E-resurser med öppen tillgång i samband med Coronaviruset

 

Biblioteket har under den senaste tiden fått många erbjudanden om fria e-resurser gällande coronaviruset, men även om öppen tillgång till e-resurser i allmänhet (e-böcker, databaser, tidskrifter).

Läs gärna vårt tidigare inlägg om öppna medicinska e-resurser.

Nu vill vi tipsa om fler e-resurser som kan vara intressanta för studenter och anställda vid Linköpings universitet:

Cambridge Core – Över 700 textböcker görs nu fritt tillgängliga för institutioner som redan är kunder. Tillgänglig till 29/6 [endast för LiU-studenter och anställda]

Cambridge Companions

Cambridge Histories

Cambridge Elements

DeGruyter – 75,000 DRM-fria e-böcker från 1650 – 2016. Tillgänglig till 31/7 [endast för LiU-studenter och anställda]

EbscoHost – Många av de e-böcker som haft begränsat antal användare görs nu tillgängliga för obegränsat antal användare  [endast för LiU-studenter och anställda]

Elsevier – Många kursböcker görs nu fritt tillgängliga för institutioner som redan är kunder. Ett exempel är boken Aircraft Structures for Engineering Students (Sixth Edition). [endast för LiU-studenter och anställda]

IEEE – 400 + eLearning-kurser bland annat Cooperation in Autonomous Vehicles och kurser inom 5G. Tillgänglig till 30/6 [endast för LiU-studenter och anställda]

IEEE – covid-19-relaterad forskning görs tillgängligt i IEEExplore. Tillgänglig till 30/6 [endast för LiU-studenter och anställda]

JSTOR – I samband med COVID-19 finns +35000 e-böcker fritt tillgängliga. Tillgänglig till 30/6 [endast för LiU-studenter och anställda]

Litteraturbanken – alltid fritt tillgängligt!

Oxford Journals – Tillgång till e-resurser från Oxford University Press gällande covid-19

Project Muse – Fria e-resurser i samband med covid-19

Proquest Ebook Central – samma som Ebsco  [endast för LiU-studenter och anställda]

SAGE Research Methods Video & SRM Books & Reference SAGE Knowledge OBS! Provperiod t om 15/7  [endast för LiU-studenter och anställda]

SIAM Epidemiology Collection

Svenska dagstidningar – Allt upphovsskyddat material kan läsas även hemifrån. Slut den 31/5.

Svensk mediedatabas (SMDB) – Kungliga bibliotekets med audiovisuella medier. Alla kan söka i katalogen utan inloggning men för åtkomst krävs inloggning som fås via KB. Tillgänglig till 30/8 [endast för LiU-forskare]

Något att tänka på är:

• Tillfälligt fritt material kan inte sökas i bibliotekets söktjänst UniSearch
• Den fria tillgången är tidsbegränsad och varierar beroende på förlag
• Biblioteket kan inte styra över urvalet

Läs också våra andra blogginlägg som är matnyttiga nu!

Fria medicinska e-resurser i samband med Coronaviruset

Sökstrategier och termer för att hitta vetenskaplig information relaterad till coronaviruset

Även Kungliga biblioteket har sammanställt digitala resurser som gjorts tillfälligt fria.

Finns det fler tips eller har du frågor? Kontakta oss på biblioteket@liu.se

0

IJAL – en etablerad tidskrift

 

I höstas intervjuade vi redaktören i vår nystartade tidskrift ATENA didaktik. Nu ska ni få träffa en redaktionsassistent på en av LiU E-press mest etablerade tidskrifter IJAL (International Journal of Ageing and Later Life)!

Fyra frågor till Joy Torgé som är redaktionsassistent på  IJAL

IJAL - International Journal of Ageing and Later Life

Vad är IJAL och vad för slags forskning publicerar ni?

IJAL startades 2006 och tidskriftens fokus är äldre och åldrande utifrån ett socialt och kulturellt perspektiv. I våra aims and scope betonar vi att artiklarna i IJAL ska vara teoretiskt intressanta, det vill säga att de bidrar till teoriutveckling inom äldreforskning, eller genom empiriska fynd bidrar i teorinära diskussioner i olika frågor kring äldre och åldrande.

IJAL har haft en stadig Open Access-publicering av 2 nummer per år, helt utan att ta ut publiceringsavgifter från författarna. Hur kan ni upprätthålla en tidskrift med hög kvalitet utan att ta betalt?

Bild på Joy Torgé när hon jobbar vid datorn

Joy Torgé, redaktionsassistent vid tidskriften IJAL

Jag tycker IJAL har lyckats etablera sig genom att hitta sin nisch bland tidskrifter om äldreforskning. Många tidskrifter som handlar om äldre och åldrande fokuserar på de medicinska och vårdinriktade aspekter av att bli gammal. Det finns färre tidskrifter som fokuserar på samhällsvetenskapliga aspekter av åldrande, åldersroller och syn på äldre, och uttryckligen fokuserar på att främja teori.

Open Access är viktigt, och var vår möjlighet vid uppstarten att konkurrera mot stora etablerade tidskrifter i samma fält. Vår founding editor Lars Andersson hade kontakter i fältet och bjöd in kända forskare och pionjärer inom socialgerontologi att vara med i Editorial Board och att skriva artiklar till det första numret. Förut träffade jag många som trodde att alla Open Access-tidskrifter var oseriösa – Det kan inte var längre från sanningen eftersom de oseriösa brukar ju vilja ha betalt. Men nu märker jag att den negativa attityden mot Open Access har vänt. Fler och fler forskare förstår fördelarna för sin forskningsspridning och vill publicera i Open Access, vilket gynnar oss.

Sedan flera år tillbaka har IJAL fått sina kostnader finansierade av tidskriftsbidrag från FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd). FORTE har också en tydlig Open Access policy for spridning av forskning. Att vi publiceras av ett universitetsbibliotek ger också en kvalitetsstämpel för tidskriften.

IJAL har en ny webbplats och har gått över till att använda systemet OJS (Open Journal Systems) för att ta emot bidrag och hantera granskningsprocessen för artiklar. Vad ser du för för- och nackdelar med det nya systemet?

Jag är jätteglad för vårt skifte till OJS. Förut så hade vi koll på alla manuskript i en jättelik Excel-fil. Det systemet var personberoende eftersom jag som skötte Excelfilen måste hålla den uppdaterad för varje inskickning, reviewförfrågan och beslut etc. Dessutom fanns allt underlag, som manuskript och reviews, bara i mejlkonversationer. Var jag på semester så avstannade administrationen, eller så var jag tvungen att hitta en ersättare för vissa funktioner som att svara på mejl för att bekräfta manusinskickning. Med OJS kan alla i redaktionen ha en översikt i realtid och processen är mindre sårbar. En annan stor fördel är att alla filer, som manus, reviews, revideringar etc. lagras i samma webb-baserade. Vi sparar massor av arbete och mejl mellan oss i redaktionen för att organisera och hålla koll på olika versioner av filerna. OJS är skräddarsydd för den process som vi redan arbetar med. Ett översiktligt, användarvänligt, allt-i-ett system.

Nackdelar är att det vi i uppstartsfasen upptäcker lite småbuggar då och då, men personalen på LiU E-press brukar hjälpa oss med att lösa dem. Jag tror också att ju mer vi använder systemet det här första året, kommer vi också upptäcka att vi kan göra förbättringar i våra mejlmallar, förtydliga våra rutiner och så vidare. En del funktioner är också lite svårare att hitta i OJS, i alla fall om man är ny, som hur man förlänger deadlines for reviewers. Men de grejerna tror jag blir lättare i takt med att vi blir mer vana användare.

Är det några speciella teman som ni planerar framöver?

Vi har precis fått in en intresseanmälan från en forskare för ett special issue-tema och det ligger hos bedömning nu hos redaktionen så inget är bestämt än. Men vårt senaste nummer var en special issue med temat Transnational mobilities of care in old age care.

Skrivet av Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör vid Linköping University Electronic Press

 

2+

ATENA didaktik – Ny tidskrift vid LiU E-press

 

I samband med konferensen Forum för forskningsbaserad NT-undervisning i torsdags var det releasefest för den nya tidskriften ATENA didaktik! Tidskriften är den senaste som ges ut av Linköping University Electronic Press.

Tre snabba frågor till tidskriftens huvudredaktör Gunnar Höst

Vad är ATENA didaktik?

Gunnar Höst
ATENA Didaktik är en öppet tillgänglig (med licensen CC-BY) digital tidskrift om ämnesdidaktisk forskning inom naturvetenskap och teknik. Tidskriften är professionsvetenskaplig, vilket innebär att texterna är skrivna specifikt för lärare och förskollärare. Tanken är att artiklarna ska vara skrivna på ett sätt som är tillgängligt även för de som inte är vana vid forskningslitteratur, samtidigt som de termer och begrepp som är viktiga för professionen lyfts fram.

Varför startade ni tidskriften?

ATENA Didaktik drivs av Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID) vid Linköpings universitet. Genom åren har vi sett ett behov av en plattform som kan underlätta kommunikation mellan forskning och praktik. Men hittills har det inte funnits någon sådan arena. Därför startade vi ATENA Didaktik. NATDID:s uppdrag handlar om att sprida ämnesdidaktisk forskning till de som är aktiva i skolan, och här kommer ATENA Didaktik att vara en viktig pusselbit.

Vem kan publicera artiklar i ATENA didaktik?

Vi publicerar texter från såväl forskare som praktiker. Förutom texter om specifika forskningsresultat eller om forskningsläget inom något visst område, så innehåller ATENA Didaktik även essäer där författarna reflekterar över erfarenheter från praktiken. För oss handlar forskningskommunikation om dialog och relationer, och det är därför viktigt att kommunikationen inte bara går i ena riktningen. Lika väl som det är värdefullt för lärare och förskollärare att få veta mer om forskning, så är det viktigt för forskare att få veta mer om praktiken.

> Läs första numret av ATENA didaktik här

Skrivet av Edvin Erdtman, vetenskaplig redaktör Epress

1+