Som ni sett har det varit lÄg aktivitet pÄ CKS nyhetsblogg senaste mÄnaderna och vi har beslutat att stÀnga den helt vid Ärsskiftet.
Vill du följa CKS verksamhet sÄ hoppas vi att du gÄr med i Facebook-gruppen Centrum för kommunstrategiska studier och följer oss pÄ Twitter under CKS_LiU.
FrÄgor? Kontakta dÄ anna.valentinsson@liu.se, kommunikatör.
Framsidan pÄ CKS Nyhetsbrev nummer 2 2017.
HĂ€r kommer ett nytt nummer av CKS Nyhetsbrev. LĂ€s bland annat om:
⹠Martin KlinthÀll blir ny förestÄndare för CKS vid halvÄrsskiftet.
⹠Josefina Syssner summerar fem Är som förestÄndare.
⹠CKS Àr en internationell forskningsmiljö med gÀstforskare frÄn andra lÀnder.
#LiU
CKS-forskaren Kerstin Johansson kommer att vara koordinator för det nya samverkansavtalet mellan Linköpings universitet och Norrköpings kommun för de kommande tre Ären. Universitetet har ett antal strategiska samarbetspartners, dÀribland Norrköpings kommun och Linköpings kommun.
Avtalet Àr frÀmst ett kunskapsutbyte för att stÀrka forskning, utbildning och verksamhetsutveckling. Samverkan mellan LiU och Norrköping omfattar tre huvudomrÄden: bildning, hÄllbar tillvÀxt och vÀlfÀrd.
Att skapa lokal attraktionskraft har blivit en allt viktigare frÄga för svenska kommuner. Men hur gÄr det egentligen till?
Det handlar CKS-rapporten âAtt stĂ€rka den lokala attraktionskraftenâ av Albin Olausson och Josefina Syssner. Syftet med denna rapport Ă€r att bidra med en ökad förstĂ„else för hur svenska kommuner arbetar med lokal utveckling. Klicka pĂ„ lĂ€nken för att komma till fulltextversionen.
Omslag “Att stĂ€rka den lokala attraktionskraften”.
Marianne Abramsson, docent pÄ avdelningen à ldrande och social förÀndring (ASC), vid Linköpings universitet, talade pÄ seminariet i Valdemarsvik.
I ett Sverige som stÄr inför stora demografiska förÀndringar med en Äldrande befolkning kommer civilsamhÀllet bli allt viktigare, sÀrskilt om staten och kommunerna inte sjÀlva kommer att ha rÄd med all omsorg. Detta diskuterades under vÄrens sista CKS-seminarium.
Torsdagen den fjĂ€rde maj stod Valdemarsvik som vĂ€rd för den tredje och sista av vĂ„rens CKS-seminarier pĂ„ temat âVĂ€lfĂ€rd för allaâ. Denna gĂ„ng presenterade Marianne Abramsson, docent i kulturgeografi, sin forskning om hur det Ă€r att Ă„ldras pĂ„ landsbygden. Abramsson sitter till vardags pĂ„ avdelningen Ă ldrande och social förĂ€ndring (ASC), vid Linköpings universitet, och avdelningen har, som Abrahamsson sjĂ€lv vill förklara det, stort lokalt intresse och strĂ€var efter att göra mycket egna fĂ€ltstudier dĂ€r de Ă„ker ut till de Ă€ldre. Avdelningen har samhĂ€llsvetenskaplig inriktning till skillnad frĂ„n de flesta andra institutioner som forskar om Ă„ldrande i Sverige, dĂ€r fokus i huvudsak ligger pĂ„ medicin. Det gör ASC:s forskning tĂ€mligen unik.
Marianne Abramsson började med en nulÀgesbeskrivning. Idag blir de Àldre allt fler och Ànnu fler blir vÀldigt gamla. Det ökar behovet av stöd och resurser för en större del av befolkningen, samtidigt som fÀrre arbetar och betalar skatt. Abramssons studier har haft för avsikt att undersöka hur boende och Äldrande ser ut pÄ landsbygden med syftet att öka kunskaperna om detta ur ett bredare perspektiv. Landsbygdsaspekten blir intressant dÄ det Àr svÄrare att fÄ till byggen av Àldreomsorgsplatser pÄ landet och dÄ valfrihetsreformen inte fungerar eftersom antalet vÀlfÀrdsaktörer Àr sÄ pass litet jÀmfört med utbudet i storstÀderna.
Abramsson betonar dock att mÄnga Àldre upplever Äldrandet pÄ landsbygden positivt, dels att det Àr korta avstÄnd till affÀrer och vÄrdcentraler, dels att de Àldre, i större utstrÀckning Àn i större stÀder, har nÄgon typ av relation med vÄrd- och hemtjÀnstpersonal. Abramsson menar ocksÄ att bristen pÄ valfrihet för till exempel vÄrdboenden inte Àr ett stort problem sett utifrÄn de Àldres synpunkter. Detta eftersom valet av vÄrdboende kan medföra stressproblematik för de Àldre framförallt eftersom man inte vet var man fÄr möjlighet att bo.
Valdemarsviks kommunchef Monika Hallberg beskrev inledningsvis Valdemarsvik som en kommun som redan idag stĂ„r inför problem som mĂ„nga andra svenska kommuner snart förvĂ€ntas stĂ„ inför: en Ă„ldrande befolkning dĂ€r en större andel av befolkningen kommer vara Ă€ldre och inte i arbetsför Ă„lder . Hallberg Ă€r dock positiv inför framtiden. Kommunen genomför just nu en förstudie tillsammans med Region Ăstergötland för att samverka betrĂ€ffande Ă€ldreomsorgen och kommunen har Ă€ven satsat mycket pĂ„ hemrehabilitering för att minska efterfrĂ„gan pĂ„ kommunala Ă€ldreomsorgsplatser.
Abramssons forskning visar att det ideella föreningslivet Ă€r viktigt för Ă€ldre pĂ„ landsbygden och att ideella föreningar kompletterar kommunernas service pĂ„ flera olika sĂ€tt. Dels sĂ€tter pensionĂ€rsföreningar guldkant i tillvaron för pensionĂ€rerna med till exempel vardagsaktiviteter, dels fungerar kyrkan som ett âvarningssystemâ som i samverkan med kommuner kan identifiera Ă€ldre som Ă€r i behov av stöd eller nĂ€rvaro. Kommunerna har inte finansiella möjligheter att erbjuda den typ av service som de ideella föreningarna bidrar med, det Ă€r dĂ€rför viktigt, enligt Abramsson, att kommuner aktivt samverkar och bistĂ„r civilsamhĂ€llet sĂ„ att de ideella föreningarna kan fortsĂ€tta verka pĂ„ landsbygden. Antalet aktiva inom ideella föreningar minskar inte, men Abramssons studier visar att antalet medlemmar minskar dĂ„ befolkningen minskar .
Abramsson problematiserar ocksÄ relationen mellan kommun och civilsamhÀlle: vilka krav kan kommuner stÀlla pÄ ideella föreningar? Och bör kommunen stÀlla krav pÄ ideella föreningar? Det som Àr sÀkert Àr att kommuner aktivt bör samverka med civilsamhÀllet för att sÀkerstÀlla en lÄngsiktighet i de ideella verksamheterna, för de Àldres bÀsta men ocksÄ för kommunens finanser.
Text: Jimmy Olofsson och Oskar Sjöberg, praktiserande masterstudenter pÄ CKS
LĂ€s mer: om de andra seminarierna i serien och ta del av Marianne Abramssons presentation.
Detta är en personlig webbsida och information framförd här representerar inte Linköpings universitet. Se även Policy för www-publicering vid Linköpings universitet.
This is a personal www page. Opinions expressed here do not represent the official views of Linköpings universitet. Please refer to Linköpings universitets wwwpolicy.
CKS nyhetsblogg drivs av WordPress
Linköpings universitet
581 83 LINKĂPING
Tel: 013-28 10 00
Fax: 013-14 94 03
Sidansvarig: webmaster@liu.se
Linköpings universitet
Ett av Sveriges större lärosäten med en stark tradition av samverkan över gränser och förnyelse av forskning och utbildning.
Homepage
