Jobba och plugga hemma

 

 

Vi är många som har fått ta med våra datorer och skärmar till ett provisoriskt hemmakontor för att minska smittspridning. Runt om i Sverige (och världen) sitter folk vid köksbordet i konstiga böjda ställningar och försöker upprätthålla sina rutiner. Vi på bibblan har frågat runt lite om kollegor och studentmedhjälpares bästa tips på att jobba eller plugga hemma.

Ellinor (bibliotekarie på Vallabiblioteket)

– Jag tyckte det kändes väldigt viktigt att få till skaplig ergonomi. Jag har lånat tangentbord, skärm och en mus av min man och så har jag satt skärmen på en låda så den kommer upp lite. Sitter man bara och jobbar med laptopen blir det så konstig vinkel liksom när man sitter och tittar ner på skärmen. Plus att man ser knäpp ut på zoom haha.

Linn (studerande och studentmedhjälpare på Valla)

– Behålla sina vanliga rutiner med att gå upp på morgonen och göra sig i ordning tycker jag är viktigt. Att inte gå omkring i mjukiskläder hela dagen utan göra som man brukar göra. Det är bra att ta pauser också. Så att man inte sitter still framför datorn i flera timmar.

Catrin (bibliotekarie Medicinska biblioteket)

– Jag funderade på vad man skulle komma åt hemifrån. Skulle VPN funka och sånt. Mobilsurfen på jobbtelefonen tog slut ganska fort.

Mitt tips är att kolla upp hur man får tillgång till olika resurser hemifrån och att kanske satsar extra mycket på att få tillgång till bra surf för att slippa krångel. Tillgång till nätet är en ekonomisk fråga utanför eduroam, kanske inte alltid så lätt om man är student t ex. Som det utvecklat sig är man glad över att flera e-resurser öppnats upp.

För fler tips på hur man kan använda biblioteket hemifrån klicka här.

0

Fria medicinska e-resurser i samband med Coronaviruset

 

I spåren av coronaviruset får biblioteket erbjudanden om många e-resurser, speciellt inom medicin. Just nu har LiU-studenter och anställda till exempel gratis åtkomst till databasen GIDEON (Global Infectious Diseases and Epidemiology Online Network). Det krävs inloggning med LiU-ID men fungerar även hemifrån.

Vi vill också tipsa om andra användbara resurser som förlag och organisationer nu gjort helt öppna på nätet för alla. Listan nedan kommer från Public Health England. Tänk på att listan inte är fullständig och åtkomligheten kan komma att ändras från dag till dag.

American Society for Microbiology

British Medical Journal

Cambridge University Press

Cell Press

Cochrane Special Collections 

Dynamed

Elsevier Novel Coronavirus Information Center

Emerald Publishing

JAMA Network

Journal of Medical Virology

JSTOR

Karger Publishers

The Lancet

Mary Ann Liebert, Inc.

Nature

New England Journal of Medicine

Oxford University Press

Proquest – Coronavirus Research Database

Royal Society Publishing

Springer Nature

Taylor & Francis

Thieme

UpToDate: Coronavirus topic

UpToDate: Guidelines compilation

Web of Science

Wiley

Dessa kan också vara användbara:

LitCOVID – National Library of Medicine:

PROQUEST: Coronavirus Research Database

SAGE;  Coronavirus (COVID-19) Research

STATISTA COVID-19/Coronavirus Facts and Figures

WHO

Även Kungliga biblioteket har sammanställt digitala resurser som gjorts tillfälligt fria.

Något att tänka på gällande tillgång är:

• Tillfälligt fritt material kan inte sökas i bibliotekets söktjänst UniSearch
• Den fria tillgången är tidsbegränsad och varierar beroende på förlag
• Biblioteket kan inte styra över urvalet

Läs också våra andra blogginlägg som är matnyttiga nu!

Sökstrategier och termer för att hitta vetenskaplig information relaterad till coronaviruset

E-resurser med öppen tillgång i samband med Coronaviruset

TÄNK KÄLLKRITISKT!

I dessa dagar är det extra viktigt att tänka på källkritik, var noga med att undersöka vilka källor du använder. Karolinska universitetsbiblioteket har skrivit detta blogginlägg:

Vikten av källkritik under covid-19-utbrottet

Har ni frågor om bibliotekets e-resurser eller har andra frågor så kontakta biblioteket@liu.se.

Det går också bra att chatta med oss!

Bild från Pixabay

Skrivet av Maria Svenningsson, Vallabiblioteket

 

1+

IJAL – en etablerad tidskrift

 

I höstas intervjuade vi redaktören i vår nystartade tidskrift ATENA didaktik. Nu ska ni få träffa en redaktionsassistent på en av LiU E-press mest etablerade tidskrifter IJAL (International Journal of Ageing and Later Life)!

Fyra frågor till Joy Torgé som är redaktionsassistent på  IJAL

IJAL - International Journal of Ageing and Later Life

Vad är IJAL och vad för slags forskning publicerar ni?

IJAL startades 2006 och tidskriftens fokus är äldre och åldrande utifrån ett socialt och kulturellt perspektiv. I våra aims and scope betonar vi att artiklarna i IJAL ska vara teoretiskt intressanta, det vill säga att de bidrar till teoriutveckling inom äldreforskning, eller genom empiriska fynd bidrar i teorinära diskussioner i olika frågor kring äldre och åldrande.

IJAL har haft en stadig Open Access-publicering av 2 nummer per år, helt utan att ta ut publiceringsavgifter från författarna. Hur kan ni upprätthålla en tidskrift med hög kvalitet utan att ta betalt?

Bild på Joy Torgé när hon jobbar vid datorn

Joy Torgé, redaktionsassistent vid tidskriften IJAL

Jag tycker IJAL har lyckats etablera sig genom att hitta sin nisch bland tidskrifter om äldreforskning. Många tidskrifter som handlar om äldre och åldrande fokuserar på de medicinska och vårdinriktade aspekter av att bli gammal. Det finns färre tidskrifter som fokuserar på samhällsvetenskapliga aspekter av åldrande, åldersroller och syn på äldre, och uttryckligen fokuserar på att främja teori.

Open Access är viktigt, och var vår möjlighet vid uppstarten att konkurrera mot stora etablerade tidskrifter i samma fält. Vår founding editor Lars Andersson hade kontakter i fältet och bjöd in kända forskare och pionjärer inom socialgerontologi att vara med i Editorial Board och att skriva artiklar till det första numret. Förut träffade jag många som trodde att alla Open Access-tidskrifter var oseriösa – Det kan inte var längre från sanningen eftersom de oseriösa brukar ju vilja ha betalt. Men nu märker jag att den negativa attityden mot Open Access har vänt. Fler och fler forskare förstår fördelarna för sin forskningsspridning och vill publicera i Open Access, vilket gynnar oss.

Sedan flera år tillbaka har IJAL fått sina kostnader finansierade av tidskriftsbidrag från FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd). FORTE har också en tydlig Open Access policy for spridning av forskning. Att vi publiceras av ett universitetsbibliotek ger också en kvalitetsstämpel för tidskriften.

IJAL har en ny webbplats och har gått över till att använda systemet OJS (Open Journal Systems) för att ta emot bidrag och hantera granskningsprocessen för artiklar. Vad ser du för för- och nackdelar med det nya systemet?

Jag är jätteglad för vårt skifte till OJS. Förut så hade vi koll på alla manuskript i en jättelik Excel-fil. Det systemet var personberoende eftersom jag som skötte Excelfilen måste hålla den uppdaterad för varje inskickning, reviewförfrågan och beslut etc. Dessutom fanns allt underlag, som manuskript och reviews, bara i mejlkonversationer. Var jag på semester så avstannade administrationen, eller så var jag tvungen att hitta en ersättare för vissa funktioner som att svara på mejl för att bekräfta manusinskickning. Med OJS kan alla i redaktionen ha en översikt i realtid och processen är mindre sårbar. En annan stor fördel är att alla filer, som manus, reviews, revideringar etc. lagras i samma webb-baserade. Vi sparar massor av arbete och mejl mellan oss i redaktionen för att organisera och hålla koll på olika versioner av filerna. OJS är skräddarsydd för den process som vi redan arbetar med. Ett översiktligt, användarvänligt, allt-i-ett system.

Nackdelar är att det vi i uppstartsfasen upptäcker lite småbuggar då och då, men personalen på LiU E-press brukar hjälpa oss med att lösa dem. Jag tror också att ju mer vi använder systemet det här första året, kommer vi också upptäcka att vi kan göra förbättringar i våra mejlmallar, förtydliga våra rutiner och så vidare. En del funktioner är också lite svårare att hitta i OJS, i alla fall om man är ny, som hur man förlänger deadlines for reviewers. Men de grejerna tror jag blir lättare i takt med att vi blir mer vana användare.

Är det några speciella teman som ni planerar framöver?

Vi har precis fått in en intresseanmälan från en forskare för ett special issue-tema och det ligger hos bedömning nu hos redaktionen så inget är bestämt än. Men vårt senaste nummer var en special issue med temat Transnational mobilities of care in old age care.

Skrivet av Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör vid Linköping University Electronic Press

 

2+

Vad kostar det att publicera Open Access?

Information till LiU-forskare som har för avsikt att söka forskningsmedel från Riksbankens jubileumsfond.

Riksbankens jubileumsfond efterfrågar uppgifter om kostnader för att sprida forskningsresultat, inklusive uppgifter om kostnaden för open access-publicering. Det är flera faktorer att ta hänsyn till när man gör en sådan uppskattning och så här tänker vi på biblioteket.

Uppskatta hur många artiklar som är rimligt att ni publicerar per år. Hur mycket kostnaden blir per artikel beror sedan på var och hur man väljer att publicera sig.

Om man publicerar sig i någon av de tidskrifter som ingår i de ”read and publish”-avtal som biblioteket har med vissa förlag, så blir det ingen kostnad för forskaren för OA-publicering. I dag har biblioteket avtal med såväl Elsevier, Wiley, Taylor & Francis, Sage och Springer. Läs mer om vilka förlag som biblioteket har avtal med, och vilka tidskrifter som ingår för respektive förlag här: https://liu.se/artikel/rabatt-publiceringsavgift.

Om man istället väljer att publicera sig i en tidskrift som inte ingår i något av bibliotekets avtal varierar kostnaden för OA-publicering ganska mycket. Vi rekommenderar att man räknar med en genomsnittlig kostnad på minst 25000 kronor per artikel, men notera att priserna kan variera kraftigt mellan olika tidskrifter. Vet man vilka tidskrifter som man brukar eller vill publicera sig i kan man titta på kostnaden för de tidskrifterna, exempelvis genom tidskriftens hemsida eller på DOAJ.

 

Skrivet av Anneli Gottfridsson, bibliotekarie, Avdelningen för medieförsörjning

1+

Öppet tillgängliga nobelpristagare

 

**This blog post is also available in English**

Har inte du heller läst något av årets nobelpristagare? Om man vill läsa Olga Tokarczuk eller Peter Handke får man nog ge sig till tåls. De goda nyheterna är att du – om du vill – kan läsa andra nobelpristagare redan idag. Helt gratis!

Vi har tittat på två av årets nobelpristagare, en i medicin (William Kaelin) och en i ekonomi  (Abhijit Banerjee) och undersökt hur lätt det är att hitta deras publikationer.

Det allra mesta av Kaelin och Banerjee kan du få tag på redan idag, helt gratis, eftersom det är tllgängligt open access. På biblioteket berättar vi ofta och gärna om öppen tillgång – open access eller OA – och att det är viktigt för att alla ska kunna ta del av forskning.

Vi utgick från de publikationslistor forskarna själva har lagt upp på Harvard  (William Kaelin) respektive MIT (Abhijit Banerjee) . Vi undersökte vilka och hur många publikationer vi kunde få tillgång till – utan att använda oss av biblioteksinlogg. Vi installerade ett gratis plug-in – UnPaywall – som markerar med ett grönt hänglås om det finns en open access-version av publikationen. (Och klickar man på hänglåset kommer man till publikationen – rekommenderas varmt!)

Vad hittade vi?

Nobelpristagare är inte nödvändigtvis storpublicerare. I alla fall att döma av vad de här forskarna tagit upp på sina publikationslistor. Kaelin har i snitt publicerat 5 artiklar per år, Banerjee i snitt 3,2 artiklar per år. Kvantitet är inte nödvändigtvis kvalité!

Det allra, allra mesta går att komma åt även utan tillgång till biblioteksprenumerationer. 81% av Kaelin går att komma åt, 100% av Banerjee. Detta är exceptionellt bra siffror. Som jämförelse kan nämnas att LiU är bäst i Sverige på parallellpublicering med 54,3 procent. Vi tittade ju bara på två nobelpristagare: kanske är det en slump att andelen OA är så hög?

Det är skillnad på OA och OA. I båda fallen hade forskarna skapat länkar till publikationerna. De flesta av Kaelins länkar gick till PubMed. Därifrån hittade vi i de allra flesta fall OA-versioner via gröna hänglåset på UnPaywall. Banerjees länkar gick direkt till publikationen, och i många fall var det ful-OA: publikationerna vi kom åt var kopierade ur böcker, uppenbart nedladdade via biblioteksprenumerationer etc och det fanns inga försättsblad som visade direkt i dokumentet var artikeln var publicerad. Kanske har Banerjee agerat i strid med de kontrakt han skrivit på med förlagen i samband med publikation.

Hur ser din publikationslista i DiVA ut? På LiUB kollar vi om och när du kan lägga upp dina publikationer på DiVA utan att bryta mot dina kontrakt med förlagen. Om du har laddat upp fulltext i DiVA inkluderar vi ett försättsblad där det framgår var texten ursprungligen var publicerad.

Visserligen har vi bara tittat på två nobelpristagare, men ändå: gör som nobelpristagarna: publicera med kvalité och med öppen tillgång!

 

Skrivet av Johanna Nählinder, koordinator för forskningsstöd LiUB

 

Hur gjorde vi?

Vi valde nobelpriset i medicin respektive riksbankens pris till Alfred Nobels minne med utgångspunkten att kandidater till dessa pris torde komma från två discipliner med olika publiceringsmönster. Vi tog respektive förstanamn (bokstavsordning). Vi googlade namn samt ”publication list” och hamnade på deras publikationslistor på respektive lärosäte. Listorna kopierades ner i Excel. Eftersom publikationerna var länkade följde vi dem och noterade vilka publikationer som fick ett grönt hänglås i UnPayWall och vilka vi kom direkt till.

3+