacken, men är fortfarande en av de mer givande artiklar jag återkommer till.

Vad tycker du att varje student bör veta om biblioteket?

– Jag brukar tipsa alla studenter jag handleder om att kontakta biblioteket för att få hjälp med litteratursökning, t.ex. hur man använder asterisk eller ”AND/OR”. Många studenter tycker också att det är svårt att referera och biblioteket har bra info om detta. Jag tycker att studenter oftare borde tänka på att det finns annan litteratur än den föreslagna kurslitteraturen, och där är ju biblioteket såklart den givna platsen att börja sitt sökande.

Har biblioteket räddat dig någon gång?

– I samband med att jag skrev min avhandling sa de svenska forskningsbiblioteken upp avtalet med förlaget Elsevier. Det är såklart viktigt att prissättning är rimlig och att forskning är lättillgänglig, men just då var detta ett orosmoment i mitt liv. Jag fick jättebra stöd från biblioteket och kunde få tag på den litteratur jag behövde till min avhandling.

Om biblioteket var ett djur vilket skulle det då vara?

– En bläckfisk, men långa och många armar.

Stort tack för din tid!

Skrivet av Ellinor Krutholm, Bibliotekarie på Vallabiblioteket

 

 

“Biblioteket är en tjusig atlantångare med mängder av värdefull last och ständig uppdatering av menyn i matsalen”

Anna Fredriksson

Foto: Thor Balkhed

I vår serie intervjuer med forskare talar vi med Anna Fredriksson som är biträdande professor och forskare inom Stadsutveckling och logistik vid KTS på Campus Norrköping.

Vill du berätta om din bakgrund, ditt forskningsområde och vägen dit? Jag tänker det kan vara inspirerande för studenter att höra.

– Jag växte upp i en produktionsmiljö och började tidigt, 13 år, att extrajobba där och var väl lat för jag började med detsamma fundera på hur man kunde göra saker snabbare och skippa olika moment. Det är ju det logistik handlar om; att vara effektiv och inte göra mer än nödvändigt.  Så småningom blev det I-linjen, inriktning logistik och data. Läste sedan konflikthantering (mycket nyttigt i sammanhanget), var trainee inom shipping i Göteborg men gillade verkligen att lära nytt och ville egentligen inte sluta plugga så det blev en doktorandtjänst och postdoc på Chalmers. Arbetet där handlade bland annat om out-sourcing av tillverkningsindustri och  materialförflyttning i samband med det.

Siktet var inställt på att jobba i industrin igen men jag gillar verkligen att skriva och när det fanns möjlighet till en forskartjänst i Norrköping hoppade jag på. Min forskning har handlat om produktionslogistik inom olika områden som tillverkningsindustri, flyg, livsmedel, sjukvård och nu byggbranschen. Det är i grunden samma problem överallt, material ska flöda inom alla verksamheter, rätt material till rätt personer i rätt tid. Ett aktuellt exempel är ju coronavaccineringen!

Just logistik inom byggområdet är extra intressant eftersom byggarbetsplatserna hela tiden uppstår på nya ställen med nya annorlunda, men likartade, logistiska utmaningar. Det är också ett ungt forskningsområde, så det är extra roligt. Nu hoppas vi också kunna starta ett masterprogram inom bygg.

Hur använder du biblioteket i ditt arbete?

– Ha ha, ja, jag utnyttjar ju er i min undervisning. Det är viktigt att få styr på studenterna redan när de skriver sin första uppsats, det ser vi sedan på master- och doktorandnivå. Forskningsmässigt använder jag bibliotekets tjänster för att undersöka publiceringsavtal med tidskrifter och beställa artiklar. Inom mitt område, bygglogistik, som är så nytt är det mest artiklar som gäller, finns ännu ingen bok skriven. Jag borde också ta kontakt för att få hjälp med citeringar.

Du är mycket engagerad i ingenjörernas metodkurser. Vad tycker du varje student bör veta om biblioteket?

– De ska förstå kopplingen mellan Google Scholar och biblioteket, hur de kommer åt materialet. Sedan är ni ju mycket hjälpsamma och jag hoppas att de vågar ställa frågor för då får de guidning. Jag försöker få dem förstå att de inte behöver ha exakt rätt fråga från början utan ni kan resonera er fram tillsammans.

Som handledare av doktorander, hur tror du biblioteket kan bidra för att underlätta doktorandtillvaron?

-Åh, det finns en hel del saker vi skulle kunna samarbeta kring. Som nybliven forskarstudierektor ser jag behov av att de får tillfälle att diskutera plagieringsfrågor, användning av referenshanteringsprogram, skapa alerts till journaler, vikten av att gå till primärkällorna och stöd i att göra en systematisk review till exempel. Med det antalet doktorander vi har inom KTS vore det inte omöjligt att skapa en poänggivande kurs med sådant innehåll.

Ja, det låter absolut som ett intressant samarbete för bibliotekets likaså nystartade grupp för doktorandstöd.

Till slut, om biblioteket vore ett fordon eller ett transportmedel vilket skulle det vara?

Ett lastfartyg

Cap San Diego, Hamburg  Foto: Sabine Billerbeck

– En gammaldags, stor atlantångare med vackra salonger. Den flyter på i stadig kurs, erbjuder en väg ut i världen. Lite svår att vända eftersom den hålls fast i historien, i form av primärkällor, men menyn i mässen uppdateras ofta med nya råvaror från olika håll i världen.  Den väljer den rätta rutten som den låtit andra köra upp och undviker isbergen.

Stort tack för din tid och vi ser fram mot ett samarbete kring doktorandkurser.

 

Fler intervjuer i serien “Hur använder du biblioteket?”

En utmaning från en erfaren forskare: -Hur kan biblioteket underlätta för doktorander som vill skriva monografier?

Biblioteket är som en myrstack – intervju med doktorerande adjunkten Torbjörn Andersson

Hur använder du biblioteket? intervju med forskande läkaren Lars Östman

 

Skrivet av Britt Omstedt, Bibliotekarie Campus Norrköpings bibliotek